Tidskrift főr Schaek Nr 1
1954. Årg. 60
Vulkaniskt schackparti
I Hastings hade vulkanländerna Nya Zeeland och Island var sin
representant. På diagram tedde sig de våldsammaste utbrotten
så här (svart drar):
1.
3.
8
8
a
Detaljer på nästa sida!
2.
4.
原
س
TIDSKRIFT FÖR SCHACK 1954
Redaktör och ansvarig utgivare: Erik Lundin
Redaktion och expedition: Drottninggatan 29 C, Stockholm Telefon 11 51 95. Postgiro 3973
Annonsavdelning: Telefon 31 67 22 (kl. 9-12)
Prenumerationspris: helår kr. 10:-
Innehållsförtecknin g:
Gligoric tog nästan allk Stolz bchall ritel Stoltz beholl titeln...
Dubbelseger mot Norge Göteborgskrönika...
Sensation i Hasting Gligoric utslagen Bolandehrisg
Ur Kotve dc Ur Kotovs dagbok
Motstöten Lf8-b4
Sid. Sid. Schacknyheter ..... 35 Partier............ 36-56 Studier -62
Ett intressant tornslutspel Löstingstävlin
Några damsg Nagra damslutspel 60
Julpristävlingen avgjord 62 Problem -71 13 Problematisk frågesport
Magistern har ordet 17 Nybörjartävling Får man spela så? Från skilda froter
Botvinnik privatum Prohleo
Den hårdaste tanke misterns julpristävling .... 71 Den hardaste tankespor Korrespondensschack Schackgeniet Aljechin
VULKANISKT PAETI.
Spelat i Hastings.
Ny häftig eruption (diagram
Hekla i raseri (diagram 3).
Wade, Olafsson. 23. Dxd5. b5! 24. Lf3. e4! Nya Zeeland. Island. 25. LXe4, Тав 26. Db7, TXe4!! 1. d4, Sfe 2. c4, g6 2). 3. Sc3, Lg7 4. e4. 00 27 DXe4. bXc4 3.5. Les Le3 d6 28 b4, Lb2+ 6. h3, 29. Kb1, 7. d5, Sbd7 8. Ld3, Sh5 d5 30. Dxd5, Td6!
9. g3, Sc5 10. Lc2, 85
11. De2 Ld7 12.0-0 0. a4 31. De4. c3 32. Tc1, Lc6
13. Sf3, Dc8 14. Tdg1, a3 33. Dc4. Db7 34. f3. Lb5 15. b3, Sa6 16. Dd2, Te8 35. Df4. Ld3+ 36 Tc2, Dd5
17. Sh4, Sb4 18. Ld1, Sfe 37. Th2, Lc4!
19. g4, c6! 20. g5, Sxd5!!
Första utbrottet (diagram 1). 38. Txb2, axb2
21. Sxd5, Sxd5 22. eXd5 cXd5 40. Lc1. Ld3+
Förintelse (diagram 4).
39. Txb2, Dd1+
Slut.
Tidskrift for Sehaek
Fin födelsedagspresent
Nr 1
1954. Årg. 60
Ur skuggan till Buenos Aires. 400 till Hälsingborg?
Vid pressläggningen av detta häfte inlöper slutresultatet från allryska mästerska- per slutresultatet tran allryska masterskapet, en tävling som alltid tilldrar sig schackvärldens stora intresse. Denna gång deltog
givetv's inte VM-kämparna Botvinnik och Smyslov, som på annat sätt förbereder sin
match. Den börjar för övrigt den 16 mars. Inte heller deltoe Bronstein Keres Kotov inte heller detog bronstein, Reres, Rotov
och Boleslavsky För deras del fick det tyd- ligen räcka med kraftinsatsen i kandidatturneringen. De fyra ăterstäende ryssarna av dem som var med i Schweiz, Petrosian.
Geller. Tajmanov och Averbach (ordningsföljden i kandidatturneringen) kastade sig föliden i kandidatturneringen) kastade sie
dock med friskt nod (friska krafter?) in i
de 19 mästerskapsronderna.
Resultatet blev en överlägsen seger för
Averbach. Denne passade f. ö. på att fylla
32 år samma dag hans seger var klar. Taj- 32 ar samma dag hans seger var klar.
manov och Petrosian kom i tätgruppen, medan Geller hamnade pă 10-11 plats! Sviter
av överträning läter som en rimlig förklaring. Resultat på den övre halvan: Aver- bach 14½. Kortinoj och Taimanov 13. Lisitoch Petrosan 121%. Cholmoy 10%. Fur- 102,
man, Nes metdinov och Suetim 10, Byvs ev
och Geller 9½. På den undre halvan ser
man bl. a. Flohr, Lilienthal och Ragosin. Som man ser har en del relativt okända
namn dykt upp.
Gideon Ståhlberg har avrest till en stor nternationell turperinei Bukarest 20/2
25/3 I sringaes1 70/2- 25/3. I skrivande stund är deltagarlistan
inte känd, men năgra ryska storheter torde
dyka upp. Ståhlberg hoppas förstås livligt
att Averbach skall komma dennes resultat hittills mot svensken är lika med
0-3...
Sveriges representation vid den kommande schackolympiaden i Buenos Aires kastar
redan sin skugga framfor sig. Atminstone
talas det om "skugga" i ett uttalande i Expressen av förbundsordtöranden:
"Med mina schackliga medarbetare skall
jag söka ordna en sådan form för uttagningen till Buenos Aires, att man ej blott
erhäller en slagkraftig representation utan
även stimulerar de spelare som nu vill söka arbeta sig ut ur skuggan av den sedan
decennier dominerande schackronnen"
Det bör med andra ord bli strid på kniven vid årets SM-tävl'ngar i Hälsingborg, vid rets S strid pa kn
som väl kommer att få stor betydelse som
uttagningstävling. Tidpunkten är nu fastställd. Kongressförhandlingarna hållas den 2
juni, och dagen därpå börjar turneringarna
för att fortgå till den 12 juni. Arrangöatt fortgå till den 12 juni. Arrangörerna, Halsingborgs schacksällskap, räknar
med mellan 300 och 400 deltagare i SMtävlingarna. Veteranen Stoltz har nu vunnit
det svenska mästerskapet tre år i följd. Trots
att han är mager och kastar mycken liten
ar mager och kastar mycken liten
skugga är det inte lätt att arbeta sig
den. Och Ståhlbergs skugga..
Jugosavten nar det storsta sehackintresset Jugoslavien har det största schackintresset
i världen, sade deras stormästare Gligoric
under sin turné i vårt land. Han tillade
också att Sverige är ett av Europas starkaste schackländer. Det var angenämt
höravi kan väl inte gärna påstå att vi
visste det förut? Tills vidare häller vi dock visste det förut? Tills vidare håller vi dock
alltjämt positionen i Norden, senast genom
en god dubbelseger mot Norge.
Gligoric tog nästan allt i Stockholm
Burehäll ny landslagsspelare
Mästarklassen 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 P:g
1 A. Burehäll, Stockholm -1 1/2 1/2 1/2 1/2 1 1 1 1 7
2 A. Fridh, Linköping 0-121 1 1 2 2 1 1 61/2
3
Internationella turneringen 1 2 3 4 M. Lillieström, Huskvarna... 1/2 1/2 -101 12 1 1 61/2 5 6 7 8 9 10 P:g
R. Sjökvist, Stockholm. 0 0-10 1 2 11 5
1 S. Gligoric - 1% 1 1 1% 1 1 1 1
5 U. Körling, Stockholm 10 10-12 0 3/2 41/2
2 G. Danielsson 1 이 1 1 1/2 1/2 0 1 51 6
3 Z. Nilsson 이
A. Svensson, Falköping..... 120 0 1 2-100 1 4
1 이 1 1 이 1/2 1 1 5
4 G. Stoltz 이 0 1 1/2 7 H. Delang, Stockholm....... 0 1/20 1/2 1/2 1/2 1 1 010-12 1 1/2 31/2
8
5 H. Сarlsson 0 0 이 1 - 1 1 이
E. Forslund, Timrå 1 1 41% ....... 0 1/2 /2 12 0 2 1--1/2 0 31/2
6 O. Sterner 1/2 이 1/2 0
_ 1/2 1 1 1 41 9 R. Bäck, Stockholm ______. 00 00 1 0 12--12 21/2
7 O. Barda . 0 1/2 1 1% 0 /2 - 1/2 1/2 1/2 10 O. Nilsson, Eskilstuna.... 0 00 000 1 1 1% -2
8 S. Nyman . 이 /2 3/2 1 1 이 1% - 0 1
9 Bj. Hult 0 1 이 0 0 0 1% 1 - 1 3
10 S. Lindquist 이 0 0 0 0 이 1/2 이 12 1
Stoltz behöll titeln Stockholms schackförbunds internationella
nyårsturnering blev icke vad man hoppats
på. Stormästaren Gligoric kom, ko såg och seg
rade utan att ha minsta känning av någon
konkurrens. I varje fall ger ett studium av
turneringstabellen ett sådant intryck. Stormästaren Ståhlberg, som skulle ha givit
tävlingen glans och spänning, lyste tyvärr
med sin frånvaro. Härigenom blev intresset
för evenemanget - avläst a i antalet åskå
dare minimalt. Till detta sorgliga resultat bidrog också att turneringen hölls på en
"främmande" lokal, dit publiken inte hittade tade eller ville göra sig omaket att ta reda
på. Allt medan snöstormen rasade... För
det arrangerande förbundet betyder det hela ett mycket svårt ekonomiskt bakslag.
Den jugoslaviske stormästaren kunde i
Ståhlbergs frånvaro visa en dominerande
överlägsenhet och vinna med 24 poängs
försprång, vilket ur svensk synpunkt inte
ser så vackert ut. Liksom i Göteborg svarar dock Gligorics segersiffror inte helt mot
partiernas spelfördelning. Redan i första
ronden var en sensation inte långt borta.
Z. Nilsson fick upp ett fint angrepp mot
jugoslaven, och litet mer beslutsamhet från
svenskens sida hade möjligen givit full utdelning. Nu vann Gligoric partiet och därMan hade många tillfällen att beundra
jugoslavens säkerhet i kritiska situationer säkerheti
och hans ypperliga slutspelsbehandling. Som
tabellen visar var jämnheten mellan de övriga deltagarna stor, utom beträffande Sture Lindqvist, som denna gång var helt ur
slag. Norrmannen Barda - ganska otränad
- fick nu inte ut mycket av sitt vanligen
energiska spel. Bj. Hult ryckte in som reserv
för Ståhlberg.
mästarklassen utgick Arne Burehäll som assen
segrare och ny landslagsspelare. Frid,
Linköping, låg egentligen bäst till för slutseger; han hade bara behövt remi med vit
mot Burehäll, när de möttes i sista ronden.
Frid hade linge remin inom räckhåll, mer
gjorde slutligen ett par fel i den nervösa
uppgörelsen. Resultatet i övrigt framgår av
tabellen.
till ytterligare fem raka, innan Danielsson
stack emellan med en säker remi. Gligoric
tog ytterligare en seger i nionde ronden, och
avslutade sedan med en lätt remi mot Sterner. Nymans parti i andra ronden mot Gli
goric såg lovande ut för svensken, men han
föll i stället offer för en överraskande коm- kombination. Stoltz gorde ett trötthetsfel i klar
remiställning.
Gösta Stoltz behöll sitt Sverigemästerskap
genom seger i särspel med Z. Nilsson. Inte
mindre än tio skiljepartier behövdes, innan
ett stadgeenligt avgörande uppnåddes. Annu efter åtta partier var ställningen lika;
nionde och tionde partierna vanns båda
Stoltz, som därmed fick slutseger med 6-4.
Särspelet kom i själva verket att omfatta
fyra etapper. Efter de inledande fyra
partierna, med oavg ort resultat, förlängdes
spelet tre gånger med två partier i taget
och lottning för vare gång. Detta är också
anledningen till att vit och svart inte följt
efter varandra hela matchen igenom, om
i det personliga mötet, men denne tog revansch med att placera sig före i turneringnågon till äventyrs undrar över den saken.
Den nu avg'orda striden om 1953 års
Sverigemästerskap blev den mest hårddragna i mästerskapets historia. Den började
någon gång i höstas, avbröts två gånger på
grund av ömsesid.g sjukanmälan. På nyåret
inträffade "ett mellanspel", då båda finalisterna deltog i Stockholms schackförbunds
turnering. Här passada Stoltz på att klå Z.
Flertalet av särspelets partier är intressanta och teoretiskt värdefulla. Nilssons
stora teorikunskaper tvingade Stoltz till
extraord nära åtgärder, isynnerhet på det
taktiska planet. På den förlorande partens
konto kommer - helt logiskt för övrigtflertalet förbiseenden. Till större delen var
matchen hård och jämn; vid två tillfällen
hade Nilsson chansen att bli Sverigemästare
genom att endast behöva uppnå remi. Annu
inför åttonde partiet förelåg den situationen. Nilsson hade därtill vit, varför man
tänkte att nu är det väl klippt för Stoltz.
I stället blev titelförsvararen i tillfälle att
inregistrera matchens mest överlägsna seger.
Så kan det gå!
Det är nu tredje gången i rad som Stoltz
hemför mästerskapet. Han är tydligen ännu
inte lätt att tas med, trots att hans fysik
är långtifrån den bästa.
3
1 1-Krogdahl od
Bergqvist ½ 0+Kolflaath KUNGSINDISKT.
1%1
Dubbelseger mot Norge
Det svensk-norska schackutbytet har på
svenskt initiativ utökats till att omfatta två
tio-mannalag, som samtidigt ställer upp och
utkämpar dubbla ronder. Således 40 poäng
som står på spel!
Premiären för den nya slagordningen har
redan ägt rum. Den 6-7 februari var svenskarna i Oslo, där landskamperna spelades
på Restaurang Cecil. Det blev en vacker
svensk dubbelseger: 26½ poäng enligt efterföl ande uppställning hemfördes som
krigsbyte, medan 13½ poäng kvarstannade an
på valplatsen. Norrmännens spel hade dock
i verkligheten förtjänat större poängutdelning än som nu blev fallet.
Norge
3/2
A-laget
Sverige
1-Barda
1 0-Vestöl
11-Myhre
-Rohjan 14
G. Ståhlberg
Z. Nilsson
I. Johansson
이
00
1%
0--E. B. Hansen 1 -
-½-E. B. Hansen %
E. Jonsson
G. Danielsson
O. Kinnmark
O. Sterner 1½-Ramm
M. Joffe 12 1-Strom
B. Sundberg ½ 1-Osterås
G. Backlund
A.
01%
40
0
Här ett par partier från matchen.
FRANSKT PARTI.
Göteborgskrönika
Storm och kyla har nupit i öronen på
göteborgarna ett par veckor, men nu tycks
vintern ha resignerat. I stället sveper våra
kära atlantiska lågtryck lågtryck inn över hustaken
med en mild och grådisig februarivår i släptåg. Vi befinner oss halvvägs på schackårets Karets vårtermin, kan knäppa upp vinterrocken
M. Johansson, O. Flater,
Everige. Norge.
1. e4. eб 2. d4. d5
3 Sc3, Lb4 4. Dg4 Sf6
5 Dxg7. Tg8 6. Dh6. Tg6
7 De3, SXc4 8. Ld3, f5 och pusta ut ett slag och se tillbaka... Hetene a
Höstens allsvenska seriespel ligger redan 9. Se2, c5 10. f3, Dh4
11. Kf1. cXd4 12. Sxd4!, Sg3+
13. hxg3, Dxh1+ 14. Kf2, Lxe3
15. bXc3, Kf7
Tidsförbrukning efter 15 drag. Vit:
1.24, svart 1.53. Nu kommer emellertid ett snabbt avgörande.
16. LXf5!, exf5 17. La3!, Te6
18. SXe6, Dxa1 och svart gav upp
utan att invänta den annalkande
mattsättningen. En liten miniatyr av
Anderssens odödliga! Beträffande
öppningen hänvisas till den i dagarna
utkomna del 8 (Franskt m. m.) av
Euwes spelöppningsteori; där det
kanske finns någon teoretisk förklaring till svarts katastrof.
långt bakom oss, och de flammande höstlöven ligger bruna och förvittrade minnande
om alltings fåfänglighet. Det är med blandade känslor man tänker tillbaka på göteborgarnas insats. Walhalla lyckades inte
vinna sin grupp i division 3, och Manhem,
som förlorat spelare och framåtanda och genomgår ett slags förnyelsekris, spelade osam- ornyelsekris, spelade osamlat och håglöst i Orebro och fick lämna
sällan hinner vara med, får väl också betraktas som so prominent gäst. Arrangemangen
var som vanligt numera av bästa klass. Spelutrymmet hade koncentrerats till en starkt
belyst fyrkant i lokalen med demonstrationsbrädena alldeles bakom och ovan, där
flinka observatörer på en svajande bro av
trä formligen ryckte dragen ur spelarnas
händer och på ett föredömligt sätt höll
publiken underrättad om vad som hände.
Tidskriften består sig inte med någon speciell galapeter-institution, men vi kunde ändå inte undgå att observera Ernst Lar Larsson
med obligatorisk cigarr och bakom en pelare skymtade den omåttligt intresserade
Bengt Anderbergs fågelliknande nuna och
idrottstränaren Martin Janssons kraftiga romarprofil.
division 2i fint sällskap visserligen -
men ändå på något vis onödigt. Kamraterna
(av en skämtare omdöpt till Schackförbundet Kamraterna) kämpade i stället så mycket mera ärofullt. Med flera nyförvärv, bl.
estländarna Laurine och Utuste vid andra och tred'e bordet och pålitliga gamla bataljhästar hade de ingen svårighet att hålla
sig kvar i toppdivisionen och var inte utan
chanser till slutseger, fastän Södrå blev för
starka.
A. Krogdahl, G. Backlund,
S:a poäng 13 S:a poäng 7
Norge. Sverige.
1. d4, Sf6 2. Sf3, g6
B-laget 3. Lf4. Lg7 4. Sd2. 0-0
5. e4, d6 6. Le2, c5
Sverige Norge 7. dxc5. 83 Sc6
Vinterns stora schackhändelse i Göteborg
var givetvis den traditionella jul- och nyårsturneringen med den jugoslaviske stornästaren Gligoric som förnämsta dragplåster jämte Kristian Sköld Ja Henrik
Carlsson, som är "sågverksdirektör" och
privatlärd ute på sin farm i Prässebo och
Om turneringen är vidare att säga, huruledes den sympatiske och gossaktigt smärte
jugoslaven med ett milt småleende mumsade
på apelsiner medan han behärskat och effektivt vann det ena partiet efter det andra.
Mot 1953 års göteborgsmästare, den originelle och idérike Vilgot Olovsson, slapp han
visserligen undan med blotta förskräckelsen
som det heter, men han hämtade sig fort
och släppte bara två hahalvpoängare: mot
Ahman och Sköld. Med 6 poäng vann han
komfortabelt före Henrik Carlsson på 4½
poäng. Denne spelade säkert och djuptänkt.
missade visserligen en enkel remivändning
mot Gligoric men fick i stället det obeskrivliga nö'et att offra damen mot Kinnmark i ett parti, vars grundritning uppg orts
redan dagen förut alla vet ju vad den
M. Johansson 1% 1-Flater 0 9. Dc2, Sh5 10. Le3.
S. Buskenström 1 1-Lindblom 11. Sg5. Sd4(!) 12. Dd1 SXe2
E Ähman 1 1-Fossum 13. DXe2, Dc7 14. g3, h6 Göteborg 1 3 4
5 6 7 8 P:g
L Laurine 1 42-Pettersen, Th. 0 15. Sf3, 16. Sh4, 25 1 S. Gligoric 1 1% 1 1 1 1 6
S. Carlsson 1/2/2-Lunde 17. f3. La6 18. c4. De6 2 H. Carlsson 이 1 2 1
S. Lindquist
12 1
0 1-Solberg 10
41
19. a4, Tad8 20. 0-0, Td6
E Arnlind 1/21/2-Ofstad 1% 1% 21. b3. Tfd8 3 K. Sköld 22. Tfd1. Dd7! 12 이 1/½ 1 1 0 1
R. Goode 12-Pettersen, E. 0 23. Sg2, Lb7 24. Ta2, f5 4 E. Ahman 1/2 1/2 1% 이 1/2 1% 31
S. Nyman 1-Störe 4 p 25. exf5, gXf5 26. f4. eXf4 5 O. Kinnmark o 0 1 1 0 3
A. Werle 10-0psahl 1 27. gxf4, Tg6 28. Dxh5 Txg2+ 6 R. Utuste 이 1/% 0 1/2 1 1 3
29. Kf1. Dd3+ 7 L. Laurine 0 1 1 0 이 이 1
S:a poäng 13½ S:a poäng 6½
21
Uppg 8 V. Olofsson 0 0 이 1% 1 0 0 11
5
gode Olle spelar på 1. d2-d4. I detta fall
blev partiet bara en liten förövning till den
liknande upprullning, som drabbade Ste Serner
i Stockholm en vecka senare. Sköld stannade på futtiga fyra poäng och tycktes tyckte ibland
märkbart förströdd och osamlad. Ähman
var obesegrad ända till sista ronden, då
Kinnmark, som dittills slarvat betänkligt,
äntligen lyckades genomföra ett riktigt anlagt parti och sälunda fördärvade statistiken
för Ähman, som măste nöja sig med färde
plats och 3½ poäng. (Se vidare tabellen.)
Efter nyårsturneringen i Stockholm gjorde
Gligoric en blixtvisit i Göteborg före avresan till nästa anhalt, Schweiz. Två simultanmatcher stod nu på programmet. Kamraterna mötte tte upp med me ett ett fögaöj slagkraftigt
lag och dukade under genast: Gligoric vann
med +27, 2. Manhem hade mobiliserat
bättre motstånd av egna och andras spelare,
och här vann den märkbart speltrötte jugoslaven med "endast" +19, =10, -2. En av
manhemiterna, som i distraktion gjorde två
drag i följd i en för honom bra ställning.
missuppfattade Gligorics försynta protester
och räckte fram sittt protokoll i tro att stor
mästaren ville skriva på. Avböjande huvudskakningar! Jaså, remi! Nej, inte
det heller! Missförståndet klarades snabbt
upp under allmän munterhet, medan klubbkamraternas "kubbar" och tråkningar haglade över den olycklige syndaren. Partiet
slutade som sig bör med remi lite längre
fram på kvällen.
I skrivande stund återstår bara en rond
av D.M. för lag. Ställningen är följande:
20-bordstävlingen: 10-bordstävlingen:
Kamrater. 10 (81½) Kamrater. 10 (394)
Lundby 8 (55%) Majorna 8 (31%)
Ma orna 6 (57½) Walhalla 7 (264)
Walhalla 4 (49%) Lundby 5 (24%)
Manhem 4 (44%) Manhem 4 (213½)
Amatörerna 2 (40) Lerum 2 (18½)
Lerum 0 (314) Amatörerna 0 (18)
Den dubbla tabellen beror på att man i
år för första gången prövat en från kungliga huvudstaden importerad tävlingsform
med 20-mannalag, som varmt förordats av
6
Ny Tids energiske schackredaktör. Emellertid har styrelsen stannat för ett slags kompromiss med innebörden, att endast resultaten vid de första tio borden inräknas i D.M.
tävlingen. Meningen har har naturligtvis varit
mycket delad ifråga om det fördelaktiga
med det nya systemet. En del lag kan inte
alls ställa upp 20 man, och B-lagsserien
måste på grund härav slopas. I klass I har
Walhalla tvingats lämna flera walk-overs i
ett par ronder och lilla Lerum hänger nätt
och jämt med.
Lagtävlingarna ger klart belägg för Kamraternas totala överlägsenhet just nu. De
har redan vunnit dubbelt. Lika markant är har r
Manhen.s starka regress, men om den har vi
redan ordat. Gamla Majorna, som fått tillbaka Kinnmark, har i stället ryckt fram
som Kamraternas främsta konkurrent. Manhemiterna får trösta sig med galghumor:stiska funderingar och glädjas åt historier
som denna, absolut sanna bild ur livet. Förbundsordföranden, som med stor energi representerar Manhems färger i lagtävlingarna hade en kväll väntat på sin motståndare,
som till sistt smög sig in och gjorde det
omåttligt starka draget 1. e2-e4. När manhemiterna kom tillbaka, fanns där en åskådare, som välvill'gt men allvarligt manade
"Akta dig för det där draget!" Svartspelaren blev nervös och förlorade givetvis.
Döm om hans känslor, när "tredje mannen"
efteråt på anfordran förklarade att han ba
ra åsyftat den kalla luft, som strömmade in
genom ventilen ovanför!
Några allmänna reflektioner kring lag
tävlingarna kanske kan ha sitt berättigande
Det är ett sorgligt faktum, att man alltid
mma spelare år efter år figurera
större sammanhang. Äterväxten är på tok
för liten, och man får leta med ljus och
lykta efter nya s. k. löften. Unge Hans Bro
dén, som g'orde en uppmärksammad insats den, som grorde en uppmar förra året, inte minst i JSM, är försvunnen
men lär lyckligtvis vara tillbaka snart. Han
har tillbringat ett år som stipendiat vid en ett som
amerikansk skola i Syracusa och rapporterar
att han sköter traningen på ett högst tillfredsställande sätt. Kanske kan man också
hoppas något av läroverksad unkt Rudolf
Lundins schackklubb vid Maornas h. a. 1.
Men det finns sannerligen skäl för pessimistiska funderingar. Anmärkningsvärd är
också den starka tendensen till koncentration av schacklivet till de större klubbarna.
De små föreningarna orkar ej med längre
utan absorberas av storklubbarna eller de
allt talrikare korporationssammanslutningarna. I år saknades t. ex. en av stadens starkaste 10-mannalag, det 5S 23, vars
spelare gått över till Kamraterna, Majorna
och Amatörerna.
Efter lagtävlingarna vidtager genast de
individuella masterskapen, masterskapen, och sedan är
man framme i april med nästa storevenemang: Lundby SS 40-årsjubileum, som bl.
a. firas med en bra besatt turnering 16-24
april. Barda, Z. Nilsson och en dansk mästare är inbjudna, och av stadens egna kommer Eric Jonsson, Henrik Carlsson, Kinnmark och den jubilerande klubbens egen
"son", Vilgot Olovsson. Kulmen på det hela
lär väl annars bli 50-mannamatcherna på
restaurant Vatand mellan Lundby, Kamraterna, Manhem och en småklubbskombination. Men då ärir man man redan framme vid
den riktiga våren, då förtvivlade lagledare
sliter sina hårtestar över den alltmer övermäktiga konkurrensen från det gröna schacket på Ullevis saftiga gräsmatta och de
ljuvligt doftande småbåtsvarven ute vid
blanka, lockande vatten.
Kurt Richter-bok
(Tyska språket)
Lurik & Сo.
Ater har den eminente schackskriftställaren Kurt Richter berikat
schackvärlden med ett förstklassigt arbete. Den tyska titeln är "Hohe
Schule der Schach-Taktik". Det är en vacker bok i blått band med
guldtryck och 220 sidor. Den innehåller 623 korta partier och 665
diagram. Kvantiteten svarar mot kvaliteten. Tolv år har det tagit
författaren att sammanställa materialet. I sitt eget intresse bör varje
schackvän försäkra sig om denna lika lärorika som underhållande bok.
Priset - kr. 12: 50 - är förvånansvärt lågt.
DR J. HANNAK
Emanuel Lasker
BIOGRAPHIE EINES SCHACHWELTMEISTERS
Mit einem Geleitwort von Prof. Albert Einstein
(Tyska språket)
Pris inb. (316 sid.) kr. 14:-
Magnetiskt fickschackspel
Den magnetiska kraften har teknisktkt utnyttjats utnyttjats ii ett ett nytt fickschackspel. Figu
rerna hålles magnetiskt kvar på sina rutor. Man flyttar pjäserna genom att "peta"
dem! En ställning i ett utfällt spel kan inte rubbas ens av en kraftig skakning!
Det inre måttet på de 64 rutorna är 15x15 cm. således en rejäl yta.
Utförandet är lika solitt som elegant. Framställt i plastic.
EN UTOMORDENTLIGT TREVLIG PRESENTARTIKEL!
OBS! Returrätt om spelet icke utfaller till belåtenhet!
PRIS K R. 26:-
TIDSKRIFT FÖR SCHACKS FÖRLAG
Turneringen i Hastings
2 4 5 6 7 8 9 10 P:g
1 Alexander 1 1 1% 12 1 1 1/ 12 1 612
2 Bronstein 이 1 1/2 1 1 1/2 1 1/2 1 61
3 O'Kelly 0
0
1 1/2 /2 1 1 1 /2 52
4 Matanovic 1/2 0
- 1/2 1/2 1 이 1/2 1 412
5 Olafsson 1/2 이 1/2 12 -
1 1 1 0 41/2
6 Teschner 1/2 0 1/2 /2 0 - 0 1 1 1 412
7 Toluch 0 1/2 1 1 1 1 412
Tartakower 12 이 0 1 이 0 0 1 1 3
Wade 1% 1 1 0 0 1 12 3
10 Werne 이 0 1% 1 0 0 이 1/2
Den senaste Hastingsturneringen kom huvudsakligen att forma sig till en jättelik
pplöpning mellan den världsberömde ryssen och världsmästarkandidaten Bronstein
och förre Englandsmästaren Alexander. Det
personliga mötet mellan de två slutade efter
en väldig kamp i 120 drag med en lika
överraskande som bejublad seger för engelsmannen. Förre matematikläraren och nuvarande tjänstemannen i brittiska utrikesdepartementet, C. H. O'D. Alexander, har länge räknats till en av Englands allra
bästa spelare. I schackolympiaden i Stockholm 1937 spelade han vid andra bordet. 1
Hastings-turneringen samma år distanserades han av Reshevsky, men delade 2-3
pris med Keres före Fine och oc Flohr. Han
betecknades som "turneringens stora överraskning". En prima överraskning levererade han också i Hastingsturneringen 1946-
47, då han erövrade första pris med 7 poäng av 9 mö'liga! Alexanders största triumf
är dock den senaste Hastingsturneringen,
där han obesegrad fick dela första och andra pris med Bronstein, en av världen just
nu starkaste spelare.
I sjunde ronden inträffade så den stora
sensationen
dan Bronstein gett bort ytterligare en halv
poäng till landsmannen Toluch och endast
kunde uppvisa 1 poäng och ett avbrutet
parti. Wade, som började bra, men slutade
näst jumbo, klåde i fin stil Toluch.
fjärde ronden fick Alexander endast
remi mot jugoslaven Matanovic i ett rafflande spanskt parti, medan Bronstein vann
avbrutna parti mot belgaren O'Kelly
och sitt rondparti mot fransmannen Tartakower. Alexander och Bronstein delade nu
alltså ledningen med 3 poäng var
pigga merbönder. Medveten om partiets
vikt sporrade sig Alexander till det yttersta mot sin sege motståndare och spelade
hela tiden det bästa. Tredje dagen fanns
det ingenting annat tör Bronst Brtein att göra
än att ge upp.
I sista ronden steg spänningen till bristningsgränsen. Den respektlöse och stimulerade Alexander slog ryssen Toluch i 28
drag, medan den demoraliserade Bronstein
stod katastrofartat med två bönder mindre
mot den tyske mastaren Teschner. Men
Bronstein visste vad det gällde och kämpade
som röda armén vid Stalingrad. Han manövrerade så skickligt, att tysken, trots att
hans ställning verkade sund, till slut inte
kunde göra ett drag utan att råka i olycka.
När Teschner vid midnatt gav upp hälsades Bronsteins seger med applåder, liksom
man tid'gare på kvällen applåderat Alexander. Slutresultatet blev alltså att Alexander
och Bronstein delade första och andra pris
med 6½ poäng var. Enligt Sonneborn-Bergers systemom det nu tillämpats så
skulle Alexander räknas som den egentlige
segraren, eftersom han besegrat Bronstein.
poäng, men han spurtade så, att han på de
sex sista ronderna tog 5 poäng summa
5½. Matanovic överraskade med att spela
remi mot Alexander och Bronstein och beegra O'Kelly- resultat: 423½ poäng. Han
fick dela 4-7 pris med Olafsson, Island,
Teschner, Tyskland, och Toluch, Sovjet.
Ryssarna blev så nedslagna inför Bronsteins nederlag mot Alexander, att de erbjöd
den engelska tävlingsledningen att betala
tillbaks spelhonoraren. Engelsmännen nekadele givetvis att gå med på den saken. De
tyckte istället att ryssarna gjort engelskt
schack en särskilt stor tjänst med att förlora fast det sade de förstås inte, korrekta som de är. Det kom också till ett
litet politiskt intermezzo. Span orerna procesterade mot att deras spelare Bordell, som
vann reservturneringen i Hastings förra
året, inte kom med i år trots att han först
inbjudits att delta. Han erhöll endast ett
kort meddelande från engelsmännen strax
"Tred'e mannen" O'Kelly hade också
gjort en god prestation. På de första tre
partierna uppnådde han endast en halv
innan turneringen, att han tyvärr inte kunde få delta, då de två ryssarna accepterat
inbjudan! Tävlingsledningen insåg förstås i
sista momangen, att ryssarna skulle neka att
spela om en representant för Francos Spanien skulle blanda sig i leken!
Remo
att Alexander besegrade Bronstein i ett parti som krävde 120 drag, fem
avbrott och tre dagars spel! Som vit använde Bronstein en Stauntongambit som motgift till Alexanders holländska försvar. Vit
rekommenderas av Euwe att spela det "moderna" 4. f3, men Alexander har tydligen
kommit underfund med att Euwes analys
inte är korrekt eller tillräckligt lång gående.
Han gick ur spelöppningen med bonde
mer och gott spel. Innan 30 drag spelats
hade Bronstein föreslagit remi tre gånger
Inte heller det 9:e jugoslaviska mästerskapet kunde ge belägg för vem som är
landets främste spelare. Det endast visade
vad man förut visste, att Jugoslavien har
en rad mycket starka mästare och kan sätta
upp ett ypperligt lag. Svårare blir det väl
för det lilla landet att göra sig gällande i
starka individuella turneringar, exempelvis
de som siktar mot världsmästerskapet.
Jugoslaviska mästerskapet
ten Gligor.c. Denne, som tydligen var speltrött efter den krävande schweiziska turneringen, lyckades endast få delad 4-6 plats
med Janosevic och Milic med 10 poäng
var. Förra årets Ji goslavienmästare, dr Trifunovic, kom först på 10:e plats!
Enligt sköldska beräkningar hade Bronstein haft möjlighet att vinna turneringen
ensam d. v. s. om han inte i första ronden i tidsnöd skänkt bort en dyrbar halvpoäng till New Zealändern Wade! Redan
från början fick Alexander försprång och
8
ledde i tredje ronden med 2½ poäng, mevilekt tacksamt avbö des av Alexander,
som litade på sin ställning. Bronstein, som
hela tiden fick kämpa ii underläge, kom i
tidsnöd och förlorade ännu en bonde strax
före det första orsta avbrottet. Det kvarstod ett avorottet.
slutspel med damer och bönder, svårspelat
och tidskrävande, men givetvis tekniskt
mö'ligt att vinna för den som har två
Den unge Fuderer, som förra året var
nära segern, lyckades i år bättre och delade
1-3 pris med Pirc och Rabar. Han spelade
många remier11 st.och trots att han
i turneringens senare hälft kom i form lyckades han inte uppnå mer än 11½ poäng, uppna mer an 112 poang
vilket endast räckte till tredelad seger. Han
spelade dock många vackra och slagkraftiga vinstpartier, bland annat mot favoriDå denna turnering gällde uttagande
de tre främsta spelarna till zonturneringen
1954, betyder det att Gligoric är utslagen
och ej får delta i denna tävling! Detta
resultat är så mycket sensationellare som
man i internationella kretsar allmänt räknar Giigoric som Jugoslaviens starkaste
mästare. Det bör bli svårt för det jugoslaviska schackförbundet att göra något åt
den saken, då nu tre spelare kvalificerat sig
för de lediga platserna genom hårt och ärligt spel.
9
Finlandsbrev
Det är länge sedan Tidskrift för
Schack publicerade brev från vårt
grannland i öster. Från och med börja
av detta år blir det bättre, ty vi har
överenskommit med Osmo Kaila, känd
som internationell f. d. Nordens och
nuvarande Finlands mästare samt schackredaktör, att han till varje nummer
skickar ett Finlandsbrev innehållande
nyheter, planer samt litet schackligt
också i form av partier och kombinationer. Var så god! Här följer Kailas
första brev!
Efter den lyckade schackolympiaden i
Helsingfors år 1952 tog det finska schacklivet igen sig litet vad spelarna beträffar,
medan förbundens ledamöter började brottas med räkenskaper och allt vad därtill
hör; ett pinsamt jobb, som ännu pågår som
bäst. Fyrfaldige Finlandsmästaren Kaarle
Ojanen deltog dock i Mar del Platas storturnering i mars-april 1953 med det hedrande resultatet 9½ poäng av 19 mö liga
och med placeringen nr 11-12. Men på
våren 1953 började olympiafanfarerna
klinga igen.
De första uppgifterna uppgifterna om nationstävling
arna i Buenos Aires år 1954 innebar, att
de skulle hållas så tidigt som i mars. I Finlands Centralschackförbund utformades ett
uttagningssystem för 30 spelare; de internationella mästarna E. Böök, O. Kaila och
K. Ojanen i spetsen samt de lovande unga
förstaklasserna B.B. Nyrén och J. Sneitz i
listans andra ända, utnämndes till olymp:akandidater. Några tackade genast nej, men
tillsammans 18 spelare deltog i preliminära
uttagningsturneringar i Lovisa och Sumparn
(en ö i Helsingfors) under sommaren 1953.
Vid FIDE:s kongress kongress i Schatfhausen Schaffhausen fick
man veta att tävlingarna hade uppsk utits
till september, men programenligt spelades
kvalificeringsturneringen som en grupp av
Helsingfors mästerskapsturnering i oktober.
Resultat: 1) Jorma Vesterinen 54 (7), 2-3)
Toivo Salo (kom med som reserv i stället
för Soini Helle) och Esmo Ridala (tidigare
Grünthal) 4, 4-5) Olavi Kata isto och
Heikki Koskinen 3½, 6) Matti Rantanen.
10
Tammerfors, (mästaren för Arbetarschack
förbundet och dess enda representant) 3, 7)
Aatos Fred 2½ och 8) Oleg Pastuhoff 2 p.
Vesterinen vann Helsingforsmästerskapet ge Fathere 2pet ge nom att besegra Juuso Fastberg 2-0.
Det följande evenemanget, som hade betydelse för Buenos Aires-resa, var FM-turneringen vid årsskiftet med det 20-åriga
Arbetarschacktörbundet som arrangör. Osmo Kaila lyckades erövra mästerskapet, som
han första gången gängen innehade år 1939. Täv
lingen var minst sagt ytterst jämn: 1) Kaila
8 (11), 2-3) Ilmari Solin och Salo 7½, 4) Kare Kataj:sto 7, 5-9) Fred, Reino Niemi, Pastuhoff, Vesterinen och Koskinen 64, 10-
11) Antanen och Fastberg 6, 12) Jorma
Haanpää 52, 13) Ilmari Niemelä 5, 14)
Keijo Blomberg (Abo) 3½, 15) Erkk Salmi
2½, 16) Hannes Honkanen 2 och 17) Mauno Laisaari 0. Turneringen utfördes enligt
Monrads system i 11 ronder. Det var första
och sista gången i en finsk turnering av
värde, ty så eniga var deltagarna mot systemet!
Ur en deltagares dagbok
Nedan återger vi några avsnitt ur A. Kotovs intressanta och spirituella iakttagelser under turneringen i Schweiz, under ovanstdende rubrik puhs som han under ovanstaende rubrik dnglicerat i den ryska tidskriften "Schachmaty v SSSK" nr 1/1954
Med Reshevskys ankomst började organisatörernas svårigheter. Som det redan mycket omskrivits, vägrade den amerikanske
stormästaren av religiösa skäl att tävla på
fredagarna och hans lördagsrond fick uppskjutas tills "den första aftonstjärnan" gått
upp på firmamentet. Det fanns dock ytterligare en religiös helgdag under tävlingens
lopp, varför Reshevsky utan lottning tilldelades nr 14 i turneringstabellen, som bäst
förbundsmatchen mellan Finlands Schackliga att deltaga i zonturneringen, skulle utnämnas till våra representanter. En förfrågan pågår som bäst, men jag vågar spå att
det blir den gamla kämpen Ilmari Solin
samt den unga lovande Heikki Koskin
förbund och Arbetarschackförbundet utkäm
padzs i Helsingfors den 3-4 oktober 1953
I den s. k. stjärnmatchen med 12 spelare
och dubbla ronder vann Finlands Schackförbund överlägset med 16½-7½, om ock
det trots sina tre internationella vid andra
omgången stod med 2-4 på förlust vid de
sex första borden! Andra "Björnpokalen"
vann Finlands Schackförbund för alltid
med de övertygande siffrorna 63½-36%. ted de overtyg Schackets dag den 17 januari 1954 hade
samlat Caissas dyrkare till schackbräden vid
över fyrtio tillställningar landet runt nära
på 1.500. Föregående söndag hade det firats "brottningens dag", om ock denna gång
i fribrottningens tecken, men dess deltagarantal steg bara till 416. Schacket i Finland
har ingenting att skämmas för, när det jämföres med någor ågon gren av idrott i stället för
hela idrotten!
Under tiden hade zonturneringen i Tjeckoslovakien kommit på tapeten. FIDE hade
jämställt Finland med Sverige genom att
ge även oss tvenne platser, en gest efter
Helsingfors schackolympiad, som man förstått det här. Våra elitspelare har alltså
tillsammans åtta möjligheter till lockande
utlandsresor att tävla om. För att göra åtminstone en uttagning litet lättare beslöt
Finlands Centralschackförbunds styrelse att
de två bästa i FM-turneringen, som var vilTill Buenos Aires-laget har tills vidare
utnämnts enbart de mternationella mästarna Kaarle Oanen, som visade sin kondition i Lovisaturneringen genom en överlägsen seger, samt Osmo Kaila. Underhandlingarna om Bööks deltagande agan pågår, och
det återstående laget blir FM-turneringens
pristagare samt Esmo Ridala.
Annu må det berättas, att deni sedvanliga
Och till slut namn på de senaste schack- slut namn på de senaste
mästarna i Finland: inom Finlands Schackförbund år 1953 i juni Jorma Haanpää och
i december Jalo Hietala Hietala (Vasa), inom Ar
betarschackförbundet Juuso Fastberg efter
sin goda insats vid nordiska turneringen
Esb erg (2. pris i mästarklassen utan förlustpartier). Tillsammans finns det i Finland 45 schackmästare och 3 mästare har
avlidit (dr I. Rahm, A. Tschepurnoff och
E. Johansson). Osmo Kaila.
tillgodosåg hans fordringar. Turneringens
överledare förklarade, att i och med detta
skulle det inte förekomma några fler krav
från den amerikanske stormästarens sida
Det visade sig dock ganska snart, att över
ledaren långt ifrån var någon profet...
Lottningen utföll till allas belåtenhet. Endast Najdorf var nervös. Han skulle i försca ronden möta Reshevsky. Att han hade
anledning till sin oro visade det sig under
partiets gång. Soom vit försämrade Najdorf
sin ställning för varje drag på ett mycket
konsekvent sätt ända tills amerikanen
fått en förkrossande fördel. Emellertid hamedel Eellemid kam
nade Reshevsky sin vana trogen i en stark
tidsnöd, som t. o. m. för honom hotade
bli fatal. När Na dorf så bjöd remi, hade
Reshevsky helt enkelt inte nog med tid för
att hinna säga ifrån...
Neuhausens största sevärdhet är Rheinflodens vattenfall - Europas största. Den
breda floden gör en hastig sväng till vänster och flyter i nästan motsatt riktning. I
själva svängen ligger det 20 meter höga fallet. Detta enastäende naturfenomen drar
många turister. Man kan bl. a. beundra skådespelet från en högnög klipplattform, som
ligger strax ovanför de dånande vattenmassorna. En av spelarna menade, att det var
en ytterst lämplig plats för att analysera
hopplösa avbrottsställningar. Man tittar ner
på vattenfallet som är tusentals år gammalt
och man lugnas av tanken, att en förlust.
när allt kommer omkring, kanske inte är
fullt så hemsk. Dessa raders författare har
dock tyvärr inte kunnat pröva receptet, beroende pă, att han förlorade alla sina partier i Neuhausen före avbrottet..
I tredje ronden "utmärkte" sig Szabo
mot Keres. Efter 1. d4, d5. 2. Sf3, Sf6. 3.
c4, dXc4. 4. Sc3, a6 gav han en underlig
schack- 5. Da4† som genast besvarades med b5. Först nu insåg ungraren, att
SXb5 efter Ld7 för till päsförlust. Efter
6. Dc2, Sc6. 7. e4, e6. 8. Lg5, Sxd4 var
han mogen för kapitulation. 1I samma rond
fick Reshevsky mot Averbach en dålig
ställning, men bjöd remi utan förlägenhet.
Oförklarligt nog antog Averbach erbjudan11
det. Han kände förmodligen inte till Najdorfs träffande aforism: "Om Reshevsky
bjuder remi, să titta först efter, om ni inte
kan vinna i ett drag" Senare blev vi över- tygade om detta påståendes riktighet...
I dag är det lördag och givetvis trassel
med Reshevsky. Stiärnan gårr upp omkring kl. 19 och därtill behövs ca två timmar för
att resa frăn Neuhausen till Zürich, dit Reshevsky for för att förrätta sin bön. Därför
började hans parti mot Szabo kl. 21 och
slutade klockan två på natten. Nästa lördag
väntade samma öde även mig. Jag sade
dock ifrån allt dylikt hattspel. När domarnas påtryckningar blev alltför oemotståndliga fick man tillgripa det avgörande
klerikala argumentet: "Gören icke natt till
dag." Detta bet och partiet blev uppskju- tet..
I femte ronden avbröts partiet mellan
Keres och Ståhlberg Efter långa manövrar
hade Keres uppnått ett litet gynnsammare
damslutspel. På morgonen samma dag partiet skulle färdigspelas satt Keres och hans
sekundant Toluch länge försjunkna i djupa
analyser. Det gällde att hitta en väg som
skulle säkra realiserandet av fördelen. Under samma tid promenerade våra övriga
lediga deltagare till vattenfallet. Där träffade de även Ståhlbergs sekundant mästaren Sköld. "Varför är ni här och inte
analyserar avbrottsställningen mot Keres?"
frågade vi den svenske mästaren. "Ja, det är i falla fall remi- sade SkölP 1 remi - sade Sköld tvärsäkert
- och så sover Ståhlberg." Vid fortsatt
spel lyckades Keres ganska snabbt realisera
sin fördel till vinst.
Den solide och omständige stormästaren
Ståhlberg har väl en gång blivit så förnärmad av Najdorf och Reshevsky, att han för länge sedan slutat tala med dem. Alla
var därför särskılt nyfikna på hur deras ömsesid'ga möten skulle förlöpa. Den svenske stormästaren hittade på följande utväg:
när han blev tvung vungen att ge upp partiet,
så stannade han klockorna i motståndarens
frånvaro, skrev av protokollen och avlägsnade sig. Så slutade i dag hans parti mot
Najdorf. Annu mera "uppfinningsrikt" ut- formade Ståhlberg sin remi genom dragupprepning mot Reshevsky i andra omgången.
12
Han gick fram till domaren, sade honom
att han gör ett drag varefter ställningen
upprepas för tredje gången och skrev därefter på protokollet...
I sjätte ronden blev alla förvånade av
partiet Keres-Boleslavsky. Den senare valde en säregen variant i kungsindiskt och
spelade de 9 första dragen i blixttempo: 1. d4, Sf6. 2. c4, d6. 3. Sc3, e5. 4. Sf3, Sbd7.
5. Lg5, h6. 6. Lh4, g5. 7. dxe, gxh. 8.
eXf, Dxf6. 9. Sd5, Dxb2. Efter en stunds
reflektion spelade Keres 10. Tb1!, varefter
det blev Boleslavskys tur att försjunka i
d'upa meditationer. Men ingenting hjälpte. Det visade sig att han förlorar tornet och
allt motstånd motstånd verkar meningslöst.
Ipartiet Boleslavsky-Najdorf hade gjorts knappa åtta drag, när Najdorf lutade
sig fram till motståndaren för att ställa
sin älsklingsfräga: "Spelar ni på vinst?".
Boleslavsky hörde inte riktigt Na;dorfs ord
och tog det för ett remianbud, varpå han
svarade: "Nej." "Ni är alltså nö'd med
remi?" frågade återigen den argentinske
stormästaren. "Nei!" följde det vresiga sva
ret. "Vad är det ni vill då?" fortsatte Naj
dorf undrande
I trettonde ronden bjöd ojö Najdorf ca tio gånger remi mot Geller. Och ju svårare argentinarens ställning blev ju mera envisa
blev också, hans "räddningsförsök". Geller
stod dock rycken för denna "psykning" och
vann.
I den interzonala turneringen hade Averbach en vunnen avbrottsstälning mot Ståhlberg. Efter hemmaanalysen trasslade han
dock till det hela och förlorade. Detta g'or
de förmodligen att Averbach fick en viss
"Ståhlbergsskräck". I Zürich var de Sanibergsskra den svenske mästaren i exceptionellt dålig form, men
han "inspirerades", så fort han såg Averbach framför sig spelade ytterst starkt
bägge partierna mot denne och vann. Turneringen här har fått namnet "maratontävling". Det var någon, som före turneringens bör an skäm kämtsamt yttrade, att seg
raren kommer att bli den som överhuvud
taget orkar ta sig till turneringslokalen
sista ronden. Det ligger en viss sanning
detta, nämligen den fysiska styrkans betydelse i en så lång tävling.
Dr S. G. Tartakower:
Riposten Lf8-b4
(Fortsättning och slut)
Om ni vill sammanfatta fakta i föregående artikel så har motstöten Lf8-b4 i de
öppna spelen töl ande viktiga funktioner:
1) En vidsträckt i det fientliga lägret
verkande kratt utan hinder för någon av
de egna figurerna och som dessutom påskyndar svarts korta rockad.
2) Förlamande (och event. även eliminerande) av den fientliga damspringaren,
vilket är normerande för frågan om behärskande av det för svart synnerligen viktiga fältet d5.
3) Skapande av en eventuell försvagning i vits bondeställning deställning (dubbelbonde för
vit på c-linjen o. s. v.).
4) Även utom fängslingen är utfallet
till b4 (med eller utan schack) mycket ofta
ett förebud till aggressivitet från svarts
sida. Han skapar så att säga en "spansk
löpare" i efterhand som förlänar åt den
öppna striden enen mymcket positionell karak
tär.
1 de halvöppna och slutna öppningarna,
vilka redan i sig själva är positionella växer
värdet av den sagda motfängslingen Lf8-
b4 kolossalt och ger ofta åt dessa varianter
sälvständig betydelse. (Man behöver
blott tänka på Mac Cutcheon-varianten i
franskt parti; eiler på Cambridge-Springsförsvaret i ortodox damgambit; eller på
Nimzoind.ska försvaret i det indiska systemet som bildar ett kapitel för sig!) Den som
vill lära gör alltså klokt i att sätta sig in i
den framfusiga löparens mö'ligheter, vartill
följande brokiga översikt skall hjälpa honom
XVI. WINAWERVARIANTEN
I FRANSKT PARTI:
1. e4, c6 2. d4, d5 2. Sc3, "Lb4". Härmed
börjar brottningen om initiativet. Denna
brottning har för svart ofta visat sig så
framgångsrik att vit på sista tiden föredragit, att välja den slätstrukna Tarraschfortsättningen 3. Sd2 (i stället för 3. Sc3).
XVII. MAC CUTCHEON-VARIANTEN.
1. e4, e6 2. d4, d5 3. Sc3, Sf6 4. Lg5,
"Lb4". Här ha vi den ömsesidiga fängslingen i ren form. Den har hittills visat sig
korrekt.
XVIII. SICILIANSKT FYRSPRINGARSPEL.
.e4, c5 2. Sf3, e6 3. d4, cxd 4. Sxd4.
Sf6. Ett annat förlopp: 4.-, Sc6. 5. c4
(Lugnare är dock 5. Sc3, som länkar in i
textfortsättningen.) 5.-, Sf6. 6. Sc3, "Lb4"
7. f3, d5 och svart får fr initiativet.
5.-, Sc6. Reaan här har försökts utfallet "5., Lb4", som dock bemästras med
6. e5!
6. Sdb5, "Lb4"; 7. a3. Mest vetenskapligt.
7.-, LXc3+ 8. SXc3, d5! Befrielsestöten.
9. exd, exd o. s. v. med tveeggat spel,
då svarts isolerade dambonde kan visa sig
vara ett farligt vapen.
XIX. O'KELLY-VARIANTEN.
e4, c5 2. Sf3, a6. Ett urgammalt drag.
3. d4. Mest konsekvent. På 3. c4 kunde
följa 3., e6 4. d4, cxd 5. Sxd4, Sf6
6. Sc3, "Lb4" (Detta är mera aktivt än 6.
-, d6 7. Le2, Sc6 8. 0-0, Dc7 9. b3, Le7
o. s. v. med inlänkning i en trằng variant
av Scheveningen-försvaret.) 7. Ld3, d5 och
svartfår får motspel.
3. -, cxd 4. Sxd4, Sf6 5. Sc3, e5.
Denna avart av det "finska försvaret" *)
De båda huvudvarianterna av den
av finlandsmästaren Tschepurnoff vid
schackolympiaden i Paris 1925 provade
motstöten är: 1. e4, c5 2. Sf3, Sc6 3. d4.
cXd 4. SXd4, Sf6 5. Sc3, d6 6. Le2, e5
osv. (Boleslavsky) liksom 1. e4, e5 2. Sf3,
d6 3. d4, cxd 4. Sxd4, Sf6 5. Sc3, a6 6.
Le2, e5 (Opocensky).
13
är synnerligen verkningsfullt, då svart därvid genast får hjälp av sin kungslöpare:
6. Sb3 Eller också 6. Sf3, "Lb4" o. s. v.)
6. "Lb4", 7. Ld3 (Eller även 7. Dd3, d5.).
7., d5 med frigjort spel för svart.
XX. SKANDINAVISKT PARTI.
1. e4, d5 2 exd, Dxd5 3. Sc3, Da5 4.
d4, e5. Ett äldre försök i stället för 4.,
Sf6.
5. Sf3! Detta är i varje fall solidare än
5. dXe, "Lb4!"
6. Sf3, Lg4 7. Le2, Sc6! 8. 0-0, Sge7
9. Lf4, 0-0 jämte Tad8 och Sg6.
"5. -, Lb4" 6. Ld2, Lg4 och svart kompenserar nu törlorade utvecklingstempi med
sina figurers verksamma positioner.
XXI. ALJECHINS FORSVAR.
1. c4, Sf6 2. e5. Mest energiskt. - Efter
2. Sc3, e5 uppstär Wienerparti som efter
3. Sf3, "Lb4" skulle kunna länkas in i
ryskt trespringarspel (1. e4, e5 2.. Sf3, Sf6
3. Sc3) vilket behandlats i paragraf II.
2., Sd5 3. c4, Sb6 4. d4, d6 5. f4.
Bredfrontsvarianten! Reedf
5., dxe 6. fxe, Sc6. Eller genast 6.
-, Lf5 7. Sf3, e6 8. Sc3, "Lb4" (i stället st
för 8.-, Sc6 9. Le2, Sb4 10.0-0, Sc2 11.
Tb1, Sb4 12. Sg5! osv.) 9. Ld3, Lxd3 10.
DXd3, h6 och svart spjärnar emot.
7. Le3, Lf5 8. Sc3, e6 9. Le2, "Lb4".
Aven detta spelsätt är tillåtligt, churu de
två viktigaste spelsätten här äro antingen
9.-, Dd7 för den långa rockadens skull
(t. ex. 10. Sf3, 0-0-0 11. 0-0, f6! osv.) eller9 eller 9., Le7 med sikte på kort rockad
(t. ex. 10. Sf3, 0-0 11. 0-0, f6 o. s. v.).
En intressant strateg plan är dessutom 9.
-, Sb4. 10. Tc1, c5 osv. 10. Sf3, 0-0 11.
0-0, Sa5 12. Sd2. Ett slag i luften vore
12. c5, Sbc4 osv.
12., f6 13. exf, Dxf6 14. Kh1. Nu
hotar 15. g4 som nu vore gagnlöst för
14., Dg6 14., De7 osv. med oklart
spel, då det finns svaga punkter för båda
parter.
XXII. NIMZOWITSCHS FORSVAR.
.e4, Sc6 2. d4, e6. Eller också 2.-
d5 3. exd, Dxd5 4. Sf3, e5 5. Sc3!,
14
"Lb4" 6. Ld2 och nu kan svart länka in
med 6., Da5 i Skandinaviskt parti eller
ännu enklart söka ut ämning med 6.- 6.
LXc3 7.7. LXc3,X exd 8. SXd4, Sxd4 9.
DXd4, Dxd4 10. LXd4, Sf6 osv.
3. Sc3, "Lb4". Nervösare är 3., d5,
med följden 4. Sf3!, "Lb4"' 5.5 e5, LX c3†
6.. bXc, Sa5 7. a4, Se7 8. Ld3, b6 9. Sd2.
c5 10. Dg4, c4 11. Le2, Sf5 12. Sf3, h6 13.
Dh3 och vit är i fördel (Parti BeckerN-sch 1925)
4. Sf3. Aven efter 4. Se2, uppnår svart
genom 4.-, d6! jämteämte Sge7 osv. gedigen utveckling av sina stridskrafter.
4.-, d6! 5. Lf4, Sge7 och svart står anfallsberedd (I ett parti Maróczy-Nimzowitsch, San Remo 1930, följde: 6. Le2.
LXc3 7. bXc, 0-0 8. 0-0, Sg6 9. Le3.
De7 10. Te1, Ld7 osv. med god utjämning
för svart).
ХХІII. СAMBRIDGE-SPRINGSVARIANTEN.
1. d4, d5 2. c4, e6 3. Sc3, Sf6 4. Lg5.
Sbd7 5. Sf3, c6. Eller redan här "Manhattanvarianten".
"5.-, Lb4" för att snarast mö ligt lancera den skarpa sidstöten c7-c5.
6. e3, Da5 7. Sd2. Eller enklare 7. LXf6.
SXf6 8. Ld3, "Lb4" 9. Db3 osv. med utjämning.
Aven i den "jugoslaviska "jugoslaviska varianten" 7.
cXd, SXd5! skulle såväl 8. Db3, "Lb4" 9.
Tcl, e5 osv. som också 8. Dd2, "Lb4" 9.
Tc1, f6 10. Lh4, 0-0 osv. tillfredsställande
lösa svarts öppningsproblem.
"7.-, Lb4". Detta visar mera kallblodigt än Rubinsteins fortsättning: 7.-, dxc
8. LXf6, Sx16 9. Sxc4, Dc7 10. g3 och
vit behåller det strateg ska övertaget.
8. Dc2, 0-0 osv. med fullvärdiga motchanser. Samarbetet mellan tre svarta pjäser: Da5, "Lb4" liksom även eventuellt Se4
syftar till att förlägga stridens tyngpunkt
till fiendens mark och då till punkten
c3!
XXIV. RAGOSINVARIANTEN.
d4, d5 2. c4, e653. 3. Sc3, Sf6. I stället
för detta "ortodoxa" försvar, har man även
försökt "3. -, Lb4".
4. Sf3. Den s. k. "namnlösa" fortsättningen, som av mången praktisk spelare föredras framför den (omedelbara) fängslingsmanövern 4. Lg5.
På det tama draget 4. e3, kommer "4. -
Lb4" först riktigt till sin rät
"4.-, Lb4". Detta aggressiva spelsätt
har visat sin livskraft i månget turneringsparti.
XXV. WIENERVARIANTEN.
1. d4, d5 2. c4, e6 3. Sf3, Sf6 4. Lg5,
"Lb4+".
Eller 4.-, dXc 5. e4, "Lb4†".
5. SXc3, dXc 6. e4. Motattack! Efter 6.
Da4†, Sc6 7. e4, Ld7 vore vits dam tvungen
till återtåg.
6.-, c5. Eller också först 6.-, h6. 7.
LXf6, Dxf6. 8. LXc4, c5 osv.
7. LX c4. I stället för 7. e5.
7. -, cxd 8. Sxd4, Da5 osv. med Yataganenkamp.
XXVI. SVENSKA VARIANTEN
1. d4, d5 2. c4, e6 3. Sc3, c5 4. сx,
eXd 5. Sf3, Sc6 6. g3. Detta SchlechterRubinstein-angrepp gäller som det bästa, ja
enda belägringsvapnet mot Tarrasch-försvaret (3., с5).
6., c4. En djärv motplan, i stället för
6.-, Sf6 osv. 7. Lg2, "Lb4" 8. 0-0, Sge7
och svart motser med tillförsikt de närmaste händelserna (9. Lf4 eller 9. Se5 eller
9. e4).
XXVII. DET SLAVISKA FORSVARETS
"HUVUDVARIANT".
1. d4, d5 2. c4, c6 3. Sf3, Sf6 4. Sc3,
dXc 5. a4, Lf5 6. e3, e6 7. LXc4, Sbd7.
Eller också genast "7.-, Lb4" 8. 0-0,
0-0 osv.
8. De2. Eller liknande 8. 0-0, "Lb4"
-, Lb4". 9. 0-0, Lg6 osv. med
jämvikt.
XXVIII. KRAUSE-ANGREPPET.
d4, d5 2. c4, c6 3. Sf3, Sf6 4. Sc3,
dXc 5. a4, Lf5 6. Se5, Sbd7. Eller också
genast 6.-, e6 7. f3, f3, "Lb4" osv. (varvid
8. e4 på grund av 8.-, LXe4 9. fxe.
SXe4 osv. då vorere avv omtmtvistat värde).
7. SXc4, e6 (i stället för 7., Dc7 8.
g3 osv.) 8. f3, "Lb4" osv. och striden går
vidare.
XXIX. NOTEBOOM-VARIANTEN.
1. d4, d5 2. c4, c6 3. Sf3, e6 (Halvslaviskt!) 4. Sc3, dXc 5. a4, "Lb4" 6. c3, b5
7. Ld2, a5 8. axb, LXc3 9. LXc3, cxb
10. b3, Lb7 11. bxc (skarpare är förvisso
11. d5) 11., b4 12. Lb2, Sf6 13. Ld3.
Le4! med motspel.
XXX. ROMI-VARIANTEN.
d4, d5 2. c4, c6 3 Sf3, Sf6 4. Sc3, е6
5. e3, Sbd7 6. Ld3, "Lb4". Detta förrök att
lösa spelöppningsproblemet är likvärdigt
med de andra löpar,placeringarna 6.
Ld6 eller 6. -, Le7. I förgrunden orgrunden för tor dede
teoretiska och praktiska undersökningarna
står helt visst Meranervarianten.
6.-, dXc 7. LXc4, b5 osv.
7.0-0. Aven 7. a3, La5 8. Ld2, De7
osv. har prövats.
7.-,0-0. Eller, som i ett parti Monticellé-Romi, San Remo 1930, demonstrera
des: 7.-, De7! 8. Db3, Ld6 9. e4, dxc
10. LXc4, e5 (Tschigorins spelsätt) 11. Sg5,
0-0 12. f4, exd 13. e5, dxe med utjämning.
Svagare spelades dock i ett parti AraigaRomi i samma turnering: 7., Dc7? 8.
Dc2, dXc 9. LXc4, 0-0 10. c4, e5 11.
Le3 osv. med fördel för vit
8. Dc2! Eller mera neutralt 8. a3, LXc3
9. bXc, Dc7 10. Sd2, e5 11. Lb2, c4 12.
Le2, b5 med jämvikt.
8.-, dXc 9. LXc4, Ld6 10. Ld3, De7
11. Se2, c5! jämte eXd och Lb7 med bra
motspel.
XXXI. ANTAGEN DAMGAMBIT.
1. d4, d5 2. c4, dXc 3. Sc3 (i stället för
3. Sf3) 3., e5 4. d5, c6 5. c4, "54".
15
Tvivelaktigt vore 5., b5 6. Sf3!, Lg4 7.
a4!, Lb4 8. dXc osv.
6. LXc4, Sf6 7. Db3, De7 osv. med motchanser.
XXXII. TSCHIGORINS FORSVAR.
1. d4, d5 2. c4, Sc6 3. Sf3, e5. På det
av Tschigorin föredragna utfallet 3.-, Lg4
skulle 4. Da4! för närvarande omintetgöra
svarts framstöt med kungsbonden.
4. dXe. Mera precis är förvisso 4. cXd,
DXd5 5. Sc3 ty nu vore 5.-, Lb4 6. Ld2,
LXc3 7. LXc3 tvivelaktigt för svart och
han därför bäst borde spela 5., Da5.
"4.-, Lb4+" I stället för att inlänka
Albins motgambit söker svart förvecklingar: 5. Ld2 och nu 5. -, dXc eller t. o. m.
5., Lf5! osv.
XXXIII. ALBIN'S MOTGAMBIТ.
1. d4, d5 2. c4, e5 3. dxe, d4 4. Sf3, Sc6
5. Sbd2, "Lb4" (i stället för 5., Lg4,
eller 5., f6). Det kan nu följa 6. a3,
LXd2† 7. LXd2, Lg4 8. Db3, Sge7! 9. g3,
0-0 10. Lg2, Tb8! 11. 0-0, Sg6 med likvärdiga chanser.
XXXIV. HOLLANDSKT FORSVAR.
1. d4, f5. Eller t. o. m. 1.-, e6 och om
2. c4 så "2., Lb4+" 2. c4. Draget på
modet är här visserligen 2. g3.
2.-, е6 3. Sc3. Eller 3. g3, Sf6 4. Lg2,
Lb4+ osv.
3.-, Sf6 4. c3. Eller 4. Lg5, "Lb4" 5.
Db3, c5 osv.
Intressant är efter 4. g3 manövern
Lb4† 5. Ld2, Le7 osy.
4.-, b6 Eller också genast "4.-, Lb4
5. Ld3, Lb7 6. f3, "Lb4" 7. Sge2, 0-0 8.
0-0, c5 9. Ld2, d5! med jämvikt.
Aven vid de ultramoderna spelöppningarna spelar motstöten Lf8-b4 en stor roll.
XXXV. NIMZO-INDISKT FORSVAR.
1. d4, Sf6 2. c4, e6 3. Sc3, "Lb4". En
vederläggning av detta dristiga spelsätt har
hittills ej hittats, ty också modedraget (Rubinsteins 4. e3) håller på att blekna.
16
XXXVI. DAMINDISKT FORSVAR.
1. d4, S6 2. c4, e6 3. Sf3, b6 4. Sc3, Lb7
5. Dc2. Eller också 5. Lg5, "Lb4" med lika
spel. '5., Lb4" 6. a3, LXc3† 7. DXc3,
Se4 8. Dc2, 0-0 9. g3, f5 (Inlänkning i
holländskt farvatten) 10. Lg2, Sf6! med
ut ämnat spel.
XXXVII. BOGOLJUBOWS FORSVAR.
1. d4, Sf6 2. c4, c6 3. Sf3, "Lb4+". Genom denna avlastningsschack" (som också
kan ske i fall av 3.-, b6 4. g3!, Lb7 5.
Lg2, "Lb4+", i stället för det passiva 5.
-, Le7) söker svart att rensa stridsplatsen.
XXXVIII. BUDAPEST-FØRSVARET.
1. d4, Sf6 2. c4, e5 3. dxe, Sg4 4. e4,
SXe5 5. f4, "Lb4†". Denna genuina "avlastningsschack" är ingalunda svagare än
genast springarereträtt 5.-, Sec6 eller 5.
-, Sg6.
6. Ld2, LXd2† 7. DXd2, Sec6! 8. Sc3,
0-0 med jämvikt (9. e5, f6 eller 9. Sf3, d6
osv.)
XXXIX. FAJAROWICZ-VARIANTEN.
1. d4, Sf6 2. c4, e5 3. dxe, Se4 4. Sf3.
På genast 4. Dc2 är "4.-, Lb4$! 5. Sd2,
d5 6. cxd, Lf5 rekommendabelt.
4.-, Sc6 5. Dc2. På Sbd2 är det möjligt med "massmordet" 5., Lb4 6. a3,
Sxd2† 7. Sxd2, Lxd2+ 8. Dxd2, SXe5
osv., av varaktigare värde är dock 5.-,
Sc5.
5.-, d5 6. exd e. p., Lf5 med skarpa
vändningar. I ett parti J. Lilley-A. Rivlin följde: 7. dXc, DXc7 8. Db3, 0-0-0
9. Le3, "Lb4†" (Denna sena schack gör alltjämt god verkan.)
10. Sc3, Da5 11. Tc1, Sxc3 12. bxc,
La3 13. Tal (Av två onda ting, väljer vit
det sämsta!) 12., Sb4!! 14. Sd4, TXd4!
och om nu 15. cXd så 15.-, Sc2 matt:
och om 15. LXd4, så vinner 15., Le2
damen.
XL. ENGELSK SPELOPPNING.
1. c4, Sf6 2. Sc3, e6 3. e4, c5 4. Sf3, Sc6
5. d4, cxd 6. Sxd4, "Lb4". Denna ställ-
(For'sättning å sid. 28)
Magistern har ordet
Spela 1. e2-e4!
Schack är inte alls ett så svårt spel som
det påstås.
På varje utvecklingsstadium från klubbens nybörjarklass till stormästarvärdigheten finns det motståndare som gör spelet
precis lagom svårt för var och ens individuella behov.
Men schack är ett förbryllande spel. När
en mästare enkelt och lättfattligt skaffar
sig en positionell fördel och utnyttjar 'den
till vinst, då kan det för efterspelaren te
sig ganska självklart och lätt att göra efter.
När så den mindre erfarne ställs öga mot
öga med en rutinerad motståndare är han
till synes offer för trolleri. Motståndarpjäserna verkar att vara otroligt många och
hotande, de egna figurerna är förlamade
i styrka och handlingskraft och märkvärdigt otillräckliga i antal.
Alltför ofta hör man repliken: "Jag hinner ju inte ut med pjäserna."
Detta illusionsnummer usionsnummer har hr sin naturliga
förklaring. Den överlägsne växer till en
osårbar jätte därför att han tillämpar den
strategiska grundsatsen att vara materiellt
överlägsen på just den punkt där den av
görande striden äger rum.
Den materiella överlägsenheten behöver
inte vara matematisk. Den kan vara innesluten i ett färre antal eller svagare pjäser
som under de givna omständigheterna har
större verkningsgrad.
Dessa förutsättningar kan ha framtvingats
genom olika slags "vackra offer".
verkligheten har den store mästaren inte
alls offrat värdefullt material, han har genom skickliga avledningsmanövrer säkrat sig
materiell överlägsenhet på den punkt där
han bestämt att avgörandet skall ske.
Möjligheterna att bestämma var och när
avgörandet skall ske och att påtvinga motståndaren sin vilja har han uppnått med de
klassiska Morphyska medlen: Bättre utveckling och initiativ.
För den mindre erfarne schackspelaren
gäller det alltså att från början skaffa sig
sådana grundregler för sitt spel, att han beträffande utveckling och initiativ kan ta
upp striden under minst lika goda förutsättningar som sin motståndare.
På denna nya avdelning avsedd speciellt
för mindre övade spelare vill alltså tidskriften försöka hjälpa sina läsare att först
och främst "komma ut med pjäserna" innan de råkat i avgörande nackdel. Det
skall inte bli någon spelöppningslära i traditionell mening; den moderna spelöppningsteorien är så omfattande och svårsmält att
den snarare verkar förvirrande än upplysande för den mindre rutinerade.
Avsikten är att försöka presentera an
vändbara och överskådliga utvecklingsvägar där risken för fällor och överraskningar är minsta möliga
Mittspel och slutspel skall vi så småningom ocksä ta itu med, inte med sikte på
bländande kombinationer och konstnärliga
finesser, men med sikte på sunt spel och en
för gemene man tillämplig praxis.
Var och en är också välkommen med
frågor till den frågespalt som skall tillhöra
avdelningen och som viv hoppas inte minst
skall intressera läsekretsen.
Nästan alla har väl någon gång i sitt
schackliv råkat ut för mysterier som inte
fått en tillfredsställande förklaring eller
funderingar som man har en känsla av kan
ha mera allmänt intresse. esse. Det kan gälla en
"lika ställning" som helt plötsligt var förlorad eller ett slutspel som borde vinnas
men inte bev vunnet.
Alla frågare är hiärtligt välkomna efter
förmåga skall vi försöka lösa problemen,
och vi tror också att frågorna kan ge värdefullt stoff till avdelningen.
Spela e4.
När man vill ge den framåtsträvande
schackspelaren rådet att spela e4 undrar han
med skäl: Varför? Det överväld gande flertalet i partier i1 mästarturneringarna börjar
med 1. d4 eller 1. Sf3 och det måtte väl
finnas fullt giltiga skäl för det?
17
Javisst, men 1. e2-e4 och de därur
uppkommande öppna spelen är den utvecklingsväg som bäst motsvarar schackspelets
primära grundsatser: Utveckling och initiativ.
Damgambit och dambondespelens popularitet bland mästarna beror på deras strävan, att bakom dimridåer och invecklade
variantnyanser dölja sina strategiska mål
och taktiska överraskningar.
1. d2-d4 är självklart ett väl så värdefullt och intressant sätt att spela schack som
de öppna spelen, den som anser motsatsen
lider av en missuppfattning, men 1. e2-с4
är den väg på vilken den ännu oövade spelaren bäst tjänar sina sporrar och snabbast
lär sig att behärska sitt material och uppnå
framgångar.
Vi är alltså överens om att till att börja
med spela
e2-e4
Svarar nu svart 1.-, e7-e5 är allting
bra och vi kan exempelvis fortsätta med
Skotskt parti
2. Sg1-f3
3. d2-d4
Sb8-c6
- en bra spelöppning, som vi skall återkomma till. Men det är möjligt att svart
inte är med på våra idéer utan svarar
Franskt parti
3. Sb1-c3 Sg8-f6
Med samma idé som förut. Att springaren f6 efter 4. e4-e5 hamnar på d7 är
ingen nackdel för svart eftersom den därifrån understödjer angreppen mot den vita
centrumställningen och den andra svarta
springaren efter c7-c5 hör hemma på c6.
Vi undviker den av svart utstakade spelplanen och spelar
4. e4X d e6 X d5
Att spela 4.-, Sf6x d5 är inte bra för
svart.
Vit spelar då 5. Sc3-е4.
Lc1-g5
Denna variant kallas Svenonius-varianten
efter den kände svenske teoretikern som
särskilt intresserat sig för den. Varianten
inte så vanlig numera, men det våra
synpunkter bara bra.
Sb8-c6
Bäst spelar svart 5.-, Lf8-e7 eller 5.
,c7-c6 kommer vit bra ut med planen
Lf1-d3 och 7. Sg1-e2. Vit springare
ska stå på e2 och ej på f3 för att svart
inte med Lc8-g4 ska kunna binda den.
Spelar svart i alla fall Lg4 svarar vit med
f2-f3. Vi återvänder till huvudvarianten:
Lf8-e7
8.
Lf1-b5
Sg1-e2
0-0
Spelar svart
e7-c6
eller Sicilianskt parti
med löparen.
1.-- c7-c5
och då gäller det att inte låta sig förbluffas. Om svart väljer Franskt parti brukar
man spela så här:
e2-c4
d2-d4
e7-e6
d7-d5
Sf6-e4
-, a7-a6 slår vit på c6
9. Lb5X сб
10. Lg5 Xел
11. Tf1-еl
12. Sc3 Xe4
b7xc6
Dd8 Xe7
De7-g5
d5 Xe4
Här uppväger inte svarts förhoppningar
på ett angrepp alla svagheterna i hans ställning. Vit fortsätter enklast och bäst men
13. Db1-c1. Euwe föreslår 13. Se2-g3.
f7-f5. 14. Dd1-e2, men det leder till svårare och farligare spel för vit än Dc1.
Om svart väljer Sicilianskt parti spelar
2
Svart vill tubba vit att spela 3. е4-e5
för att sedan angripa vårt centrum med
bondeframstöterna c7-c5 och f7-f6. Detta är minst lika farligt för honom själv
som för vit, men det lededer till varianter
som vi kan förutsätta att han är väl förbe
redd på och det vill vi undvika.
vi:
1. e2-e4 c7-c5
Vi spelar därför 2. Sg1-f3 Sb8-c6
3. d2-d4
Sf3xd4
5. Sb1-c3
Nu ett viktigt drag som förberedelse till e5 Xd4
Sg8-f6 f2-f4.
8. o-o
9. f2-f4 Dd8-c7
10. Sd4-b3 a7-a6
5. Sd4Xc6 endast stärker svarts ställning
i centrum och bör inte spelas
d7-d6
6. Lf1-e2 g7-g6
7. Lc1-e3 Lf8-g7
9. Sd4-bЬ3
På andra drag hade svart befriat sitt spel
med 9., d6-d5, nu är detta förhindrat.
Svart försöker på nytt få möjlighet till
6-d5 med
9.-! 1c8-e6
Svart vill spela b7-b5 och föra springa
ren från c6 över a5 till c4 för att trycka
mot vits damflygel.
a2-a4
Vits dragserie har tjänat till att på detta
sätt förhindra svarts planer. När nu vit
lyckats förhindra b7-b5 står han friare och
bättre och har goda utsikter att vinna partiet.
Av de båda exemplen syns tydligt att svart
10. f2-f4
Om svart nu spelar 10., d6-d5 spelar
vit 11. f4-f5 och kommer klart i fördel.
Vi ser att det var viktigt att den vita
springaren i i 9:e draget gick från d4 til
b3 och inte till 13 där den hade stått i vägen för f-bondens frammarsch. Svart spelar nu bättre än 10.-. d6-d5
i Sicilianskt parti anstränger sig att sätta
vits damflygel under eld samtidigt som han
vill ha en så fast och svårangriplig kungsflygel som möjligt. Vit i sin tur förbereder
kungsangrepp bland annat med en hotande
bondeframmarsch samtidigt som han offrer
jämnt så mycket tid som behövs för att
hålla svart tillbaka på damflygeln. Varje
Sc6-a5
Vit spelar ändå
11. f4-f5 Le6-c4
12. Le2-d3 och vit har ett bra
spel med möjligheter till angrepp.
I Sicilianskt parti har svart många möj
ligheter att variera sin pjäsuppställning
och vit måste givetvis rätta sitt spel etter
svarts olika anläggning av partiet. Vi ger agguing av partiet. vi ger
ett exempel där svart underlåter att spela
g7-g6 och Lg7:
1. e2-e4 c7-c5
3. Sg1-f3 Sb8-c6
3. d2-d4 c5Xd4
4 Sf3xd4 Sg8-f6
5. Sb1-c3 d7-d6
Lf1-e2 e7-e6
Här avviker svart från det förra exemplet och vill i stället föra ut löparen över e7.
7. 0-0
8. Kg1-h1
Lf8-c7
drag av svart eller vit som inte tjänar hans
respektive planer skänker motståndaren ett
tidsförsprång som kan vara avgörande och
kan dessutom vara direkt skadegörande efrsom en pjäs som kommit på fel ställe dels
kommer att stå i vägen för sina vänner och
hindra en sund uppmarschplan dels under
ytterligare tidsförlust måste föras till rätt
plats.
Det är därför viktigt att inte spela en
spelöppning utan att sätta sig in i dess
grundidé, en sådan finns i varje spelöppning, och sedan konsekvent försöka följa
denna strategiska idé.
Hur stort minnesförråd av varianter man
än har kommer det att svika vid varje avvikelse av motståndaren om man inte gjort
klart för sig vilken grundidé de enskilda
dragen är avsedda att tjäna.
Har man en klar bild av målsättningen
i den spelöppning man valt kan man reda
sig ganska väl i genomsnittlig konkurren
utan överdrivet variantplugg.
18
Dr Mattma
19
Får schackspelaren aldrig spela va banque?
"Vad i ett ögonblick Du mist, kan inga
evigheter ge Dig ater, åter!",
 utropar utro Tartakower apropå ett av honom uraktlåtet dubbelt
kvalitetsoffer mot Lasker. Redan när jag edan nar jag läste dessa rader av honom i Tidskrift för
Schack, anade jag som i en vision huru
bittert han måste ha ångrat sin uraktlåtenhet, föga anande att jag själv sedermera
skulle komma att anfäktas av en så mycket starkare ruelse varje gång kongressen i
Kristianstad kommer på tal; starkare på
grund av att jag har en känsla av att Tartakower äger en sinnets jämvikt som tilllåter honom att bära dylika fataliteter med
filosofisk ro, en psykets egenskap som nog
tyvärr för mig alltid kommer att bli ouppnåelig.
Aven denna sin egenskap förutan, borde
nog Tartakower strängt taget och om man
vill vara rättvis, ha litet lättare att smälta
sitt ofullbordade dubbla kvalitetsoffer, än
jag. Ty vad var det jag efter långt men
möjligen inte moget övervägande underlät att offra? Ack, det var inga futtiga
kvaliteter, det var en dam, Spelets Drottning, som erbjöd sig att störta sig i döden
för sin härskare och med sitt liv betala den
ovanskliga ära som skulle kommit honom
till del, därest hennes sublima gest mottagits.
Skulle jag lytt viskningen från Spelets
Drottning? Skulle jag tagit rövarchansen?
Rövarchansen som, lyckad, skulle givit det
mest ögonfägnande resultat, eller gjorde jag
rätt som valde en bondsk, men säker väg
till den åtrådda vinsten? Var månne en poäng i en aldrig så viktig turnering av mera
värde än det sköna partislut som kunde ha
blivit; ett partislut som ännu på min ålders
höst kunnat komma gubben att mysa förnöjt vid minnet av mannaålderns hjälteda- ter? Skall månne medvetandet att en gång
ha erövrat en fattig poäng, glömd och gömd
bland gulnade protokoll, någonsin kunna
ge samma innerl ghet åt mysandet? Se där
frågor sam tarvar svar! Skall aldrig schackspelaren ha rättighet att spela va banque?
20
Och nu till det parti som ligger bakom
mina funderingar, partiet som kunde ha st
vats med stor anfangsbokstav, men nu är
dömt att för evigt i bildlig och bokstavlig
bemärkelse tillhöra de gemena...
Striden stod alltså mellan undertecknad,
vit, och Erik Engwall, Stockholm, svart,
och de figurerande pjäserna rörde sig som
följer:
objektivt vi än må tro oss räkna, så finnes
där dock alltid hakar. Gud ske lov är våra
motståndare ej heller annat än svaga mänskliga käril, vilkas positionsbedömning ävenledes är behäftad med brister. Brister som
i remispartier är minst - lika stora som
våra egna, i vinstpartier är avsevärt större
och i förlustpartier ja, ingen vettig människa brukar precis hasta med publiceringen
av dylika!
odjur mot vars rasande ettrighet tornets
trygga soliditet intet förmår.
15. - e6Xd5
16. Sc3x d5 De7-c5
17. Sd5xf4 Sd7-f8
18. Lf1-d3 Lc8-c6
19. Thi—f1 Ta8-d8
20. Sf4 Xe6 Sf8 Xe6
21. Sf3-g5!
9. 0-0-0 Sb8-d7
10. f2-f4 h7-h6
Franskt parti 11. Dg4-h5 Kf8-g8
12. Lg5 Xe7 Dd8 Xe7
1. e2-e4 e7-e6 13. Sg1-f3 d2-d4 d7-d5
3. Sb1-c3 Lf8-b4
4. c4-e5 a7-a6
Jag är inte tillräcklig spelöppningsauktoritet för att våga sätta ätta ett frågetecken ef
ter detta drag, men fråga är om det inte
är dess väl avvaktande tendens
ledning till att svart hela tiden måste ligga
på defensiven.
6. h2-h4
Dd1-g4 Ke8-f8
Sg8-e7
c7-c5
--
7 Lc1-g
d4Xc5
och nu är det jag som efter vad senare
analyser givit vid handen, är i färd med att
fabricera frågetecken. Mitt ursprungliga resonemang löd nämligen: Slår svart på c3.
blir min bondeställning sådan att jag är
direkt förlorad vid slutspel. Men blir det
någonsin tal om slutspel, med dam och löpare redan inriktade mot svarta kungen,
ett torn som via h3 går i ställning på g3
eller f3 samt en springare som intet högre
önskaran än att ta raka spåret till f7? Säker
ligen icke! Ergo:
8.-- Lb4Xc5
Ovannämnda analyser samman med kunnig person har emellertic emellertid visat att svart här
i stället för det av honom valda draget
borde ha slagit på c3 och omedelbart gått
till motangrepp på damflygeln. Jag skulle
då ha fått kämpa för livet och efter 25 à
30 drag fått vara var synnerligen nöjd med
remi. Härav lära vi, att huru sunt och
F-bonden offras gärna, ty f-linjen är
just vad jag behöver för att ordna det
hela trivsamt.
13.
14. Kcl-b1
15.
A
a
Td1Xd5
Nu har springaren faktiskt tagit raka
spåret ner till f7, i den mån en springare
är kapabel att följa ett rakt spår. I varje
fall var han kapabel att raka åt sig ett
utropstecken i förbifarten!
21. Se6 Xg5
22. h4X g5 Dc5-d5
23. g5-g6 f7-f6
Lc5-e3
Le3Xf4
a
A
이 wte
A
魚
...och jag förlåter gärna min motspelare
att han kanske inte räknat med detta drag.
Den välgarderade bonden på d5 i franskt
parti brukar ju mera sällan slås, i varje
fall inte så länge vits e-bonde finnes kvar
och stänger e-linjen. Däremot förlåter jag
inte de herrar som kallar detta för kvalitetsförlust eller, om dom vill vara art:iga,
-offer. I ett så tidigt stadium av spelet är
springaren minst likvärdig med tornet, och
när som i detta fall djuret i fråga med
tempovinst närmar sig den fientliga kungsställningen; ja då förvandlar det sig till ett
a A
Vi har nu nått just den kritiska punkten,
den fråga som ligger till grund för hela
artikeln: Får schackspelaren aldrig spela va
banque? Och skall draget 24. e5-e6 förses
med utrops- eller frågetecken,och i så fall
huru många?
Antag att svart slår på h5. Då följer e6-
e7!! och att det draget är försett med att
passande antal utropstecken, därom kan ju
ingen tvekan råda. Ty hur svart än beter
sig nu, blir han matt, trots sin förkrossande
materiella övervikt, dam och torn mot löpare. Tornet kan inte gå ifrån åttonde
raden för matten på e8, och om damen förom
söker hindra löparschacken på c4 med t. ex.
Dd5 så följer just Lc4! och matten kommer
obevekligt och med vackra mattbilder. Damen kan alltså inte slå. Har svart något
21
annat drag? Ja, tyvärr, damen kan slå på
e6. Det råder visserligen intet tvivel om att
svart måste förlora partiet även på detta
drag, tack vare sådana hemska hot som
Td1 och Lc4 eller b2-b3 o. s.s v., men själ
va partislutet synes dock ligga tämligen
fjärran. Under nära halvtimmeslångt grubbel har jag kommit till den slutsatsen att
DXe6 faktiskt momentant räddar svart. r svart.
Låt oss alltså pyska killen, för att försöka
utröna om han inte i alla fall kommer att
slå damen.
Först och främst: hur spelar han? Jo,
frånsett fjärde och möjligen åttonde dragen har han spelat starkt och bra. Ingenting att hämta där alltså. Men en dam är
ju i alla fall ett fett bete! Just det, jag
kan min "Schackkavalkad" och vet därför
att Fader Maroczy sagt: "Bönder tar de
utan vidare, men gäller det en pjäs tänker
de sig noga för." Hur noga skall han dã
inte tänka sig för när det gäller en hel
dam... Om man skulle försöka göra som
min motståndare i en klubbturnering som
levererade ett offer och med alla tecken till
belåtenhet över sin fyndighet och sitt skarosinniga spel reste sig upp, kastade en sista
förnöjd blick på brädet, upptäckte offrets
påtagliga brister och därvid uppgav ett
starkt flåsande.
Ja, om intet annat hjälper så gör jag
draget, reser mig upp, tittar ett par sekunder och flåsar därpå ljudligt. Men först en
titt på killens nerver. Ja, dom tycks det
inte vara något större fel på. De kraftiga
armarna i korta sommarskjortärmar vilar
tryggt mot bordet.
tid farliga. Kommen så långt i mina funderingar drog jag blott alltför snabbt!
24. Tf1-e1
och den läsare som velat sätta utropstecken taufropstec för e5-e6 griper väl nu efter närmaste
frågetecken, men därav följer tyvärr dock ej att hans meningsmotståndare börja se sig
om efter facket för utropstecken. Att draget är gott och bra och lugnt och säkert
och präktigt och rätt och riktigt och positionellt mums, det förnekar ingen, ej ens
jag, men aldrig, aldrig, aldrig kan det bli
så vackert som e6!!!! Och aldrig, aldrig
kommer jag att förlåta mig själv att jag
inte drog det. Ty måste man alltid offra
till den stränga och omutliga Caissa? Kan
en schackspelare icke en enda gång få gilja till den farliga men ack så härliga slinkan
Fortuna?
Eller gör jag Dig orätt Caissa? Skulle
även Du smålett gillande mot mig om jag
dragit e5-e6, trots att det hade sina brister? Fortuna skulle nog ha gjort det. Säg
mig därför nu, Du Caissa, vad Du hade
föredragit, så att jag en annan gång vet
hur Du helst vill bli uppvaktad. med helst vill bli uppvaktad, med stränga och hållbara men ack så andefattiga kaktéer, eller med sköna och doftande
men mången gång snabbt döende rosor. Ar
det en segervinnande men entonig melodi
som klingar bäst i Dina öron, eller lyss Du
hellre till en mera osäker men munter och
livsbejakande visa? En visa, där kanske
sångaren misslyckas med framförandet, men
där han dock tänkt glada tankar och känt
jubel inom sig.
Botvinnik privatum
Michail Botvinnik, som efter sin landsman Aljechins död besteg världsmästartronen genom turnering 1948, försvarade sin
titel genom att fyra år senare spela oavgjort mot utmanaren Bronstein. Om den 42-
årige Sovjet-världschampionens dagliga verksamhet berättade en hallåman i Moskvaradion följande:
Helt nyligen förberedde jag en utsänd
ning över kraftverksbyggena i Kuibysjev.
Jag vände mig till ministeriet för kraft- mister
verks- och elektroindustri för att få veta
något speciellt om högspänningsledningar.
"Med denna fråga kan Ni vända Er till
en överingenjör på byrån för luftledningar,
Botvinnik", meddelade man mig. I fjärde
våningen, där byrån var belägen, hälsade
mig en medelålders man i hornbågade glasögon och med mörkt hår. Han var teknisk
doktor, varldsmastaren1 doktor, världsmästaren i schack Michail
Botvinnik, vilken jag tidigare endast känt
från turneringar. Botvinnik bad om ursäkt
för att han då inte hade tid att ägna sig
åt mig men inbjöd mig till sin bostad på
kvällen.
"Jasså, Ni är också intresserad av luftledningar", började min värd vårt samtal
hemma i hans våning. "Ja, om detta ämne
kanske jag kan berätta Er en del, då jag
redan från barndomen varit intresserad av
elektrotekniska frågor lika väl som av
schack". Under vårt samtal framgick det
vidare, att Botvinnik sedan sitt 20:e år,
då han var student vid Polytekniska Institutet i Leningrad, ägnat sig åt det viktiga
och komplicerade gebit, som elektrotekniken
utgör. Han gav sig helt i kast med forskningsarbete. Sedan han utexaminerats från
Institutet i Leningrad skrev han sin doktorsavhandling och att efter en kort tid
stått som vetenskaplig kandidat erhöll han
doktorsgraden i elektroteknik.
På min fråga, hur han ställde sig till
den aktuella schacksporten, svarade Botvinnik: "Jag börjar omedelbart min träning
för matchen om världsmästerskapet och går
igenom alla partier från senaste Sovjetmästerskapet."
Over Botvinniks arbetsbord hängde en
stor karta, indelad i rutor. I dessa hade han
på ett prydligt sätt fört in samtliga resultat
från Kandidatturneringen. Förklarligt nog
har han följt varje parti med största uppmärksamhet. Han svarade mig beredvilligt
på alla frågor i detta sammanhang. För hoonom rådde det inget tvivel om att inte den
bäste vann och står nu som den värdigaste
utmanaren om världsmästerskapet.
(Bayer. Volks-Echo, München)
En gång har han visserligen förtretad
hörts mumla: "Det finns ju inga mö ligheter
att komma åt hans kung", ett yttrande som
ju å ena sidan kan tydas som om sinnesron
började ge vika, men å andra sidan röjer
ett så påtagligt sinne för realiteter att ej
heller därur någon vägledning finns att hämta. Ett par gånger har han också setts
klia sig i huvudet, men varje gång återfört
baskern till dess rätta läge, ett läge som onekligen tyder på att dess bärares intressen mera ligger åt det intellektuella hållet
än dandyns. Och intellektuella killar är allHur fortsättningen blev? Ja, den gav en poäng, det är visst och sant, och annat
var ju ej heller att vänta från en sådan ställning, men några sköna vyer hade den
ej att bjuda på. Måhända kunde vit ha spe- lat starkare, men han kände en tagg i hjärtat över vad han gått miste om, och måhända kunde svart ha spelat starkare även
han, men han visste ju med sig att han
stred för en förlorad sak, och därför var
hans hjärta tungt. Och när bägges hjärtan
äro tunga, ligger schackets skönheter fjärran. Så här blev den emellertid:
24. Td-e8
25. Dh5-g4 b7-b5
26 e5-e6 h6-h5
27. Dg4-e2 Te8-e7
28. Ld3-с4 Dd5-d8
29. Tel-d1 Dd8-f8
30. Td1-d7 Th8-h6
Nu finns en alltigenom svenskbyggd schackklocka. Den är
försedd med de solida svenska
Westerstrands-verken. Det gedigna utförandet ger denna
schackklocka en hittills oöverträffad pålitlighet och hållbarhet Pris kr. 55: —
31. De2-d3 Kg8-h8 Rekvireras från
32. Dd3-d6 Uppgivet.
Harald Belin. TIDSKRIFT FÖR SCHACKS
FÖRLAG
(Aftonposten, jan. 1954)
22 23
Ake Lundqvist:
Den hårdaste tankesporten
Harald Malmgren
På försommaren 1950 startade finalomgången i den första officiella tävlingen om världsmästerskapet i korrespondensschack, d.
v. s. den form för schackspel, där dragen
meddelas brevledes. Segertippade voro tysken dr Adam, ungraren dr Balogh och italienaren dr Napolitano. Den förstnämnde
hade med mycket bred marginal vunnit den
sista stora internationella korrespondensturneringen före kriget och var såsom inofficiell europamästare i korrespondensspel direkt kvalificerad. De båda övriga favoriterna, som av gammalt åtnjöto högt anscende
ej blott som korrespondensspelare utan även
som utövare av spelet i dess vanliga form
ansikte mot ansikte, hade utgått som segrare
ur de troligen starkast besatta semifinalgrupperna. Ovriga finalister hade likaledes kvalificerat sig genom segere ii grupper, vilkas deltae deltagare nominerats av sina landsförbund.
Slutomgången dominerades länge av den
idérike och djärve Napolitano, som gick
från seger till seger, utan att hejdas av ett
nederlag mot dr Adam. Aven norrmannen
24
Barda började, efter en medelmåttig start,
aspirera på slutsegern. Sin höga klass hade
denne f. ö. kort dessförinnan visasat mot den
framstående ryske mästaren Simagin i en telegrafisk kraftmätning, med den påföljd
att de prestigekära ryssarna veterligen
aldrig upprepat detta första försök att internationellt bevisa sin överlägsenhet även i
spel med dagslång betänketid. Jämnt och
säkert avancerade den ende svenske finalisten Harald Malmgren; och efter att ha slagit Napolitano började även han få förespråkare. Sakta gick spelet för australiern
Purdy med hans långa å postväg; pos men när
flera spelare redan slutfört mer än halva
antalet partier, begynte han en plötslig upp- hämtning, som kröntes av seger över den
ännu ledande Napolitano. Finishen avgjordes efter tre års strid genom det hårda partiet Purdy-Malmgren. Vinst för svensken
hade givit denne värld vsmästerskapet; men
detta gick till australiern, därigenom att
partiet blev remi.
Den slutliga poängställningen blev: Purdy
10% av 13 möjliga (9 vinst, 1 förlust, 3
remi), Malmgren 10 (+7-0=6), Napolitano 10 (+10,-3, 0), Barda 9% (+9
-3=1). Från fjärde till femte man
steget långt, 2½ poäng, och ännu längre
ned stannade sådana spelare som Adam,
holländaren v. Scheltinga och Balogh. Genom särskiljningsbestämmelserna tillföll andra priset Malmgren, som därigenom samtidigt erhöll titeln europamästare.
Vad innebär det nu att kämpa igenom en
sådan tävling och över huvud att spela
schack per korrespondens? Och vari vari ligger skillnaden mellan närspelet och fjärrspelet,
mellan mötet vid brädet och den årslånga
dragväxlingen genom brev?
Det är alltmänt känt, att schackspelet är
en förening av vetenskap och konst, att det
kräver omfattande teoretiska kunskaper,
fantasi och beräkningsförmåga. Liksom i
andra idrotter är framgången i schack också
H. Malmgren: Mina bästa partier. Sveriges schackförbunds förlag 1953. Inb. kr 16:-
kontroll.
mycket en fråga om viljestyrka och nerv- då tidigare misshushållning måste gottgöras
genom blixtsnabba beslut. Men detta är
långtifrån hela förklaringen till sådana företeelser som att allvarligt bedrivet schackspel hos många framkallar en abnormt
stegrad aktivitet hos kroppens utsöndringsorgan. Att tillfälliga motgångar vid brädet
ofta utlösa reaktioner, som närmast likna
nervsammanbro ervsammanbrott, är kanske ej ägnat att
förvåna, när det gäller professionella, vilkas levebröd bokstavligen talat står på spel; ngen
men när liknande ytteringar framträda hos
rena amatörer, måste man fråga sig, om
ärelystnad är hela förklaringen eller om det
Den egenskap hos schackspelets mästare,
som gör det starkaste intrycket på lekmanär förmågan att många drag i förväg
förutse händelseutvecklingen. Man vet, att
skickliga spelare ha en speciell förmåga att
visualisera ställningar och att i huvudet räkna igenom långa dragföljder. När mästaren
drag för drag finner det till synes starkaste,
vill man tillskriva detta en närmast övernaturlig förmåga att överblicka och snabbt
analysera alla plausibla fortsättningar.
Om arten av denna analys ha emellertid
de flesta en felaktig föreställning: i allmänhet rör det sig nämligen mindre om exakt
uträkning än om överslagsmässig beräkning, grundad på en allmänt hållen men samtidigt
mycket nyanserad uppfattning av ställningens logik. Pjäsernas erfarenhetsmässiga styrkeförhållanden, deras rörelsefrihet och deras förmåga av samverkan bilda fundamentet för den kunnige spelarens bedömning av
det aktuella läget och möjligheterna att på
moståndarens bekostnad förbättra den egna
ställningen. Varje nytt drag, vare sig som
eventualitet eller som fullbordat faktum,
medför en förändring i ställningen; och denförändring är sällan entydig. För att vinna en fördel måste man som regel avstå från
andra fördelar och taga på sig vissa nackdelar; och det är i avvägningen mellan desofta ytterst subtila debet- och kreditposter som schackspelets kvintessens är nedlagd.
Och även där ställningens struktur är sådan, att den medger och fordrar exakt uträknade varianter, utmynnar det hela nästan alltid i en bedömningsfråga; förr eller
senare är den exakta analysen tvingad att
göra halt och avlösas av en approximativ
värdering, där en variant godtages och de
andra förkastas.
Tävlingsspelare äro ense om att beteckna
schack som ytterligt ansträngande och nervpåfrestande. De komma i detta sammanhang
gärna in på frågan om betänketiden: vilken
belastning det innebär att, låt vara med tillgodoräknande av inbesparad tid, endast förfoga över genomsnittligen 3 à 4 minuter för
varje drag. Och alltför välkända äro de
ofta katastrofala verkningarna av tidsnöden,
kan finnas djupare orsaker.
Det anses, att schackspelet är den mest
livstrogna sinnebilden av den kamp, som gna sinnebilden av den kamp
går genom hela tillvaron, och att det som
ingen annan idrott framställer kampens
ethos. Visst gör man sitt bästa för att vinna ;och ändå är det inte för att vinna som
man gör sitt bästa, utan
spel är sådant, att man känner sig svika e
högre uppgift genom att göra det bekvämt
för sig, genom att icke hålla ut intill änden.
Här träda spelets konstnärliga motiv in i
bilden. Varje allvarligt syftande schackspelare är en redlig hantverkare, som i varje
nytt parti strävar att höja sig till konsthantverkets nivå och som drömmer om att
en gång, en enda, få skapa ett konst
Men han vet, att han ej förmår detta enbart
av egen kraft, att hans motståndare genom
svikande kampanda helt kan förtaga spelets
estetiska verkan, som ligger i samklangen
av de fientliga elementen, angrepp och försvar. Schackvännen känner sig därför ha
mött en verklig generositet hos varje motståndare, som tvingat honom att prestera
någonting utöver sitt genomsnitt, som givit
honom ett tillfälle att förränta sitt andliga
pund
Så söker schackspelaren oförtrutet i varje
läge det bästa draget. På denna punkt har
en strid stått mellan två uppfattningar, representerade av namnen Tarrasch och Lasker. När den store teoretikern och pedagogen Tarrasch talar omm "der beste Zug", vill
den som praktisk spelare och prakt:sk filosof ännu större Lasker principiellt ha detta
ändrat till "ein bester Zug". Den nuvarande
25
uppfattningen vill ge båda rätt. Det objektivt bästa draget kan i vissa ställningar oemotsägligt påvisas, i andra och de flesta ställningar ej. Där flera till synes lika goda
drag stå till buds, är valet dem emellan dem emeitan ändock icke likgiltigt. Spelaren har att räkna med den mänskliga ofullkomligheten, framställd dels av honom siäly. själv, dels asv
motståndaren. Han känner sina egna resurser och deras begränsning; ochh genom stu
dium av motståndarens partier kan han ha
fått veta mycket om dennes starka och svaga sidor. Valet blir därför en avvägning
mellan hänsynstaganden å ena sidan till den ena sida
egna förmågan att fullfölja intentionerna,
å andra sidan till möjligheterna att bringa ringa motståndaren ur hans andliga jämvikt.
Ställningsbedömningen har härigenom förts
över till det psykologiska planet.
Den fruktbaraste inställningen till schackspelarens analytiska uppgift vilar sålunda
på en tvåfaldig grundsats: i varje läge skall
spəlaren söka de objektivt bästa dragen och
finna det subjektivt bästa draget. Den första
uppgiften kräver forskarsinne och skänker
ödmjukhet; den kan inte alltid lösas. Insikten om dess djup är drivfjädern i dilettan
tens utveckling till mästare; insikten om
dess vidd är mästarens hemlighet. Den and astarens hemligh
ra uppgiften åter skall alltid kunna lösas;
på vissheten om dess lösning vilar den tillolycka.
Vid ordinärt korrespondensspel medges en
genomsnittlig betänketid omm tre ddagar, post befordringstiden oräknad, och denna frist
brukar i allmänhet utnytt as grundligt, till långa, variantmässiga analyser. Med hänsyn till dragvalets principiella karaktär av
ren bedömningssak kunde man vara böjd
för att betvivla behovet av denna ansenliga
betänketid och värdet av exakta dragföl dsuträkningar. Som erfarenheten visar, har likväl allt detta arbete sit stt stora värde som
stöd för bedömningen: det går ytterst ut på
att härleda mera lättbedömda lättbedömda ställningar,
som möjliggöra en säkrare värdering a pos- teriori.
Mot korrespondensspel anföres stundom,
att det skulle fresta till obehörigt anlitande
av hjälp, så att resultatet mindre bleve ett
uttryck för spelarens än för hans rådgivares
26
skicklighet. Bättre spelare emellan är detta
praktiskt uteslutet. Skulle någon undantagsvis lyckas få en vän att göra sig sådan
möda med en ställning, att dennes uppfatt- ning bleve bestämmande för dragvalet, så
får detta dyrt betalas. Med självförtroendet
är det slut, åtminstone vad gäller det aktuella partiet, för den spelare som en gång
fuskat med sin uppgift, att finna det sub
jektivt bästa draget.
Man har också menat, att fjärrspelets fria
re villkor skulle medföra en allmän nivellering, ett premierande av den solida medelmåttigheten framom den ursprungliga begåvningen, ett idéernas bortvisande i den. ömsesidiga felfrihetens skugga. Redan i fråga
om närspelet har mycket talats om den hotande "remidöden", om fega fega snustorra
"stormästareremissar" som som
 en föregiven följd en foregiv
av den alltmera fullkomnade speltekniken.
Vad säger nu statistiken om detta?
I semifinalomgången av det inledningsvis
omtalade första världsmästerskapet i korrespondensspel fingo 56 av 198 partier remi- utgång, således en remiprocent om 28. Final- omgången, som representerade ett ännu hårdare och jämnare urval, gav till resultat att
25 partier av 91 slutade remi, en ännu lägre
remiprocent, Går man över till närspelet
för att finna jämförelsematerial, förefaller
det med hänsyn till spelarnas relativa styrka
och jämnhet lämpligt att betrakta de båda
stora kvalificeringsturneringarna i Stockholm-Saltsjöbaden 1948 och 1952. Den
första av dessa gav remiprocenten 107 av
190 56, den senare 96 av 210= 46 %.
De anförda talen, som tydligt gå i korrespondensspelets favör, torde vara fullt re presentativa.
Det kan i detta sammanhang ha sitt intresse att betrakta det resultat, som i semifinalomgången av korrespondens-VM uppnåddes av ungraren Barcza. Som närspelare
var denne ej blott den otvivelaktigt starkaste av alla deltagarna, utan vad mera är,
i rang ganska nära världselite världseliten. Hans spel
stil var sund och säker och borde, tyckte
man, ligga väl till för korrespondensspel. I
verkligheten lyckades han av sex partier
icke vinna ett enda, fem blevo remi och ett
förlorade han. Som möjlig förklaring till
detta överraskande blygsamma resultat kan
anföras, att Barczas styrka notoriskt ligger
på ett annat plan än den de kallblodiga kallbl balans
gång bland ömsesidiga chanser och motchanser, som är den framgångsrike korrespondensspelarens väg till segern.
Om närspelet sliter hårt på tankekraft
och nerver, så är ej heller fjärrspelet någon
idrott för veklingar. Det kan ligga flera
års anspänning bakom ett parti. Fjärrspelaren vet alltför väl, vilken möda och viljestyrka som varit förgäves, om en tillfällig
trötthet skulle ta överhanden. Intet under,
att Purdy förklarat sig ej ämna ställa upp
för att försvara sitt världsmästerskap i den
nya finalturnering, som väntas kunna börja
på hösten 1955.
Sin belöning finner korrespondensspelaren aren
i partiernas kvalitet. Om övergången från
närspel till fjärrspel kan medföra en viss
förlust i ytlig briljans, uppväges detta rikligen av en vinst i spelets djup, föl driktighet och harmoni. Man finner detta bekräftat i det arbete, som nyligen publicerats
vår internationelle stormästare i korrespondensschack, Harald Malmgren, under ti
teln "Mina bästa partier". Oaktat Malmgren
även som närspelare besitter en erkänd och
flitigt utnyttjad talang, härstamma de 79 harstam
partier han ansett minnesvärda alla, från
hans korrespondenspraktik.
Det ligger i sakens natur, att ett sådant
urval gärna ger en något ensidig bild av
spelarens förmåga, att det visar mer av hans
starka än av hans svaga sidor. Så mycket
större blir därför fackmannens intresse, när
Malmgren av de sammanlagt 18 partier
han spelat i världsmästerskapets semifinal
och final, medtagit ej mindre än 17. Tillsammantagna böra dessa visa sin upphovsman i helfigur, i en saklig och allsidig belysning.
Vid ett närmare studium av dessa de
mest ansvarsfulla partierna går det mera
vetenskapliga intresset över i en personlig
beundran. Spela enstaka goda partier kan
litet var; briljanta partier och mera slätstrukna omväxla i de stora mästarnas prak- stora mastarnas prak tik; men få har det förunnats att i ett
sammanhang frambringa en samling av så
hög och jämn kvalitet som de elva vinstoch sju remipartier, vilka trots allt endast
gåvo Harald Malmgren andra platsen, efter
ett kyligare intellekt. Här finnas blixtrande
husarangrepp, mot Nielsen, Cuadrado och
Wood; gedigen överspelning av motståndaren, mot Velazquez och Napolitano; intuitiv chanstagning, mot v. Leens-Dijkstra, nanstagning, mot
Barda och Watzl ;och uthållighet, idérikt
försvar, mot Balogh och Purdy. De sjutton
återgivna partierna visa Malmgren som en
spelöppningsteoretisk purist, en aktiv om än
icke originell strateg, en ytterst vaken taktiker och en mycket god slutspelstekniker.
De visa mer än så: en levande ande med
charm.
Det är svårt att utmärka något av dessa
partier på bekostnad av de övriga. Måhända
ville man särskilt framhålla tre: partiet mot
Wood, där en spelöppningsteoretisk nyhet
med slående konsekvens utmynnar i ett
mycket vackret och finessrikt mattangrepp;
partiet mot v. Leens-Dijkstra, där det fruktade s. k. minoritetsangreppet uppfångas genom en djuptänkt försvarsstrategi och brytes genom en ytterligt dristig taktik; och
slutligen det ytligt påsett ganska händelselösa partiet mot dr Balogh, där denne hårde
och sluge taktiker steg för steg tvingas tillbaka ur en ställning av den typ, som just
adu e
är hans domän.
Ovriga partier i boken utgöra ett kräset
urval ur Malmgrens tidigare produktion,
från och med året 1928. De äro genomgående högeligen njutbara, i de flesta fall strategiskt helgjutna och ännu oftare kryddade
av överraskande taktis aktiska poänger. De kun
na påräkna kännarens bifall och lekmannens
förtjusning. De ha i högsta grad publiktycke
men ge inga nya bidrag till sin skapares
karakteristik.
Det svagaste i boken är partikommentarerna. De äro utförliga, upplysande och
spirituella men icke fullt objektivt hållna.
De synas stundom gå ut ifrån den förutfattade meningen, att att det bara är i sin ord
ning när Malmgren vinner: de visa mera
hur han vinner, än varför han vinne
visa mera varför han vinner, än varför motståndaren förlorar. Som antites kan uppställas det yttrande, som en gång fälldes av
(Forts. å sid. 34)
27
BERTIL ERIKSSON DOD 7.-, dXe (På 7.-, bXc, fortsatte wie- Hans Müller A. Pawelczak:
Bertil Eriksson
Vid pressläggningen når oss meddelandet,
att frisörmästaren Bertil Eriksson avlidit.
Han var född 1893. Bertil Eriksson gjorde
under 20-talet en lysande insats i Stockholms schackliv. Tre år i följd erövrade
han då mästerskapet för huvudstaden; vid
en av dessa tävlingar kom han först lika
med Gust. Nyholm och slog denne
skiljematch med 2-0. Eriksson vann även
första pris 1923 i Stockholms Schacksällskaps vinterturnering i mycket stark konkurrens. Han var hedersledamot i Schackklubben Kamraterna, där han även varit
vice ordförande
(Fortsättning från sid. 16)
ning kan uppstå i franskt parti: 1. с4, с6
2. c4 (Perlis-fortsättning) 2.-, c5! 3. Sf3.
Sc6 4. d4, cxd 5. Sxd4, Sc6 6. Sc3,
"Lb4" osv.
7. SX c6. På 7. Dd3, 0-0 8. Ld2 skulle
motstöten 8.-, d5 gynna svarts planer.
28
nermästaren dr Julius Perlis med 8. Ld3,
d5 9. exd, exd 10. 0-0! med tämligen
gynnsamt spel) 8. DXd87, Kxd8 9. Ld2
(Eller 9å Lg5, h6 10. LXf6, gXf och
svarts spel är att föredra) 9., e5 10. f3
(På 10. 0-0-0 följer utan risk 10.-
Sg4); 10., Lc5! och svart har löst öppningsproblemet mycket bra.
XLI. ENGELSKT FYRSPRINGARSPEL.
1. c4, e5 (Mest initiativrikt) 2. Sc3, Sf6.
I ett korrespondensparti mellan London och
Edinburgh som förlänade sitt namn åt
spelöppningen! försökte svart t. o. m.
genast "2. -, Lb4" (3. Sd5!)
3. Sf3, Sc6 4. d4. Genialt, men ej avgörande är här Nimzowitschs förslag: 4. e4
ex. 4., Lc5 (Aven "4.-, Lb4" 5. d3,
d6 osv. som spelades i ett uppvisningsparti
Nimzowitsch-Prof. Dr O. Nægeli, Bern
1931, kommer i fråga); 5. Sxe5 (ett sken
offer!) 5.-, SXe5 6. d4, "Lb4!" 7. dxXe,
SXe4 8. Dd4, f5 9. exf e. p., Sxf6 osv.
med lika chanser.
4. -, exd 5. SXd4, "Lb4". Allt annat
är till nackdel för svart.
6. Lg5. Det modernaste receptet.
.-, h6! 7. Lh4, LXc3+ 8. bXc, Se5
och svart har löst det lömska spelöppningsproblemet på ett tillfredsställande sätt.
Tidskrift för Schack
SCHACHGENIE ALJECHIN
Mensch und Werk
Den tyske schackförläggaren Herbert
Engelhardt, som år 1952 berikade schacklitteraturen med Hannaks lysande Laskerbiografi, har låtit publicera ytterligare ett
verk i samma genre: en levnadsteckning
över Aljechin av Hans Müller och A. Pawelczak.
Engelhardt tillstår i sitt förord, att han
länge tvekat om lämpligheten att ge ut ener
Aljechinbok av detta slag. Framför allt har
han känt sig hindrad av svårigheterna att
ge en klar bild av Aljechins liv och verk.
Bristen på tillförlitligt källmaterial har verkat tillbakahållande. Som bekant har särskilt Aljechins upplevelser i revolutionens
Ryssland samt de dunkla omständigheterna
kring hans död verkat stimulerande på ryktesspridning och legendbildning
Den personliga bekantskap med den store världsmästaren som de båda författarna
kan åberopa, ger vissa garantier för en tillfredsställande behandling av ämnet. Vidare
har de tydligen med ospard nit frambragt
ett förut okänt biografiskt material, inte
minst genom kontakten ontakten medd Aljechins son
Alexander, vilken är bosatt i Schweiz.
sande titeln "Vad säger Aljechins handstil?"
Den andra huvudavdelningen utgöres av
100 utvalda partier från tiden 1907-1945,
vilka Müller försett med utförliga och ofta
spirituella kommentarer. Hans metod avviker helt från den som användes i boken
om Lasker. Hannak bibehöll med säker
känsla för estetiska och historiska värden
turneringsböckernas tidsbundna kommentarer, som han endast här och där moderniserat med tillhjälp av den tyske mästaren serat med
Teschner. Partierna och förklaringarna blev
i detta fall mer en integrerande del av ett
konstverk. Müller har valt att inrama Aljechins partier med en kommentar, som vill
vara vetenskaplig och up to date i minsta
detalj. Man kan tvista om vilken metod
som är att föredra, men ett är säkert, och
det är att Müllers förfaringssätt ställer stora krav på utgivaren, och felaktigheter har
heller inte kunnat undgås. Dock har Müller
lyckats inkomponera glimtar och hågkomster av mer personlig art i sina anmärkningar och därför kunnat förläna dem en intim
karaktär. Ställvis har han på ett utomordentligt sätt fångat atmosfären kring de
stora och oförgätliga ögonblick, då Aljechins geniala tankeskapelser växte fram.
Müller vill emellert:d ge läsaren mer än
bara en kommentar. Liksom i sin bekanta
partisamling "Botwinnik lehrt Schach!"
(1949) har han ett pedagogiskt syfte. Med
de "Merkregel", som han infällt i partikommentarerna, avser han att förvandla Aljechins historia till en lärobok i mittspelet.
Här har nog Müllers pedagogiska ambition
fört honom på villovägar, åtminstone tycker man att han borde undvikit truismer
som t. ex. "Utnyttja din motståndares svagNästa nummer av denna tidskrift beräknas utkomma senast den 20 maj. Våra ärade och tålmodiga läsare får då veta praktiskt taget allt om den slutförda världsmästerskapsmatchen Botvinnik-Smyslov, turneringen i Bukarest och övriga schackhändelser från när och fjärran.
Bokens komposition gör ett något oroligt intryck. Kanske ha eller
mindre medvetet valt en form som kunde
sägas harmoniera med det ryska geniets ryckiga och nervösa personlighet. Pawelczak
har författat det rent biografiska avsnitt,
som inleder boken: "Aljechin, schackgeniet".
Vidare ägnar han en sida av mästarens
verksamhet särskild uppmärksamhet i kapitlet "Aljechin som blind- och simultanspelare". Framställningen avrundas med en
statistisk sammanställning: "Ett liv i siffror". Under rubriken "Människan Alechin"
har Pawelczak velat ge ett bidrag till en
analys av världsmästarens psykiska egenart,
en uppgift som Hans Müller fullföljer i en
psykologisk studie med den något missviheter!" Sådant understryker ytterligare bokens kalejdoskopiska karaktär. Dock vid
närmare eftertanke erinrar sig den kräsne
konnässören att denna bok också är avsedd
29
för alla de ungdomar, som här för första
gången stiftar bekantskap med Aljechins
mästerverk. Marginalanmärkningar mister
sin kraft i ett sådant sakläge.
En förtjänstfull detalj är att turneringstabellerna infällts i partiavdelningen i kronologisk ordning. Annars brukar de ju i
regel förvisas till de skumma källarvåningar, som går under beteckningen "register".
Men naturligtvis saknar den patriotiskt sin
nade läsaren just den tabell, som han helst
ville avnjuta: München 1941, där man för avnjuta: Munchen 1941, dar man för
första och (hittills) enda gången i schackhistorien finner två svenska spelare före
(och i jämnbredd med) en världsmästare!
På pluskontot uppför man till slut med
välbehag det sobra och enkla språk, som
förhärskar boken igenom, liksom vidare den
typografiska utstyrseln, som är av gammal
tysk förkrigsklass. Illustrationerna är också
njutbara och till dels av unikt slag. En bild
är bara unik. Den kallas "Den stora tystnaden" och visar den döde världsmästaren
i sitt hotellrum morgonen den 24 mars
1946.
Efter Stalins död har man i ökad utsträckning börjat sysselsätta sig med Aljechin i den ryska schackpressen. Sakta men
dern, som med åren blev alltmer nervös
och till sist en obotlig narkotikaslav, födde
tre barn till världen, Alexej (1888), Alexander (1892) och slutligen en flicka som
blev skådespelerska och avled före andra
världskriget. Den äldre brodern var en god
schackspelare och rätt känd inom ryskt
schackliv, mest för sin organisatoriska verksamhet.
Alexander fick en passande uppfostran
för sitt stånd. Efter gymnasiet fortsatte han
sina studier på Pravovedenie, en juridisk jariaisk högskola i Petersburg, där aristokratsöner
utbildade sig för verksamhet i statens tjänst.
Som student bar han alltid alltid en uniform av
militärt snitt, som han även använde under
turneringspartierna. Detta gav tidningspressen anledning att felaktigt kalla honom
kadett ja, ibland befordrades han -
m. till gardesofficer!
Alexej väckte sin yngre brors intresse för
schack, när han under Pillsburys besök i
Ryssland 1901 spelade remis mot denne i
en simultanmatch. Schackspelets regler hade Alexander lärt sig av sin mor ett par
år tidigare. Något underbarn i stil med
Reshevsky var han inte, men vid 12 års
Allt detta var ju aktningsvärda fram
gångar, men i Petersburg 1914 och Mannheim samma är visade han, att han mognat
till en stormästare av format. I den förra
torneringeh turneringen blev han trea efter Lasker och
Capablanca och när Mannheimturneringen
avbröts av det famösa skottet i Sarajevo,
ledde Aljechin och förklarades som segrare.
Ätskilliga legender ha fabricerats om Aljechins upplevelser under första världskriget. Verkligheten är dock underbar nog.
Aren 1914-20 betydde för honon en
smärtsam skilsmässa från allt vad stormästarschack hette. Han internerades jämte Bogoljubov, Rabinowitsch och en kufisk teknolog vid namn Weinstein i olika tyska
fängelser, där man fördrev tiden med blindspel. En läkarundersökning visade att Aljechin var oduglig till krigstjänst. Han lösgavs och hemsändes till Ryssland i september 1914, där han tillsvidare arbetade i ut
till äktenskap, och den 15 mars 1921 gifte
de sig i Moskva. Fru Annaliese lyckades
av Radek erhålla utresetillstånd för sin make, som nu kunde lämna Ryssland. Han
skulle aldrig mer átervända till sitt fädernesland.
Aren i Sovjetryssland hade varit magra
även ur schacklig synpunkt, bäst åren
1919-20, när Iljin-Genewsky stödd på sitt
inflytande hos de makthavande sökte bygga upp ett nytt ryskt schackliv. Det var en
utblottad, blek och nervös Aljechin, som
anlände till Berlin 1921. Driven av en
väldsam hunger efter pengar och berömmelse skapar han sig en ny schackkarriär. Han
satte in allt i denna kamp, allt vad han
hade av vitalitet, aggressivitet, storartad
fantasi och oerhörd viljekraft. Framgångarna hopas i turnering efter turnering under
tjugotalet, tjugotalet, och och

enen
 glänsande giansande kulmen uimen
upp- uppnåddes i triumfen över Capablanca 1927.
Så kommer de för Aljechin underbara åren
då han till synes oätkomlig och överlägsen
tronar i toppen pă turneringstabellerna -
ända till den överraskande förlusten av
världsmästerskapet till Euwe 1935 väcker
honom ur hans lyckorus. Aljechin jechin var slut,
sade man, hans hälsa undergrävd genom
omåttligt bruk av alkohol och tobak. Efter
ett par års fanatisk abstinens återerövrade
han sin förlorade mästartitel en bragd
utan motstycke. Men trots allt Aljechins
storhetstid var förbi. Hans ojämna prestationer talar sitt tydliga språk. Det nya
rikesdepartementet. Är 1916 anmälde han
ig som frivillig i sjukvårdstjänst och plasäkert accepteras den landsflyktige adelsjunkern som en klassisk storhet i jämnbredd
med Tschigorin. Att döma av artiklar
"Schachmaty" tycks man ha tagit itu med
att närmare utforska spörsmål rörande Aljechins biografi tiden före första världskriget. Det förefaller inte som Pawelczak
kunnat utnyttja några resultat från dessa
forskningar. Det är inte så mycket man får
ålder var han i alla fall redan engagerad
i korrespondensturneringar. Där krävdes
mycken analys, och fadern tycks inte ha
gillat Alexanders stora intresse för schack,
varför analyserna fick förläggas till skoltimmarna. Där kunde givetvis inte bräda
och pjäser anvandas, och så tvingades, den
unge skolpojken att utveckla sin påtagliga
fallenhet för blindspel. Sedan utvecklades
careds vid den galiziska fronten. Under den
s. k. Kerenskioffensiven sårades Aljechin
allvarligt i ryggen och låg i månader fjättrad vid sjukbädden i Tarnopol. Efter sitt
tillfrisknande ställde han sig till den nya
regimens förfogande och verkade som rannsakningsdomare i en ort nära Odessa. Trots
att han tillhörde den hatade aristokratklassen erhöll han goda vitsord för sitt utredAlexander snabbt. Femton år gammal (1908)
delade han 4-5 pris i en huvudturnering
i Düsseldorf, varvid han tillfogade segragamla goda tiden före 1914 var en känd plats.s. Ett Ett förstapris i Stockholm 1912 och
veta om Aljechins föräldrar och hans första
brandomsår tillräckligt dock för att
fängsla ens uppmärksamhet och sätta fantasin i rörelse. Alexander Aljechin var en
produkt av den lysande miljö, den överklassvärld som revolutionen 1917 slog i
spillror men som redan på 1890-talet var
degenererad och dödsmärkt, ett grant skal
kring en maskäten kärna. Fadern tycks ha
varit en typisk representant för denna adelskast: vivye och so adelskast: vivör och spelare, som under den
ren Köhnlein dennes enda nederlag i turneringen. Strax etteråt besegrade han von esegrade h
Bardeleben i en match med 4-0. Officiell
rysk mästartitel förvärvade Aljechin 1909
i Petersburg. Den första riktiga mästarturneringen (i Hamburg 1910) gav honom 7-8
plats och i den berömda stormästarturneringen i Karlsbad 1911 belade han 8-9
Monte Carlohabitué och ödslade bort mil- en 6-7 placering i Vilna samma år avjontals rubel i de eleganta spelsalarna. Mo- slutar hans Sturm und Drangperiod.
30
av hans yngre kollegor stannat kvar efter
nationstävlingarna i Buenos Aires 1939. Av
nagon någon
 anlednin anledning ändrade Aljechin sitt beslut och ställde sig till den tyska ockupationsmaktens förtogande som schackpropagandist ii bl. a. Polen, Osterrike och Tjec
koslovakien. Ar 1943 återvände han till
Lissabon, där han åter förföll till alkoholmissbruk, djupt deprimerad över sin sinande skaparkraft och överväldigad av sin sakRüegg, som var på socialistisk föredrags- nad efter hustrun, som måst stanna i Frank31
ningsarbete i en mordgåta. Han var emellertid ständigt misstänkt, och kort därefter
greps han under ett schackparti i Odessa
och kastades i koncentrationsläger. Aljechin
dömdes till döden och väntade varje dag
på att föras ut till exekutionsplutonen, men
ödet var honom bevåget. En av hans fem
domare tvekade i sista stund att sända den
berömde schackmästaren i döden.
världskriget bryter ut. Det drabbar honom
lika hårt som det första. Efter krigsutbrottet sökte han sin tillflykt till Portugal för
att ta språnget över till den sydamerikanska kontinenten, till Argentina, där flera
Aljechin var räddad men till en frihet
utan pengar, kläder och ransoneringskort.
Hans språkkunskaper gav honom en tillfällig plats som tolk i en ambulerande propagandacentral, som var inrymd i ett järnvägståg och förde honom kors och värs genom hela landet. Det var nu han lärde känna en schweizisk författarinna, Annaliese
turné i Ryssland. Bekantskapen mognade rike.
Den 24 mars 1946 skulle de engelska
och franska schackförbunden inleda en undersökning rörande Aljechins uppträdande
under krigsåren. Man hade fixerat en anklagelse med tvä huvudpunkter, dels världsmästarens antisemitiska artiklar i ockupationsmaktens schackpress, dels hans vägran
att intervenera till förmån för den polske
mästaren masta Przepiorka, som avrättats i ett
tyskt koncentrationsläger. Denna undersökning kom aldrig att äga rum. På morgonen
denna samma dag anträffades Aljechin död
på sitt hotellrum. Enligt vad man numera
vet, råder det knappast någon tvekan om
att han frivilligt lämnat en värld, som numera inte hade annat än fattigdom och
vanära att ge honom.
Hurdan var den människa som dolde sig
bakom detta märkliga livsöde? Pawelczak
och Müller harar bidragit bidragit med två tolkningar
av olika slag. Den förre ger en rad minnesbilder från från sammanträffanden med världs
mästaren och härvidlag har han väl inte
så mycket nytt att berätta utöver det man
förut känner till. Man får ett detaljrikt
porträtt av den ståtlige, elegant klädde och
fåfänge envåldshärskaren i schackets kungarike, en hypernervös och självupptagen fanatiker, som tar allt på gruvligt allvar,
som man aldrig sett skratta hjärtligt, en
ininska som med okuvuvlig viljekraft strä
var mot ett enda mål: att hävda sig själv
till varje pris utan hänsyn till andra människor. Otaliga scener med den fåfänge och
äregirige Aljechin har under årens lopp registrerats i schackpressen. Typiskt är hans
förfaringssätt, när han publicerade sitt parti mot Böök i Margate 1938, där den senare offrade en hel dag för att finna en
hake i en kombination som Aljechin avsett som svar på ett av Böök påtänkt drag
i en viss kritisk situation. Den felaktiga
kombinat.onen hade aldrig kommi till utförande i partiet, men den samvetsgranne
finnen hittade den rätta fortsättningen, den
som världsmästaren borde ha haft i beredskap men aldrig själv upptäckt. Aljechin
medgav riktigheten av Bööks analys, men
lika fullt publicerade han partiet och angav
Bööks fortsättning som den han tänkt använda om så hade behövts.
32
Pawelczak anför en betecknande
tion frăn turneringen i Podjebrad sommaren 1936, där Stählberg för övrigt delade
4-5 pris med Pirc. Aljechin mötte i sista
ronden Petrow och måste vinna för att
komma lika med Flohr. Till att börja med
pressades Petrow tillbaka och det föreföll
som om han skulle förlora. Det kunde han
också ha gjort med gott samvete, han hade
inte mycket att kämpa för. Inte för egen
del men väl för en upphöjd och av de
flesta erkänd princip: fair play. Aljechin
har råkat in i en återvändsgränd och partiet blir mer och mer hopplöst rem:sbetonat
Utanför väntar de andra turneringsdeltagarna i denen vackra v sommarkvällen. Prisut
delningen och "försoningsmåltiden" måste
framflyttas timme efter timme, och mörk- rastiime efter iine, o mork
ret kommer. Inne i spellokalen är det också
mörkt. Vid Aljechins bord brinner ett svagt
ljus. Där sitter den stackars pinade Petrow
- och där sitter hans motståndare, lika pioch kränkt. I hela universum existeOch från en dylik utgångspunkt kan man
naturligtvis inte döma människan Alexan
der Aljechin. Han var för övrigt inte den
ende som var opportunist under andra
världskriget bland schackmästare och
schackledare. Men han saknade totalt diplomatisk smidighet och därför förde hans
engagemang honom i fördärvet.
retter per dag men mot slutet av hans
liv tycks alkoholen ha spelat största rollen.
Det är ju allmänt bekant, att han uppträdde spritpåverkad under turneringsspel, dock
utan att förlora behärskningen över sitt
uppträdande och sina uttrycksmedel på
schackbrädet. Alkoholruset kunde Aljechin
emellertid vara utan om det gällde, men
Det patetiska i Aljechins livsöde framträ- ett rus kunde han inte undvara, och det
var spänningen vid schackbrädet och lyckan över att vara den främste i Caissas
rike, att kunna slå motståndaren och åskådarna med hapnad genom glänsande kombinationer. Aljechin var den typiske "baraschackspelaren" och hetsade världen runt
från turnering till turnering. Det finns ingen som har avverkat ett tillnärmelsevis så
stort antal partier. Chalupetzky har har gjort
sig besväret att räkna dem och redovisar
en totalsumma på omkring 50.000 "riktiga"
schackpartier, därav 3.000 mot spelare av
intérnationell mästarklass.
När man nalkas Aljechins partier, förder än klarare i Hans Müllers "grafologiska" analys. Anknytningen till grafologin
ärär lös, och framställningen formar sig i
stället till en skickligt genomförd psykisk
undersökning av en ensam och olycklig
människa, som är totalt oförmögen till
mänsklig samvaro i vanlig mening. Müller
antyder, att det någonstädes i Aljechins
barndom dolde sig en upplevelse som måste ha gett upphov till en olöslig konflikt,
som han förde med sig livet igenom och
som redan tidigt mani mifesterade sig i plåg
samma ångestdrömmar. Måhända spelar fadern en viktig roll i detta sammanhang;
mellan far och son fanns i varje fall en
klar motsättning. Hur som helst har hans
jagkänsla năgon gång fått oreparabla skador, som måste kompenseras med den aborma aggressivitet, som kännetecknade honom i umgänget med andra människor. Ett
svinner alla de betänkligheter, som man kan
hysa för den store ryssens mänskliga egenskaper. Det är andra kvaliteter som bev
rats i de storartade mästerverk, som kommer att bevara hans namn åt eftervärlden.
Här finns inga skuggor, endast strålande
sivitet dämpade med åren och att han i
Prag 1942 föreföll mer avrundad och nertonad än tidigare. Hans tragiska slut visar
dock, att han i grunden var densamme som
alltid förut. När han inte längre kunde
hävda sig, valde han frivilligt den stora
tystnaden. Människornas värld var honom
akteristiskt drag i Aljechins psyke var
den starka modersbundenheten. Han tycktes inte mäktig en normal äktenskaplig
samvaro med yngre kvinnor utan sökte sig
städse till äldre och moderliga kvinnor, som
kunde vårda honom som ett barn. Mot
dem behövde han inte vara på sin vakt.
Det spända och aggressiva släppte också,
ljus. Det är inte utan skäl som Tartakower
funnit den brıljanta definitionen "solschack" för Aljechins spelstil. Hans vilja
att segra satte hela brädet i vibration, hans
överlägsna fantasi gjorde honom till en
trollkarl. Botvinniks analytiska askes fanns
det inget av hos Aljechin. Hans spel var
känslobetonat och bildmässigt. Han
när han umgicks med sina favoriter bland
husdjuren. Han hade en älsklingskatt, kallad Check, som han älskade högt. Ett fokunde som han själv sagt, se dragföljderna
rullas upp för sın inre syn, snabbt och utan
rar endast ett för honom: han själv, hans
dödligt förorättade jag. Till slut går Aljechin med på remi. Han lämnar salen med
sin fru, somn tåligt t väntat i bakgrunden med
sin strumpstickning, och visar sig inte mer
i Podjebrad. I ensamheten hemmaа på ho
tellrummet ruvar han i vild smärta över
den oförlåtliga skymf som tillfogats honom
Pawelczak berättar, att tar, att Aljechins aggresju likgiltig. Han gick tyskarnas ärenden
under kriget, spelade lade konsultationspartier konsul i
det undertryckta Folen med den beryktade
dr Frank som partner, skrev antisemitiska
smädeartiklar och hade inget intresse för
Przepiorkas öde. Det gällde bara att hävda
det egna jaget omgivningen kunde vara
vilken som helst. Pawelczak ger en objektiv skildring men uppträder ändå som Aljechins försvarsadvokat så till vida att han
bedömer honom som ett patologiskt fall.
tografi i boken som visar Alechin och
Check, gör det klart för oss, att det fanns
en annan Aljechin, lugn, samlad, harmonisk, småleende men så fort han mötte
människorna manniskorna intog tog han sin vanliga försvarsposition. Det faller av sig sälvt att en dylik konflikt alstrar starka ångest- och olustkänslor. De kunde dövas med tobak och
alkohol och världsmästaren försökte båda utvägarna. 1 yngre år var han kedjerökare och förbrukade ibland hundra cigaratt han särskilt ansträngde sig. Den sistnämnda egenskapen dominerar i hans blindpartier, som till skillnad från andra stormästares utgör konstverk med självständigt
värde utan de tankefel och den begränsade
mälsättning som eljest brukar utmärka
blindpartier.
Många har sökt analysera Aljechins
schackkonst. I stort sett är man överens.
Tartakower konstaterar (Die hypermoderne
Schachpartie, 2 uppl. 1925), att hemligheten
med geniet Aljechin var den oerhörda vita33
litet, som uppfyllde hela hans väsen. Som Trots allt var det nog en annan av
kombinationsspelare stod han över alla sina medtävlare. Den egenskapen uppehåller
sig Réti främst vid i sin bok Nya idéer i
schack. Aljechin inledde sin kombination
inte med glänsande offer, som annars brukar vara det vanl:ga, utan hos honom
det i stället kombinationens avslutningsdrag, som drabbar motståndaren med chockartad verkan. Han besegrar sina fiender genom att analysera enkla och till synes ofarliga dragföl der för att ta reda på om inte
möjligen en orıginell (och alltså svårfunnen)
möjlighet gömmer sig i slutet av dragföljden. Hans strävan att inte låta sig luras
av posit.onens skenbara enkelhet och av s.
k. självklara drag ledde honom så småningom in i en ny riktning, medan hans landsmän Rubinstein och Nimzowitsch sökte
finna schackets sanning på allfarvägar. De
båda senare kom darför att bedömas som
två stora strateger ,och ingen ingen vagade vågade jäm- jam
föra Aljechin med dem. Han hade tur, sades
det, när han lyckades dela första priset
med Nimzowitsch i den allryska turneringen 1914.
Aljechins bekantskap med Capablanca
Petersburg 1914 blev en vändpunkt i den
förres karriär. Av Capablanca lärde han
dennes teknik vars dynamiska art passade
Aljechins läggning och gav hans originella
spelföring en metodisk grundval, som han
sen kunde bygga vidare på.
(For's. från sid. 27)
1890-talsmastaren Walbrodt på hans platttyska idiom: "Die Leute machen sich ja doch
immer janz alleene matt. Jeder jeht an sich
selbst zu Jrunde..."- eller i fri, förkortad översättning: det är sina egna ben man
snavar på.
När man nu välkomnar en partisamling,
som i så många hänseenden gör korrespondensspelet en länge saknad rättvisa, är det
med beklagande man konstaterar, att kommentarerna visserligen på ett utmärkt sätt
poängtera spelets konstnärliga värden men
icke ge en fullt adekvat uppfattning av dess
vetenskapliga karaktär. Vad som saknas
härutinnan, ligger icke i något uppstaplande av analytiska dragföl der: sådana ha ett
34
schackets stormastare, vars spelstil stod närmare Aljechins egen. Lasker och Aljechin
är schackhistoriens främsta exponenter för
"kampschack". Ingen visste detta bättre än
Aljechin själv. I sitt tal vid avslutningsbanketten efter Zürichturneringen 1934 påminde han om sitt första sammanträffande
med Lasker i Düsseldorf 1908, en händelse
som gav den avgörande stöten till hans fortsatta schackskapande. Som Laskers lärjunge
hade han lärt sig det psykologiska schackspelets konst, något som han kände sig
stolt över. Aljechın drev ibland sin psykologiska krigsföring så långt, att han efter
att ha konstaterat art motståndaren liksom
befann sig under kraftigt inflytande av Aljechins "tankestrålning", nkestrålning", noga vakade över
att inga främmande yttre inflytanden skulle
störa "det hypnotiserade offret". En sådan
isoleringstaktık harmonierar ju i högsta grad
med Aljech.ns människofientliga läggning.
och så tillvida ar det helt naturligt att Laskers metod skulle passa honom utmärkt. passa Just genom att renodla sin aggressiva inställning till medmänniskorna kom Aljechin
sålunda ändå att uppnå gemenskap med
dem: hans bästa partier har blivit varje
schackspelares egendom och ett eftersträvansvärt ideal för alla ungdomar med den
okuvliga schacklidelsen i blodet.
Eric Uhlin
långt mindre värde, än de flesta tro; de
aro blott tillfälliga uttryck för allmängiltiga tankar. Att utan ovidkommande detaljer klarlägga ställningens bärande moment
och hän hndelseutvecklingens logik är parti
kommentatorns främsta uppgift. Få ha lyckats härme
Till partisamlingen ansluta sig specialartiklar av framstående medarbetare. Bland
andra har sålunda dr Tartakower bidragit
med en analys av Malmgrens spelstil och
Ståhlberg utarbetat en spelöppningsteoretisk
sammanfattning. Boken är sobert hållen och
rikt illustrerad, även med fotografier av
prominenta motständare. Det är att hoppas,
att den genom översättning kan göras lät
tare tillgänglig för en internationell publik.
ADRINGSPAUS
I Beverwijk (Holland) anordnas varje
under januari en internationell turnering,
vanligen med fem utländska och fem holländska mästare. Arets turnering blev en
god framgång för det arrangerande landets
representanter. Således kunde den 26-årige
holländaren Bouwmeester dela segern med
jugoslaviske stormästaren Pirc, vilka båda
uppnådde 6 poäng. Som trea och fyra placerade sig holländarna Prins och van Scheltinga med resp. 5½ och 5 poäng. Därefter
föl de Beni, Osterrike, och Rellstab, Tyskland, på vardera 4½; 4/½; Kottnauer (som nu
mera lever i Rom som emigrant) och Kramer, Holland, fick vardera 4, Vlag:ma,
Holland, 3, och Klaeger, Tyskland 2½
I turneringen om det tjeckoslovakiska
mästerskapet kom Filip och Tachman på
vardera 10½ poäng av 15; närmast föl de
Zita 10, Sa tar 9, Alster och Fichtl 8½,
Opocensky och Ujtelky 8.
Ungerska mästerskapet vanns av Sandor
på 10 poäng, Kluger 9½, Barcza och Tipary 9, Szily, Berger, Nevarovsky och Meszaros 8½ etc. Szabo vilade sig från deltagande efter strapatserna i kandidatturneringen.
Det polska mästerskapet försvarades överlägset av Sliwa, som uppnådde 13 poäng,
före Szapiel 11, Ziembinsky, Brzozka och
Makarczyk vardera 10.
*
Saarbrücken spelades den 19-31 december en internationell turnering. Segrare
blev Fuderer, Jugoslavien, 9 poäng av 11,
Donner, Holland, 8½, veteranen. dr Bernstein, Frankrike, 7, Popel, Frankrike, 6½,
Dunkelblom, Belg.en, och Müller, Osterrike,
vardera 6.
Efter hemkomsten från Schweiz spelade
Najdorf i Buenos Aires en simultanmatch
på 60 partier. Efter knappt fyra timmar
hade den flinke polsk-argentinaren vunnit
52, gjort sex remi och endast förļorat två.
Den jugoslaviske stormästaren Gligoric
spelade under sitt Sverige-besök några simultanmatcher; det måste sägas att han därvid gjorde ett överraskande matt intryck.
Det ärär oförklarligt att en ung stormästare
kan ta ut över sex timmars "betänketid"
för att avverka en simultanmatch på 30
partier med ganska medelmåttigt motstånd.
Resultat: 23 vinst, fyra remier, tre förlust.
Arrangör: Wasa Schackklubb. Tre andra
matcher i Stockholmngickv gck väl litet raskare,
men sedan var det Skövdes tur att plågas.
Klockan halv tre på natten slutade eländet.
Raka motsatsen till den propaganda, en simultanuppvisning avser att vara.
Juniorvärldsmästaren Panno har vunnit
kvalif.ceringsturnerıngen om det argentinska mästerskapet 1 stark konkurrens. Panno skall nu spela en titelmatch med Najdorf.
Vinnaren av landslagsklassen vid nordiska
turneringen i Esbjerg förra året, 19-årige
islänningen Fridrik Olafsson, har nu också
g'ort en stark insats vid sitt första framträdande i en internationell turnering. Se
tabellen från Hastings! Där återfinns den
unge Nordenmästaren på 4-7 plats, delad gun
med jugoslaven Matanovic, tysken Teschner
och ryske stormästaren Toluch. Olafsson ryske stormasta
spelade därt'll turneringens vackraste parti
mot Wade, men tyvärr var det inget skönhetspris utfäst...
35
Partier Naek DAMGAMBIT.
Andra matchpartiet.
Och detta löpardrag hade mycket
väl kunnat anstå för den angelägnare
uppgiften att föra damtornet och
springaren i spel.
SÄRSPELET OM SVERIGEMÄSTERSKAPEТ
23. b4, Sa4 24. Se4,
Ställning efter 24. Sd2 e4.
Kommentarer till samtliga tio partier är skrivna av Z. Nilsson. o
SPANSKT PARTІ.
Första matchpartiet.
原
이
Z. Nilsson. G. Stoltz.
1. e4, e5 2. Sf3, Sc6
3. Lb5, a6 4. La4, Sf6
5.0-0, Le7 6. Te1, b5
7. Lb3,
6d 8. c3, 0-0
9. h3, Le6
Detta drag, som tidigare använts
av bl. a. Botvinnik, förekommer numera sällan, sedan man funnit efterföljande förstärkning av vits spel.
10. d4!, Lxb3 11. Dxb3, exd4
12. cXd4, d5
Bättre är säkerligen att såsom
skedde i femte e matchpartiet förbere
da denna bondeframstöt med Dd7.
Textfortsättningen följer partiet Boleslavsky-Flohr, Budapest 1950.
13. e5, Se4 14. Sc3, Sxc3
15. Dxe3!, Dd7 16. Ld2, Lb4
Flohr spelade här 16., Sd8, men
kom efter 17. Lg5!, LXg5. 18. SXg5,
с6. 19. Тac1, Tac8. 20. Dd3, g6. 21.
Da3! i nackdel och förlorade. Även
efter det här spelade draget har
svart att dras med allvarliga svagheter på c-linjen.
17. Dd3.
Bättre är genast 17. De3.
24.
G. Stoltz. Z. Nilsson.
1. Sf3 Sf6 2. с4, еб 22. g4!, Tae8 23. f4, Sc4
3. d4, 4. Sc3, с6 24. b3, Sd6 25. La3, Le7
5. g3, 26. Tde1, Td8?
Nödvändigt var 26.-, Sc8 eller
rent av Se4. T. ex. 27. Lxe7, TXe7!
28. LXe4, dxe4. 29. Txe4, TXe4.
30. DXe4, Te8 och svart bör trots
minusbonde hålla partiet.
Ett försök att länka in partiet i
katalanska banor, vilket inte är helt
utan risker. Efter exempelvis 5.
Sbd7. 6. Lg2, dxc4 kan svart mycket väl spela på att behålla bonden.
Textfortsättningen för med dragomkastning till en variant av Holländskt
parti, där vit inte kan undvika fängslingen Lb4, såsom annars brukar ske
i det moderna behandlingssättet av
denna öppning.
27. Te5!,
Möjligt därför att Lf6
strandar på 28. g5! Nu var 27.
Sc8 absolut påkallat, ehuru även på
detta drag den vita ställningen är
överlägsen. Det svarta svarsdraget
leder till oöverkomliga fängslingar.
8
红
Sc3!
5.
7 Dc2,
Lb4
Sd7
Lg2,
8.0-0,
Se4
f5?
Ett allvarligt positionsfel. Det var
nödvändigt att byta med löparen på
27. Tfe8? 28. Tfe1. Sc8
29. De3, 30. f5, gXf5
c3. Vit ser genast sin chans. 31. gxf5, Td7
9. SXe4!. fxe4 10. Sg5. Df6
11. cxd5,
dxc3 26. Dxс3 Ta-c8
Tc4 28. Ta-d1. Df5
Här däremot hade omedelbart Le3
följt av f3 bättre demonstrerat bristerna i den svarta ställningen.
Ställning efter 31., Td8 d7.
h5 30. TXc4 bXc4
Dd4. c3
Σ
11.- exd5 Le3. Sb6
34. Dxс3. Db1+ 13. Db3. Le7 14. Tad1. Dg6 6
15. Sh3, 0-0 16. Lc1. Lg4!
Svart beslutar djärvt att offra en
bonde för att avvärja det hotande
kungsangreppet.
25. Sxc3.
27. De3.
29 Td4,
31. Tc1, Tc8 32.
33. TXc3 Txc3
På 34.-, DXf4 skulle vit få en
stark merbonde på damflygeln.
35. Kh2. Dxa2 36. Dc8+. Kh7
37. Df5+, g6 38. De4?,
Starkare är 38. Df6 som binder
svarts dam på diagonalen a2-g8 och
samtidigt hotar med f5 eventuellt
förberett av Kh2 g3 h4. Efter
textdraget har svart inga svårigheter att hålla remi.
Sd8 38.
05!
17. LXd2 18. Sxd2,
19. De3, Se6 20. f4,
21. dxe5, d4 22. Df3 SXc5
36
40. De4.
Df2! 39. Dc4, Kg7
Kh6
Remi.
Genom föga energiskt spel från
vits sida har svart kunnat konsolidera sin ställning och har ett utmärkt spel. Textdraget framtvingar
det följande bondeavbytet, som skapar en isolerad vit bonde på d4.
17. f3.
이
19. Sf4,
exf3
Df7
18. exf3, Lf5
32. f6!,
Med 19. Dd6 hade svart kunnat
förhindra springarens inträngande
på e5 utan att behöva byta bort sin
löpare
20. Sd3!. Lxdз 21.
8 lll
Öppnar vägen för kungslöparen,
som ingriper avgörande i slutstriden.
32.- Dxf6 33. Lh3, Ted8
Dxd3. Lf6 34. LXe7. TXe7 35. TXe7, Uppg.
37
SPANSKT PARTI. 37. a4. Tg5 38. Lb2, Tag8 Ställning efter 63.- Ke4-d3. 39. Kd1, Sa5 40. Kc2, Tg2?
Tredje matchpartiet.
Z. Nilsson. G. Stolz. I dragseriens sista drag gör svart
i tidsnöd ett omotiverat kvalitetsof1. e4, e5 2. Sf3, Sc6 fer.
3. Lb5, a6 4. La4, Sf6 41. SXg2, TXg2 42. Taf1, LXh3
5.0-0, Le7 6. Te1.rer b5 43. Ld3, Lh2
7. Lb3, d6 8. c3, 0-0
9. h3, S:5 10. Lc2, c5 Ställning efter 43.- Lf4-h2.
11. d4, Dc7 12. A Sbd2 Ld7
13. Sf1, Tfe8 14. Se3,
Eller 12. DXe5, 0-0 och vit befinner sig i svårigheter.
12.- LXc5 13. Ld3, Dd4
15.- Lg7
17. Sag4, Tf8!
19. Tf1, f5
Jämför det senare spelade partiet
Z. Nilsson-H. Carlsson, på annan
plats i detta nummer, vari vitspelaren prövade en egen nyhet 14. Lg5!,
som säkerligen utgör en förstärkning
av det vita behandling:sättst bl, a.
därför att det omöjliggör för svart
att såsom här sker spela 14.
, Lf8 och tvinga vit till en förklaring i centrum.
14.-, Lf8 15. d5,
Detta är att tillmötesgå svarts
plan. Bättre att byta på c5, vilket
skedde i två partier i Zürichturneringen, oaktat svart lätt nådde utjämning i dessa.
16. Sh2,
SXg4 18. Sxg4,
Efter 47. Dd4. 48. Db8t, Kg7.
49. Tg1+, Lg4. 50. Dc7+ o. s. v. råkar
det svarta maj stätet i ett mattnät,
som undvikes när damen posteras på
f6. Och nu hotar 48. -, De3+!
a
64. f4!,
A A
På det frestande 13., Da5+ kan
15'
följa 14. Ld2!, Lxf2+. 15. Ke2, Db6.
16. Thf1, Lc5. 17. Lc4, 0-0. 18.
Txf7!, Txf7. 19. Tf1.
14. 0-0, Dxe4 15. LXe4, Ld4?
16. Td1!,
Vit demonstrerar genast att svarts
sista drag var förhastat. Först borde
15. Le6 ha skett, varefter svart
med sin bond:majoritet på damflygeln står utmärkt.
16.-, LX€5 17. LXc6+, bxc6
En slutspelsstudie vit drar ock 18. Te1. L36 19. TXe5, 0-0
A A
vinner! 20. Ta5. Tab8 21. b3, Tb5
64. y
Ke4 65. Lf3+!!, Kxf3 22. Таб, c5 23. Le3, c4
66. f5, Sc5 67. f6, Ke4 24. bxc4. LXc4 25. Tc1 Le6
Π Π 68. a5. SXc4 69. f7. Sxa5 26. h3, Tb7 27. Kh2
70. f8D, Sxb3 71. Df7 Sd4
72. Dc4, b3 73. DXс5,
Eак
44. Txh2!, Txh2 45. LXe5t,.dXe5 74. Dc1, Sc2 75. Db2, Sd4
Trots förekomsten av olikfärgade
löpare utövar vit ett visst tryck mot
16. DXc5t, Kg8 47. Dxh2, Df6! 76. Kel. Sc2+ 77. Kd1, Sd4 den svarta ställningen. Mcd 27. Tc3,
78. Dd2+ Kc4 79. Kc1, Tb2. 28. Tca3 hade han kunnat spela
Sc2
80. Kb2. Sd4 81. Dc3+. Uppg. Papå bondevinst, men efter 28.-, h6.
29. LXa7, Kh7 kan han inget uträtta.
27.-
6h
28. a4.
LPT
DAMGABMIT. 29. g4,
Tb4 30. a5, Tb7
Med denna framamstöt var det ingen
brådska och svart borde först ha spelat Ta38 och eventuellt också manövrerat damspringaren i spel.
48. Tg1+. Lg4 49. Txg4+!, hxg4 31. Kg3. Lb5 32. Td6, a6
50. Dh7+, Kf8 51. Df5, Dxf5 Fjärde matchpartiet. 33. Тc-d1, Tac8 34. h4, Tbc7
52. LX15, g×f3 53. Lc8?, 35. g5, hXg5 36. hXg5. Te8
G. Stoltz. Z. Nilsson. 37. Ld4, Td7! 38. TXd7, LXd7
En förflugen idé. Det enkla Lg4 1. d4, Sf6 2. c4.
20. exf5, gxf5 21. Sh6+. Kh8 och LXf3 är gott nog, men vit tror 3. Sf3, d5 39. LXg7, KXg7 40. Txd7. Tc5
4. Sc3, 41. f4, TXa5 42. Ta7, Ta3+
22. Dh5, Le8 23. Dg5. Lf6 sig om att kunna erövra ännu en 5. e3, Sbd7 6. Dc2. 43. Kg4,
Ta4
24. Dg3 f4 25. Df3. Lg5 bonde.
26. Sg4, Lh5 27. De2, 53.-, Ke7 54. Lxa6 Kd8!
Stoltz förlitar sig till den variant
av Antimeraner, som bär hans eget
Remi.
55. Lb5 Ke7 56. Lc6. Kd8 namn! 27. Dd1 hade givetvis omöjliggjort
svarts bond offer och de följande
förvecklingarna, som vit emellertid
ej ansåg sig bchöva undvika.
57. La8, Kc7 58. d6+. KXd9 6.-, Ld6 7. e4, SXe4
59. Lxf3, Ke5 8. Sxe4, dxe4 9. DXe4, 65! SPANSKT PARTI.
27. f3 28. gxf3, Lf4
29. Lc4, De? 30. Kg2, Le8 Le8
31. Th1, h5 32. Sc3, Dh4
Trots sina två merbönder har vit
ingen lätt uppgift, på grund av att
hans bönder samtliga är posterade på
fält av samma färg som löparen.
Rekommenderat av Euwe som det Femte matchpartiet.
bästa sättet att bemöta denna variant. Svart når bekvämt spel på alla Z. Nilsson. G. Stoltz.
drag. e4, 5 2. Sf3. Sc6
33. b3!, Ld7 34. Kf1, Tg8 60. Ld1. Kf4 61. Kd2, Sc6 10. c5, Le7! 11. Sxe5, SXe5 3. Lb5, a6 4. La4, Sf6
35. Ke1, b4 36. c4, Sb7 62. Ke1, Ke4 63. Kf1, Kd3 12. dxe5, 5.0-0. Le7 6. Tel, b5
38 39
7. Lb3 d6 8. c3, 0-0 Ställning efter 36.-, Le7-d6. 9. h3, Le6 10. d4, LXb3
11. Dxb3, Dd7
Detta är rätta draget och ej 11.
cxd4, som skedde i första matchpartiet.
12. a4,
Här brukar vanligtvis spelas 12.
Sd2, och Smyslov vann med fortsättningen 12. Lg5 ett uppmärksammat
parti mot Botvinnik i Sovjetmästerskapet 1951. Textfortsättningen är
knappast någon förstärkning.
12.-
14. e5,
eXd4
Sa5
13. cxd4, d5
Svart hade lugnt kunnat fortsätta
med 14.-, Se4, då 15. axb5, axb5.
16. TXa8, Txa8. 17. Dxb5 pareras
med SXe5! 18. Db7, Sxf3+. 19. gx
f3, Tal med utmärkt spel för svart.
15. Dc2, Se4 16. axb5. axb5
17. Sbd2, Sxd2 18. Lxd2, Sc4
19. Lg5, Lb4 20. Tfc1, h6
21. Lf4. Txal
Liksom i första partiet har svart
fått svårigheter att kämpa med på
c-linjen. Det hotade närmast 22. TX
a8, TXa8. 23. b3 med bondevinst.
37. Dh5!,
A
Svarts pjäser är alltför deplace
rade för att kunna bjuda något motstånd mot det vita slutangreppet.
37.-, Lxg3 38. Dxe8, Ld6
39. Df7, De2 40. Sxf6t, Uppg.
DAMGAMBIT.
Sjätte matchpartiet.
Stoltz.
ifrågasättas, om vit på grund av
ställningens slutna karaktär kan utnyttja sitt utvecklingsförsprång och
störa motståndaren från att i lugn
och ro fullborda sin utveckling.
Ställning efter 11.-, Dd8 e7.
a
A
tiet Tajmanov-Kotov i Zürichturneringen fortsatte med 5. cxd5, eX d5.
6. Da4+, Sc6. 7. Lg5, h6. 8. Lxf6,
Dxf6. 9. e3, 0-0. 10. Le2, Le6. 11.
fär
0-0, a6. 12. Tfc1, Ld6 med ungefär
lika spel.
6.- Ld7 7. Sxc6, Lxc3+
8. bXc3, LXc6 Dc2?,
För detta bondeoffer får vit ingen
som helst kompensation. Men även
på 9. Db3, dxc4. 10. Dxc4, Se4!, angivet i Schakkmaty, är den svarta
ställningen att föredra!
9.-
dxc4 10. La3, Se4!
11. e3, b5 12.0-0-0,
a5!
13. f3. Sd6 14. e4, b4
15. cxb4,
Alternativet 15. Lb2, b3. 16. a xb3,
a4! är på intet sätt att föredra.
15.- axb4 16. Lxb4, La4
17. Dd2, Lxd1 18. KXd1, Dd7
12. SXd5!, Dd6 19. Ke1, Da4 20. a3, Db3
Eller 122.-, cxd5. 13. Dc8+, Dd8. 21. Kf2, c3! 22. Dc1, 0-0
14.4. Lb5t, Ke7. 15. Dxb7+.
13. Sxb4, Dxb4 14. g4!, Lf7
15. gxf5, Sf6 16. Ld2, De7
17. e4, Sbd7?
G. Z. Nilsson. Förlorar pjäs men svart är helt
Naturligtvis behöver inte svart
frukta att vit skall söka återerövra
kvalitén med 22. e5, Sf5. 23. Lxf8,
KXf8, då svarts bättre ställning
snart skulle göra sig gällande, men
fråga är dock, om inte 22.-, c2 är
1. d4. Sf6 2. c4. e6 försvarslös.
3. Sf3, d5 4. Sc3 c6 18. Sxf7, Uppg. 5. cXd5, eXd5 6. De2, Lg4 22. Тxal. TXal c6 23. b3. Sa3 Sa
24. Db2. Ta8 25. Ld2 Lf8
26. Se1, Db7 27. Sd3 b4
28. Te1 Db5 29. Sc5. De2
30. Sd7. Le7 31. Te1,
Ej 31. TXc6 för Lg5. 32. Lc1,
Dd1+. 33. Kh2, Sb5 med goda motchanser.
31.-, Db5
Svart har i tidsnöden svårt att
finna de bästa dragen. 31., Dd3
eller Da6 för att bereda springaren
plats på b5, är bättre.
32. e6,
Detta drag använde sig Bronstein
av mot Gəller i Zürichturneringen.
Fortsättningen blev 7. Lg5, Sbd7. 8.
e3, Ld6. 9. Ld3, De7 och svart har
ett harmoniskt spel.
7. Se5, Lh5
7. Le6 var måhända påkallat.
8. f4!, Lb4 9. e3, Se4
De7?
3. Sf3.
starkare.
23. Ld3, Tfd8 24. Db1, Da4
25. e5, Sf5 26. LXf5, exf5
27. Dxf5,
DAMGAMBIT. Dd3 hade kunnat bjuda betydligt
bättre motstånd.
27 Txd4 28. e6, fxe6
G. Stoltz. Z. Nilsson. 29 DXe6t, Kh8 30. De5 Dc2+
1. d4, Sf6 2. c4, еб och vit gav upp, då matt följer i
d5 4. Sc3 Lb4 få drag efter 31. Kg3, Dg6+.
10. Ld3,
f6 33. De1 Kh7
34. Те3 Te8 35. Dd1, c5
f5 11. 0-0,
Svart, som sett att 11., 0-0?
strandar på 12. Sxe4, fxe4. 13. LXe4, dxe4. 14. Db3+ strävar att
skydda både löparen på b4 och bbonden och förbiser fullständigt vits
följandə drag. Nödvändigt var var först
Med förkärlek använt av Ragosin,
har detta drag varit föremål för utförliga ryska undersökningar. Med
dragomkastning kan spelet också länkas in i Nimzoindiskt.
SPANSKT PARTI.
Attonde partiet.
5. Da4+, Sc6 6. Se5, Z. Nilssoп. G. Stoltz.
Ser aggressivt ut men är inte bäs- 1. e4,
e5 2. Sf3. Sc6
ta tillvägagångssättet, då svart här- 3. Lb5. a6 4. La4. b5.
36. Tg3, Ld6 återtåget 11. , Ld6 och det kan på erhåller ett bekvämt spel. Par- 5. Lb3, Sa5
40 41
Sjunde matchpartiet.
sällan spelad men antagligen
helt användbar variant av spanskt
parti, som nyligen varit förəmål för
grundliga undərsökningar i den tys- yska korrespondensschacktidskriften Fernschach.
6. d4,
Anses som vits starkaste fortsättning. Förutom det tvivelaktiga pjäsoffret 6. LXf7+, kommer också 6.
0-0 ifråga.
6.-, exd4
Efter 19. -, gxf3. 20. Dxa5.
fXg2. 21. f4! skulle vit ha haft "a
fighting chance".
20. Sh4, c4!
Svart skulle lätt ha vunnit kvalité
genom 20., Lh6, men textfortsättningen verkar om möjligt ännu starkare.
21. De3, Lc5 22. De2,
Ställning efter 22. De3-е2.
Här brukar först avbyte ske på b3.
Textdraget ställer på sätt och vis
nya problem för vit i det att efter 7.
SXd4, Lb7 svart kan verka med hotet c7-c5-c4, vilket kostar motståndaren extra tempo att parera.
a
家
a ☑
7. Dxd4, Lb7 8. Lg5,
Vit söker utnyttja det förhållandet att svart inte bytt på b3 till att
förhindra den korta rockaden, men
mycket tycks inte vinnas härmed.
8
Femte gången spanskt! Denna
gång är det gamle Steinitz, som får
delta i försvaret.
5. Lxc6+, bxc6
7. c4!,
6. d4. f6
Alapins drag, som enligt senaste
undersökningar är bäst ägnat att bereda svart bekymmer. Idén är att vid
tillfälle älle medelst c5 trycka mot den
svarta bondeformationen.
7.-,
parter har lyckats hålla i de
"tåtarna" och parader och motparader har avlöst varandra. Det sista
draget leder dock till ett förlorat slutspel och borde ersatts av 39. Sb6.
39. Dxb6 40. Sxb6, Sd3
41. Sc4, Tg2 12. a4, TXg3
43. a5, Sb4 44. Sa2, Sa6
45. Se5, Lf3 46. Tc1, h4
47. ТXс6, h3 48. Sxf3 Txf3
49 Te1. 94 50 b4. ть3
g6 8. Sc3, Sh6 51. Th1. Sxb4 52 Sxb4 Txb4
53. e5.
Kf7! Uppg.
SKOTSKT FYRSPRINGARSPEL.
10. Lg5, Dd7
Tg8
Som textfortsättningen visar, för
detta drag stora besvär med sig och
borde föregåtts av Lg7
9. dxe5,
11. Lf6!,
fXc5
Svart nödgas konstatera, att 11
-, Lg7 skulle stranda på 12. SXе5!,
dxe5. 13. Dxd7, Lxd7. 14. Lxg7
med vinstspel för vit.
12. Da4!,
Binder svarts dam i försvaret av
c6 samt lämnar plats för tornet på
I följande parti frångår Stoltz för
första gången i särspelet de slutna
spelöppningar som han tidigare valt.
Förklarligt nog, då han endast behöver remi för att vinna matchen.
1. e4,
G.
Tionde matchpartiet.
Stoltz. Z. Nilsson.
2. Sf3. Sc6
3. d4, eXd4 4. Sxd4 Sf6
8.-
10. Lf4.
12. Sbd2,
14. e5,
f6 9. LXg8, TXg8 c5
g5 13. Lg3, Db6
Vit överskattar de taktiska möjlighcterna av detta drag, som i förbindelze med dst förcgående visar
sig mindre lyckat, då det leder till
inspärrning av Lg3. Bättre därför
14. 0-0-0.
14. -, dxe5 15. Dxh7, Ld5
16. 0-0-0, De6 17. The1,
Vit måste motvilligt konstatera.
d1. 5. Sc3. Lb4 6. Sc6. bXc6
22 c3! 11. Dd3. 12.- Lg7 13. LXg7, TXg7 7. Ld3. d5 8. exd5. cxd5
Med fin blick för angreppsmöjligheterna sätter svart genast in en avgörandə stöt. Vit är i fortsättningen
helt hjälplös mot det svarta angreppet (två av hans lätta pjäser är
hopplöst deplacerade) och fortsättningen talar för sig själv utan särskilda kommentarer.
14. c5. Sf7 15. 0-0-0. Kf8 9. 0-0. 0-0 10. Lg5, сб
16. Td2. De8! 17. Da5, De7 11. Df3, Le7 12. Tae1, Tb8
18. h3, Le6 19. Da4. Ld7 Så fortsattes även partiet O. Ster20. Thd1, Le8
Svart har gjort det bästa möjliga
av situationen. För att öka trycket
mot svarts centrum söker vit i fortsättningen att även föra fram f-bonner-Z. Nilsson, i den på annan plats
i detta nummer refererade internationella turneringen i Stockholm i
januari.
13. Lc1, 23. Sb3. Sc4 24. bxс3. a5 den. 25. Таз a4 26. Ted1. Dc6
27. f3. gXf3 28. gxf3 axb3 21. Dc4. Tg8 22. cxd6, cXd6
29. cxb3 La3+ 23. Kb1. 30. Kg7 24. Ka1, Ld7 Kb1, Sb2
att det planerade 17. Se4 efter 17.
-,0-0-0 endast skulle lcda till ytterligare svårigheter, ty svart har
parader både på 18. Txd5 genom
Dxd5. 19. Sxf6, Dxa2 och 18.
SXf6 genom Tg7.
Uppg. 25. Sg1, Tgc8 26. g3, Le6
27. Dd3. Da7 28. f4. Lxh3
Här brukar Sd1 ske såsom i nyssnämnda parti. Det är svårt att tro
att textdraget utgör en förstärkning:
vit återvänder med sin effektivt posterade löpare.
29. fxe5, SX€5 30. De3, Lg4 13. L36
31. TXd6, De7 32. Sge2 Tas
SPANSKT PARTI. 33. Txd8, Txd8 34. Th1, h5 Starkare är 13.-, c5, men svart
35. Db6, Td2 36. Sf4, Dd6 ville reservera för sig möjligheten att
Nionde matchpartiet. 37. DXa6 251 38. Sfd5!. Db8 på 14. b3 spela Lb4!
Vad annars?
17.-, 0-0-0 18. Dd3,
18. -, g4! 19. Da3,
z. Nilsson. G. Stoltz. 39. Db6?, 14. S 21 Lg4 15. Dg3, Ld6
1. e4, e5 2. Sf3, Sc6 De sista 10 dragen har skett under 16. Dh4, LXe2 17. TXe2. Tb4
Db6! 3. Lb5, a6 4. La4, ömsesidig svår tidsnöd, men båda 18. c4!,
-42 43
Detta drag hadee svart inte alls tagit med i beräkningen. Nu blir tornet
avskuret från stridsskådeplatsen.
18. -, dxc4 19. LXc4,
20. TXe8, Dxe8 21. b3,
11., d5 för 12. exd5, cxd5. 13. Gligoric genomför nu slutspelet 20. Tb1, Sh5 21. Sc4, f5
c4! med stor kraft och säkerhet.
12. c4 c5 13. b3, 0-0 32. TXd6, Txa2 33. Tf4. h5
Te8 14. h3, Lb7 15. Dc2. Sd7 34. Tf2, Txa4 35. Tfd2,
h6? 16. Tad1, Se5 17. Sc3. Sc6 36. Td8+, Txd8 37. Txd8t, Kh7
18. f4,4 Tfd8 38. Lf1, Ta2 39. Lg2, Tc2
40. Ta8, TXc4 41. Тa2, Kg6
42. Tf2, Tc3 43. Kh2 Te3
Både svart och vit har målmedvetet mobiliserat mot sina angreppsmål
och stormtrupperna har fått sina order, men vit har förlorat dyrbar. tid
-Lc4b3-a2; Tf1-e1, b1 och
dessutom... det svarta anfallet riktar sig direkt mot kungen.
och vit uppgav den ojämna kampen. 22. Se5. f4
(Anm. av Z. N.)
Ställning efter 22.-, f5 f4.
Ett trötthetsfel, men slaget är såtillvida redan förlorat att vit har förenklat spelet och berövat motståndaren varje möjlighet till initiativ. På
21. De5 följer 22. La3, Txc4 23.
LXd6 o. s.
22. LXh6, De5 23. Ld2, Tb8
24. Dg3, Dc5 25. Le3, Da3
26. Df3, Dxa2 27. Dxc6, Tds
28. Db7, Td7
Inför utsikten att förlora ytterligare en bonde begår svart harakiri.
29. Dc8+,
31. Ld3,
Kh7
g6
30. Lg5.
32. Dh3+,
Svart underskattar vits angreppsmöjligheter och försmår därför 18.
-, Lf6. 19. e5, dxe5. 20. LXc5.
Sd4! 21. Lxd4, exd4. 22. Se4. Lx
e4. 23. LXe4, Xe4 som skulle leda till
remi. Vit kan också försöka 19. Se2.
19. Df2, g6?
I förbindelse med det föregående
torndraget en allvarlig försvagning
av kungsflygeln, som möjliggör det
följande farliga kungsangreppet.
DAMGAMBIT.
G. Danielsson B. Hult
1. d4, Sf6 2. c4, e6
3. Sc3 d5 4. Lg5 Le7
5. Sf3. 0-0 6. Tc1. Se5 21. f6, с6 Lf8
Td7 23 Tf4!, Dd8 7. e3, Sb-d7 8. Ld3. dXc4
24. Tdf1. Lc6 25. Th4, a5 9. LXc4 Sd5 10. Lxe7, Dxe7
26. Lh6. a4 27. LXf8, Dxf8 11. 0-0,
te
Tc7 20. f5!
Uppg. 22. Dd2.
A
FRAN INTERNATIONELLA TURN.
I STOCKHOLM I JAN. 1954
SICILIANSKT PARTI.
Spelat i första ronden.
Ställning efter 27., Dd8xf8.
Z. Nilsson. S. Gligoric.
1. e4. 5 2. Sf3, d6
3. d4, Sf6
5. Sc3. a6 6. g3. e6
cxd4 4. Sxd4,
Svart undviker fortsättningen 6.
- e5. 7. Se2, kanske därför att han
ej vill slå in på alltför upptrampade
stigar.
7. Lg2 Le? 0-0, Dc7
9. Le3, Sc6 10. Sxe6,
Eftersom vit valt att utveckla damlöparen till e3, måste han byta på c6.
då annars denna springare skulle föras till c4 och därifrån utöva ett besvärande tryck. Genom den följande
manövern förhindrar han emellertid
svart från att befria sitt centrum.
10.-, bxc6 11. Sa4!, Tb8
Poängen är att svart ej kan spela
44
A
8
8
8
28. SXa4?,
.
Inför tidsnödsspöket tvekar vit att
fortsätta på den inslagna vägen och
försummar därmed sin vinstchans
Efter 28. Th6, axb3. 29. Dg5, bxa2.
30. Dh4, g5. 31. Dh5, Sg6. 32. Txh7
måste svart ge sin dam mot tornet
efter schacken på g7.
28.
30. Td1,
LXa4 29. bxa4, Tdb7!
Tb2! 31. Dxd6. Dxd6
Om man vill undvika de allra vanligaste vägarna i denna uttjatade variant kan man spela Aljechins 11.
Sc3-e4 men det motsvarar knappast
Denielsons strängt realistiska spelstil.
11.- Sxc3 12. Txc3, e5
13. Dc2.
Trettonde draget skiljevägen.
Med 13. dxe5, Sxe5. 15. Sxe5, Dx
e5. 15. f4 osv. spelar vit på ett kungsangrepp som är sundare än det ser ut
även om det kanske oftast inte leder
till mer än remi. Med den valda fortsättningen förlägger vit tyngdpunkten av sina operationer till damflygeln och centrum vilket kanske inte
är så sunt som det ser ut. Detta parti visar i varje fall riskerna av att
underskatta svarts demonstrationer
på kungsflygeln.
e4
Den "svaga" bonden har en stor
23. SXg6+,
Modet sviker vit. Efter 23. b4-b5
har svart en mängd hotande angreppsfortsättningar som är svåra
att överblicka, främst kanske 23.-
Lf5 men även Dg5, Dh4 och -
Td6. Vit vill alltså avlasta kungsflygeln och kombinera försvar och
angrepp över punkten c5.
23.-, hxg6 24. Тс5,
25. Txf5
Tf5
B4-b5 och därmed vits motangrepp
måste tills vidare avblåsas. Nu återstår bara att hålla bastionerna på
kungsflygeln, men trupperna på damflygeln är deplacerade.
25.-
13.
gXf5 26. g3, Dg5
framtid. 27. Dd2. fXg3 28. fxg3,
14. Sd2 Sf6 15. Lb3. Lg4
16. Te1, Lh5 17. a3, Taa-d8
18. La2. Lg6 19. b4. Kh8
28. h2Xg3 ger ännu sämre utsikter. Efter 28.-, Td6 och ev. springaroffer på g3 slår det svarta angrep45
pet igenom och vit hinner aldrig
komma till motangrepp på h-linjen.
28.- Sf6 29. De2,
Damen måste bort från d-linjen.
Annars följer Sg4 e5 f eller d3.
Ställning efter 13. -, Ld7. -, Lc6 varit bättre trots det fula hålet på f5
35. Dd1, g5 36. Sd3, hXg4
37. hxg4, Lxd5 38. exd5, Dd6
Σ 18. Lg3!, Tc8 19. dxe5!, dX€5 39. Df3, gXf4 40. Sxf4, Lc7
20. Sd5! 41. Dh3, f5
29.-
31. Kf1,
Sg4 30. Ть3, Td6
Evakuering.
31 Dh6 32. h4, Sf6
33. Ke1, Dg6 34. Df2 Sh5
35 Tb2. Dg4 36. Kd2. A
Evakueringen är numera oordnad
flykt efter landsvägarna.
y
A
Vit spelar effektivt. Byter svart på
d5 får vit ett fruktansvärt spel mcd
öppna löpardiagonaler och tornlinjer.
fribonde, kungsangrepp och det ena
med det andra.
20.-, Db8 21. с4, b4
Inte 21. -, Xc. 22. bxc, Sxc4
för 23. SXf6+ Sx+ och den olyckliga löpa
ren på d7 går förlorad.
22. a3,
Här avbröts partiet och uppgavs
sedan av svart utan fortsatt spel.
Ett imponerande starkt spelat och
teoretiskt viktigt parti.
(Anm. av U. Körling)
KUNGSINDISKT.
Spelat i sjätte ronden.
36. SXg3 37. Kc3, Tf6
38. Td2. f4 39 Kb2, fXe3
40. DXe3. Tf3 Uppg.
E-bondens triumf!
(Anm. av U. Körling)
SPANSKT PARTI.
Z. Nilsson. H. Carlsson.
1. e4. 2. Sf3. Sc6
3. Lb5. a6 4. La4. Sf6
5.0-0. Le7 6. Te1. b5
7. Lb3, 0-0 8. c3, d6
9. h3. Sa5 10. Lc2, 05
11. d4, Dc7 12. Sb-d2,
Så långt är allt gammalt och välkänt. Här spelar svart ofta 12.-
Sc6, Euwe rekommenderar 12.-
cXd4 följt av 13., Sc6 och idén
Sb4, a6-a5, Sa6 och scnare Sc5 mcd
fullgott eller t. o. m. bättre spel för
svart. Ungefär samma uppställning
som Henric Carlson använder i partist begagnade Steiner i ett remiparti
mot Yanofsky i Saltsjöbaden 1948
samt Smyзlov not Averbach och Reshevsky mot Gligoric i kandidatturneringen i Zürich. Beklagligtvis för
svart spelar Z starkare än både Steiner, Averbach och Gligoric.
12.- Te8 13. Sf1, Ld7
46
I det nämnda partiet Yanofsky
Stoiner spelade svart Sc4 redan i 13:е draget, alltså före Ld7. Vit svarade
S23 varefter följde 14. -, Sxe3. 15. LXe3, Ld7-c6. 16. Le3-g5 med remispel. Nu kommer aldrig svart till
denna b-hagliga avveckling och får
snart bekymmer.
I de båda Zürich-partierna spelade
Averbach 14. Sf1-üe3; Gligoric 14.
d4Xe5 i båda fallen med betydligt
mindre effekt än Z:s raffinerade 14:e
drag.
14. Lg5!,
Tydligen en teoretisk nyhet. Föregångare har inte stått att upplcta.
Svart lider nu svårt av att han inte
kan komma till de vanliga uppställningarna med Lf8 o. s. v.
14.- Sc4 15. b3!, Sb6
Även efter 15., Sa3 råkar svart
illa ut. Det följer 16. Ld3, c4. 17.
Le2! Bondeoffret på e4 kan inte antagas för 17. SXc4. 18. Lxe7,
Txe7. 19. Del. Inte heller i andra
varianter får den stackars springaren
på a3 vara med och leka.
16. Se3, h6 17. Lh4, Ld8
Inte bra. Svart får inte något samspel i sin pjäsanhopning och så som
Z spelar råkar löparen på d7 högst
oväntat i knipa. Troligen hade 17.
a5
Hur svart än spelar får vit också
glädje av a-linjen.
H. Carlsson. O. S'erner.
1. d4. Sf6 2. c4, g6
23. axb4, axb4 24. Та6, Lc6 3. Sc3, Lg7 4. e4.
5. f3, 0-0 6. Lg5, 05
Wit hotade 25. Txb6, Lxb6. 26.
SXf6+ och 27. D× d7. 7. d5, Sbd7 8. Dd2, Te8
9. Le2,
25. Da1, Sb-d7 26. Ta7. g6
27. Lh2, Sh5 28. Td1, Sg7
Ställning efter 28. Sg7.
o
I interzonala turneringen 1952 spelade Stciner i två partier 9. Sge2,
medan vit i detta parti spelar springaren över h3 till f2. Metoderna är ungefär likvärdiga.
9.- a6 10. Sh3,
Början till en lika omständig som
ineffektiv manöver i avsikt att få tiln
stånd spel på damflygeln som motvikt till det väntade kungsangreppet.
w Π
Da5?
8
11. Sf2. Sb6 12. Dc2. Tb8
13. Ld2, Sa8 14. g4, Dd8
Hemma igen utan byte efter jaktutflykten.
15. h4, Sc7 16. h5. еб
17. hxg6. fXg6 18. 0-0-0. b7-b5
19. Lg5, eXd5 20. exd5 bxc4
21. LXc4, Sb5 22. Sfe4, Sxe4
23. Sxc3, Db6 24. Td2, Sd7
Det är inte mycket att göra åt
vits hot. På 28., f7-f6 följer 29.
Sh4, Kf7. 30. g4, Sg7. 31. f4 och sedan kan man varken med mikroskop
eller lyssnarapparater upptäcka några chanser för svart att överleva
29. Txd7, Lxd7 30. LXe5, Txe5
31. SXc5, Le6
33. g4,
32. f4,
Sg7 34. Tf1.
Sh5
h5
Efter den svaga öppningen har
svart gjort det bästa möjliga, att
d't sedan inte räcker är en naturlig
påföljd.
25. Tdh2, Se5
47
Ger vit tillfälle till en stilfull kombination. 25. —, Sf8 är bättre men i
längden otillräckligt.
Ställning efter 25., Sd7-e5.
En ren invit till kungsangrepp. Efter 8., Sd7 eller Sc8 hade svart
kunnat åstadkomma ett ordnat försvar.
9. h4,
鱼
Vit är inte nödbedd.
9.- Sd7 10. Dg4,
Vit drar och vinner nitton
drag.
10.- f5 11. Dg3, Sd xe
12. dxe5, Kh8 13. Sf3, De8
14. h5,
Ställning efter 27.-, Tf7. 10. dXc5,
12. c3,
6
Sc6 11. Tel,
h6
0-0
En försvagning. Men återtar svart
genast bonden 12. -, Sxc5 -
följer 13. SXc5, LXc5 varvid 14.
Lxh7+ etc. leder svart i bekanta svårigheter.
13. Lc2!.
Ställning
S 5ex
efter
14. SXcб, LXc5
14. - LXc5.
س
이 Upprullning enligt standardformulär I. Det vita spelet spelar sig tills
vidare självt.
6
28. TXg6+, Uppg.
Π 14.- gxh5 15. 0-0-0, Tg8 Knock-out enligt ovannämnda for16. Dh3, c4 17. Le2, Df7 mulär
18. Dxh5,
Avvikelse från standardformuläret!
Ett instruktivt skolboksparti av
Malte Lillieström. Motståndaren har
välvilligt tillhandahållit unde
ningsmaterialet.
A
(Anm. U. Körling.)
26. Txh7!, Sxc4 27. Th8+!, Kf7
27., Lxh8. 20. DXg6+ leder till
forcerad matt.
28. TXe8, Kxe8 29. DXg6+, Kf8
30. Le7+!, Uppg.
Partiet belönades med skönhetspris.
SPELAT I MÄSTARKLASSEN
STOCKHOLM I JAN. 1954
DAMBONDESPEL.
Mattangreppet fortsätter trots dambyte.
18. -.
19
sak.
Dxh5 19. Txh5. Ld7
-, TXg2 ändrar ingenting
20. Tdh1. Tg7 21. Lh6, Tg6
På 21.-, TXg2 eller Tf7 följer
i bägge fallen 22. Lg5 med vinstforcering. Nu förleds vit till en onödig
säkerhetsåtgärd, men han har tid och
resurser i överflöd.
22. g3.
Lyx. 22. Lf4 direkt hade väl gått
lika bra.
Les
M. Lillieström. R. Sjökvist.
1. d4, d5 2.. Sf3, Sf6
3. Lf4 еб 4. е3, c5
5. Sb2. Sc6 6. c3, Le7
Här är säkert 6., Ld6 bättre
som Lundin spclade mot Steiner i
Groningen 1946. Enligt Euwe i turneringsboken gör vit då bäst i att
låta svart byta på f4 och eftersträva
bondeställningen f4 f2 g3-h2.
22.
23. Lf4, Tg7 24.
25. Sg5, LXg5
7. S25,
Nu får svart ett trångt och ömtåligt spel.
7.- 0-0 8. Ld3,
48
Svart kan inte utnyttja nådatiden
på något vettigt sätt.
Annars återstår väl
Th6,
Skönhetspriset i mästarklassen tilldelades Burehäll för sin seger i efterföljande parti.
A. Burehäll.
1. e4,
3. Sd2,
H. Delang.
e6 2. d4,
Sc6
15. Lxh6!.
Ett som analyser utvisat fullt korrekt offer. Att exakt beräkna dess
följder låter sig knappast göra. Men
intuitionen säger vit att det följande
angreppet bör slå igenom.
15
d5 17. exf6, Txf6
Med textdraget i stället för det
vanliga och solidare c5 söker svart
få till stând förvecklingar. Tidigare
partier har dock visat att detta är
dömt att misslyckas, om vit träffar
de rätta svarsdragen.
4. Sf3, Sf6 5. e5,
Lg6 6. Sb3,
bara 25.-
Sd8 men så kan man ju inte stå! Vit
spelar 26. Lh5 och vinner lätt.
g6 26. LXg5, Kg8 27. Lf6, Tf7
Svart vill behålla bondekedjan
ograverad. Men omgrupperingen kostar några dyrbara tempon. Bättre
således 7. 0-0.
gXh6 16. Dd3. f5
18. Dh7+ Kf8
19. Lg6, Ld7 20 Tad1!. Le8
21. Dxh6+, Ke7 22. Dg74. Lf7
På 22.-, Kd6. 23. LXe8 har svart
det intressanta motoffret 23. -,
TXf3. Men efter 24. gxf3, Dxe8.
24. b4, La7. 25. c4! bör vit ha goda
vinstchanser.
23. Lxf7, Txf7 24. Txe6+. Kxe6
sa7 ed, 25. Tel+, Kd7 26. DXf7+ Se7
Le7 7. Lb5, Sb8 27. Se5t, Kc7 28. Sg6, De8
29. Dg7, Dg8 30. Txe7+, Lxe7
31. DXe7+, Kc8 32. Sf8,
rekt avgörande.
8.0-0, a6 9. Ld3, c5 32.- b6 33. Dd7+,
49
En skönhetsfläck Dd6 var di-
Till lätt vinst förde även 32. Se6, HOLLÄNDSKT PARTI.
Ta7. 33. DXa7, DX€6. 34. Dxa6 osv. Toluch. Alexander 33 Kb8 34. Dd6+. Kb7
35. Dd7+ Kb8 36. Se6. Ta7
37. Dd6+ Kc8 38. Dc6+ Kb8
39. Dxb6+, Tb7 40. Dd6+. Ka7
Partiet avbröts här, men uppgavs
senare av svart. Ett av Burehäll trots
förbiseendet i 32:a draget utmärkt
fört angreppsspel.
(Anm. i Expressen av K. Sköld.)
1. d4, f5 2. e3,
Vit anlägger partiet efter eget recept, med påföljd att svart får ett
ovanligt bekvämt spel.
8. Lc4.
Efter detta drag, vars syfte är
oklart, kommer vit i ohjälpliga svå2. Sf6 3. Ld3 d6
4. Se2, 5 5. dxe5, dxe5
6.0-0, Lc5 7. Sg3, g6
Efterföljande parti gav eko över
världen; det blev en gigantisk kamp
på 120 drag! Man har tillfälle bevittna Bronsteins stora uthållighet
och engelsmannens bulldogsenergi
att genomföra ett damslutspel till
vinst. Den svarta kungens bidrag till
segern är avsevärd dess verksamhet sträcker sig över hela brädet.
Ställning efter 18. Se5-f3.
De7 9. Dd3(?),
A A
FRAN HASTINGSTURN. 1954.
SPANSKT PART!.
righeter.
9.- Sc6 10. a3,
11. De2, Se5 12. La2,
HOLLÄNDSKT PARTI.
Bronstein.
e4 1. d4, h5
Svart inleder en attack med skarpt
poängterade drag; någon rockad och
medverkan av damflygelns trupper behövs inte
Matanovic. Alexander.
1. e4, e5 2. Sf3 Sc6
3. Lb5 Le5 4. с3, Sf6
5. d4. Lb6 6.0-0, 0-0 13. b4, Ld6 14. f4, e Xf3 e. p.
7. dxe5 SXe4 8. Dd5, Sc5 15. gxf3, h4 16. Sh1 g5
9. b4, Se6 10. Sbd2. 17. Sd2, Dg7! 18. Lb2. g4
11. Ld3 Sxe5 12. Sxe5, fxe5
13. Sf3. 14. Sg5. De7 Ställning efter 18 g5--g4:
15. Sxh7, с6 16. De4. Tf7!
17. Dg6, Dh5 18. g3, Dh3
19. Lg5, d5
Ställning efter 19. - d6--d5.
Σ 00
6
oy
A
f5
Alexander.
2. e4,
Bronstein visar en artighet genom
att spela denna gambit, som till upphovsman har den berömde engelske
mästaren H. Staunton. Dr Euwe skriver: "Länge betraktades gambiten
rentav som det holländska försvarets
vederläggning. På detta omdöme har
man emellertid fått pruta av, ehuru
man fortfarande är övertygad, att vit
med 2. e4 får förträffliga angreppschanser."
2.-, fxe4 3. Sc3,
4. f3, exf3!
Sf6
Bättre än 4. d5, som Mieses
spelade mot Rubinstein i Göteborg
1920. Alexander visar nu att det även
mot en sådan angreppsspelare som
Bronstein går att försvara svarts
ställning och efter hand göra me
bonden gällande.
18 Tf5! 19. Tе3, e5
20. dxe5, Sdxc5 21. SXe5. TfX€5
22. TXe5. TXe5 23. TXe5. DX€5
25. Dxd5, Dxh2
Ställning efter 24., Dd6 xh2.
8
Svart har alltjämt en sund merbon19. f4.
Π
19.- Sf3+
I denna ställning togs spelet remi
genom upprepningsschackarna Sf6,
Kf8, Sh7, Kg8, Sf6 etc. En livlig och
originell duell!
21. Kf2, SXd2
och pjäsförlusten
Man kan omöjligt igenkänna en rysk
Det torde lätt framgå att andra Iramg
drag är lika utsiktslösa.
Kg2
beseglade vits öde.
stormästares spel i detta parti.
5. Sxf3, g6 6. Lf4,
7. Dd2, 00 8. Lh6,
9. LXg7, KXg7 10. 0-0-0,
11. Ld3, Lxd3 12. Dxd3.
13. Tde1, Dd6 14. Kb1,
15. Te2, Tae8 16. Thel
17. Se5, Sd7! 18. Sf3,
Lg7
d5
Lf5
Se6
a6
de, som betyder goda vinstchanser.
Bronstein tar chansen att prisge ytterligare en bonde vid sina försök att
angripa med dam och springare. Yt
terst syftar han naturligtvis endast
e6
20. h3+
till att finna en remimöjlighet, ty han
kan inte gärna tänka sig att svart
skall låta sätta sig matt.
Hellre reträtt än byte på c6 eller
d7; dessutom hotade såväl. Tf5 som
Tf4. Nu däremot tar svart kontrollen
över punkten e5 och genomför framstöten e6-е5.
25. Dd7+. Kh6 26. a3, Dd6
27. Dc8. Sds 28. g4 Kg7
29. b3. c6 30. g5. De7
31. Dg4, Sf7 32. Se4, Dxa3
50
51
Svart tar lugnt en andra bonde och 108.- b4 109. Dg1+. Ke2
rider förvånansvärt lätt ut vits hot. 110. Dg2+. Ke3 111. Kb3. Dd3+
33. De6, Da5 34. Sd6, 112. Ka4, DXc4 113. Dg3+. Kd2 Sxd6
35. Df6+ Kg8 36. Dxd6 Del+ 114. Df2+ Kc3 115. De3+. Kb2
37. Ka2, De8 38. Dc7, b5 116. De5+, Dc3 117. Dg5, g3
39. Kb1, De1 40. Kb2, De6 118. Dg4, g2 119. IDg5, De1
41. b4, De4 42. Dd8. Kf7 120. DXc5, De24! Uppg. 10. 0-0, SXd4 11. LXd4, e5
43. Df6+, Ke8 12. fxe5, SXe5
Man får nunu bevittna, hur svarts Sämre vore 12. -, dxe5. 13. Le3
kung efter ett besök på damflygeln DAMGAMBIT. med klartt bättre spel för vit.
återvänder till sin gamla hemtrakt, Toluch. Teschner. 13. Dd2, Le6 14. b3, a6
men blott för en kort visit. Sedan bär 1. d4, d5 2. c4, e6 15. Tad1. De7 16. Le3 Sc6
det åter av till damflygeln och där- 3. Sc3. Sf6 4 Sf3 17. Tf2 Tfe8 18. Sa4, Le5
efter ut på villande hav... 5. e3. ag 6. cxd5. exd5 19. Sb6 Tab8 20. b4, Dc7
44. Dd6, Dd5 45. Df6, Kd7 7. Ld3. Sc6 8. h3, c4 21. a4. Se7 22. a5, f5
46. Dg7. Kd6 47. Df6+, Kc7 9. Lc2. Lb4 10.0-0, 0-0
48. Dg74, Dd7 49. De5t, Dd6 Enda möjligheten till motspel
tto
ett 11. Se5. Dc7 12. f4, b5
50. Dg74. Kb6 51. Dc3, De7 13. Df3 LXc3 14. bxc3. Te8 läge där svart är svårt trängd.
52. Dd4+ Kb7 53. c3, Dc7 15. a4. iarLb7 16. Tb1!, Se4 23. Sd5. Sxd5 24. exd5, Ld7
54. Dh8. Kb6 55. Dd4+. кb7 17. Dh5. 18. Dh6. SXe5 25 Lb6 Dc8 26. Tc1.
56. Dh8, Dd7 57. Каз. De7 19. LXe4. Sd7 27. c5. De8 28. с6, bxc6
58. Df6. Dc7 59. Kb2, a5 29. dxc6 LXc6 30. LXaб. Le4 Föga tilltalande verkar 19., dx 60. bxa5, Dxa5 61. De6, Dc7 31. Lc7, d5 32 b5!,
62. Kb3. Df4 63. Dd7+, Kb6
64. Dd8+ Kc5 65. De7+. Kb6
66. Dd8+, Kc5 67. De7, Kd5!
e4. 20. fxe5, men även textfortsättningen bringar olycka i det svarta
lägret. Grundorsaken får spåras upp
Den härmed inledda planen ger vit
den bättre positionen längre fram i
partiet, vilket naturligtvis var svårt
eller omöjligt att beräkna. Hur utfaller egentligen det i liknande ställningar möjliga. Sg4?
Betydligt effektivare än att slå torschackspelet också sämre drag".
-
En fortsättning, som är minst lika
god som den av teorin mest propagerade 3., d5. Enligt Keres är även
-, Sge7 samt f3., f5 spelbara.
4. d4, exd4?
Ett fel, i stället för 4.—, SXe4
eller 4., d5.
e5, Se4
teorin heter det efter matchpartiet Tschigorin-Gunsberg år 1890:
6. Lb5, a6. 7. La4, Le7. 8. Sxd4,
SXd4. 9. Dxd4, Sb6. 10. Lc2, с5. 11.
De4 med bättre spel för vit. Eller
kanske ännu starkare 6. cxd4, d6.
7. Lb5, Ld7. 8. Db3 o. s. v. Och efter
textdraget nämner t. ex. dr Tartakower helt enkelt och slätt, att 6. De2
vinner!
wer förbättrade denna mening genom
att säga: "Lyckligtvis finns det i
Sf6
net. 6. De2 f5 7. exf6, d5
68. Dd7+ Dd6 69. Dg4, De5 i det förgångna. 32.- LXc7 33. TXc7, De5 8. Sxd4,
70. Dd7+, Ke4 71. Dxh7, Kf5 20. Lc2. Lc6 21. f5. Dd6 34. b6. f4 35. Lf1 d4
72. Dd7t, KXg5 73. Dd2+. Kf6 22 Ta1, Df8 23. Dh4 De7 36. Td7, Tfd8 37. Txd81, Txd8
74. Dd8t, Kf7 75. De7+, De7 24. f6, De6 25. Tf3, bXa4 38. Dxf4, Dd5 39. a6. d3
76. Df4+. Kg7 77 Dd4t. Df6 26. La3. Tab8 27. Taf1, Kh8 40. b7, Uppg.
78. De4, Kf7 79. Kb2. Dd6 28. Tel. Тьз 29. Le7. Txc3
80. Df3+. Df6 81. De4. g5 30. Dh6. Tg8 31. Tf4, d1D. 42. Df8+.
82. Dh7t. Ke6 83. De4+, Kd6 Svart överskred tiden, men matt84. Dd3+. Kc7 85. Dh7+. Kb6 hotet är ju ändå ogarderbart.
86. Kc2. Df4 87. De7. Df2+
88. Kb3. Dd2 89. De8, Dd5+
90. Kb2 Dd6 91. De3+. Dc5
92. De8. Df2+ 93. Kb3, Df6 KUNGSINDISKТ.
94. Dd7. Kc5! 95. Kc2. De5 Spelat Jugoslaviska mästerskapet,
96. Dd8. De4+ 97. Kb2. g4 nov.-dec. 1953. O. Kaila. J. Vesterinen
98. Dd7. Kc4 99. Dd1. Dg2 Fuderer. 1. e4, e5 2. Sf3, Sc6 Gligoric. 100. Ka1, c5 101. Dc2, Df1+ 3. c3.
102. Kb2, Kd5 103. Dd2+ Ke4 1. d4, Sf6 2. c4, g6
3. Sc3, Lg7 4. e4, d6 104. Dg5, Df5 105. Dh4, Kf3
106. Dh1+ Ke2 107. Dg2+. Kel 5. Le2, 0-0 6. f4,
108. c4, Redan detta drag vittnar om att
Dramat börjar närma sig slutet, Fuderer inte är fredligt sinnad!
påskyndat genom det beslutsamma
ingripandet av svarts kung
6. 5 7. Sf3 cXd
8. Sxd4, Sc6 9. Le3 Sd7
Det kunde följa 40., d2. 41. b8D,
PONZIANIS SPELÖPPNING.
Finlands mästerskapsturnering,
den 5/1 1954.
Helsingforsmästaren Vesterinen är
mycket teorikunnig, och därför hade
Kaila grävt fram detta gamla drag,
om vilket stormästaren prof. Vidmar
har sagt: "Lyckligtvis finns det i
schackspelet också bättre drag"
Men hans motståndare dr TartakoEfter 6. De2 förbrukade svart
drygt en timme av sin betänketid, 8.
Sg5 ger ingenting, om svart spelar
8., Dxf6! (9. f3, d3!), men 8.-,
gxf6. 9. Dh5+, Kd7! (Ej 9., Ke7?
10. Df7+, Kd6. 11. Lf4+, Kc5. 12.
Sxe4t, dxe4. 13. Dc4+, Kb6. 14.
Db5 matt.) 10. Sf7, De8 eller 10. -
De7 för till vilda förvecklingar. Likaledes har svart goda chanser efter 8.
fXg7 och 8. Sfd2 hotar inte ens pjäsvinst med 9. f3 på grund av motstötet d3! Även efter det av Vesterinen
anbefallda draget 8. Sbd2 kan svart
i värsta fall med ett bondeoffer komma före i utvecklingen. Vad är då
sanning av teorin och praktiken?
8. - Sxd4 9. сXd4, Kf7!
Inte 9., Lb4+ på grund av 10.
Ld2, LXd2+. 11. Sxd2, 0-0. 12.
SXe4 med bondevinst. Nu hotar 10.
Lb4+ och 11., Te8.
53 52
10. Sc3, Sxf6
Vid det här laget hade båda parterna förbrukat över 11½ timme av
sin betänketid (21½ timmar för 40
drag). I fortsättningen gör sig tidsnöden gällande. Textdraget strävar
efter ett svårare spel än t. ex. 10.-
Lb4.
11. Dc2,
13. Le2,
Ld6
Dd7!
12. Lg5, c6
En stark manöver, som helt utjämnar spelet.
14. h3,
16. Le3.
Df5
b5?
15. Dd2, h6
Denna försvagning av c6-bonden
är litet lättsinnig. Svart borde slutföra sin utveckling
17. Ld3, Dd7 18. Tc1, De7
19. 0-0, Tf8 20. Se2, Ld7
21. Sf4. Se4 22. De2, Dee Df6?
Den ömma punkten på g6 måste
skyddas genom 22., g6! Efter
textdraget vinner vit med "une petite combinaison".
23. Dh5+, g6
Efter 23. Kg8 skulle följa 24.
Sxd5!
24. DXh6, Th8
24.- Lxf4. 25. DXf4 skulle tappa bara en bonde.
25. Dxg6+!, Dxg6 26. SXg6, KXg6
27. f3, Tae8 28. Lb1, Тe6
29. fxe4, dxe4 30. Lf4, The8
31. Le5!,
Trevlig vändning, som genast vinner den andra sunda bonden.
31. Lxe5 32. Lxe4t, Kg7
33. dxe5, Txe5 34. LXc6, LXc6
35. TXc6, T8e7 36. T6c2
och svart gav upp genast efter tidskontrollen.
54
AVBÖJD DAMGAMBIT.
Ett parti från Venedigturneringen 1953.
Udovic, Canal,
Jugoslavien. Peru.
1. d4, d5 2. c4, Sf6
Det av Pachman så kallade "Marshall-försvaret". Euwe säger i sin
spelöppningsteori, att draget har det
felet att ge vit övervikt i centrum.
3. cxd5,
Enda sättet att utnyttja 2., Sf6.
säger Euwe.
3.- c6!?
Och nu hoppar Canal upp som
gubben i lådan - och alltid i Venedig med en av sina intressanta
nyheter! Förgäves letar man i teoriböckerna efter denna fortsättning.
Det behövs sannerligen mod att pröva den i en allvarlig turnering -
och den modige är den inte längre
unge Canal, som ännu ger prov på
sina bästa års fantasi och kombinationsförmåga. Naturligtvis påpekar
böckerna, att om damen eller hästen
slår på d5, så kommer vit i fördel.
Nu sätter svart teorin ur funktion
och vit får skapa ny teori på egen
hand.
4. dxc6,
Om vit ska kunna utnyttja svarts
ovanliga och oprövade försvar, så
måste han ta vad han kan få. Men
vit kan också med Sc3, Sf3 eller Lf4
länka in i slaviskt försvar. Det lönar
sig också att analysera svaret 3. Da4.
- Sxc6 5. Sf3,
En annan mójlighet att försvara
d4 är 5. e3, på vilket antagligen också följer 5.-, e5. 6. dxc5, Dxd1+
(om 6.-, Da5+ så 7. Ld2). 7. Kxd1,
S-4. 8. Ke1, Lb4+ åtföljt av 9.
Le6 med flera hot och livligt spel.
(O. K.) 5.- e5 6. е3,
Om 6. dxe5, Dxdl. 7. Kxd1,
Sg4 så får svart nöja sig med bättre
utveckling till priset av bondeförlust.
Detta är antagligen haken i det av
svart valda försvaret. Om 6. SXe5 så
Lb4+ åtföljt av 7., Dxd4 med
komplikationer.
NIMZOINDISKT.
Ett parti från San Bernedetto del
Tronto-turneringen.
Kottnauer,
Tjeckoslovakien.
Castaldi.
I'alien.
1. d4, Sf6 2. с4,
6. -, Lb4+
8. Sb xd2,
7. Ld2, Lxd2+ 3. Sc3, Lb4 4. Dd3,
På 8. Dxd2 (enda sättet att behålla merbonden) följer 8.-, Se4
med fortsatt svart tryck. Vit, som
tydligen inte litar på sin analytiska
förmåga, (Udovic var inte i bästa
form i denna turnering) föredrar att
ge tillbaka bonden och att växla in
på spår som leder till remi.
-,exd4 9. exd4, 0-0
Ännu ett försök att blåsa nytt liv
i anfallet, men vit tackar nej till den
svarte kavaljerens uppbjudan till
fantasivals!
10. Le2, Sxd4 11.0-0.
Om 11. Sxd4 så Dxd4. 12. Sc4
DXd1+. 13. Txd1, Le6. 14. b3, Sd5:
11.-
13. Sc4.
Lf5
Dh4
12. Sxd4, Dxd4
På 13., Dxd1 svarar vit nu
med 14. Tfxd1 och får lika spel.
14. S23, Lc6 15. Lf3, Db4
16. De2, Tf-d8 17. a3, Db6
18. Та c1
Den stridslystne Canal uppger nu
tanken på våldshandlingar och detta
antagligen inkorrekta men livfulla
parti slutar med en fredlig remi. "Vad
ska ni kalla den här varianten?",
frågade jag Canal då han gjort de
första dragen. "Jag har inte tänkt
på saken", svarade han leende, "men
vi kan ju kalla den Cocquio!" För
den som inte vet det, är Cocquio
namnet på det lilla samhälle i norra
Italien där den geniale peruianen är
bosatt sedan många år.
(Anm. E. Paoli i L'Italia Sacchistica)
e6
Vit vill så fort som möjligt lämna
teorins allfarväg. Draget är inte latvag. raget ar te
starkt, men psykologiskt det stimulerar moståndaren att bevisa dess
svaghet!
4. d5
Bättre är 4.-, c5!
5. a3, Le7
Med 5., LXc3t kommer svart
in på kända farvatten.
6. Lf4, 0-0 7. Tc1,
Vit försummar kungsflygelns utveckling. Bättre var 7. e4 med lika
8
spel.
- dxc4! DXc4 c6!
9. Sf3 b5 10. Db3. Sb
11. e3, 12. Le2,
13.0-0, Lb7
05
Också 13. c4 var bra. Svart har
uppnått en stark ställning.
14. a4.
Enda möjligheten till motspel.
14. b4 15. Sb1, cxd4
16. exd4, Da5?
Det naturligaste draget 16., Sd5
var också det bästa. Till exempel:
17. Lg3, Tc8. 18. Sb-d2, TXc1. 19.
TXc1, Da8 och 20., Tc8 med något bättre spel för svart.
17. Lc7!, Dd5 18. Lc4,
19. Sb-d2, Tf-c8 20. Ld3,
21. Tf-e1!, Ld5?
Df5
Dh5
Mycket enklare var här 21.—
Sd5. 22. Lg3, g5! med lika spel.
22. Dd1, Se8 23. Lg3, Txe1
24. DXc1, Sb6?
Det tredje misstaget. Nödvändigt
var det blygsamma 24.-, Lb7 trots
att vit får något bättre spel.
55
25. Te5!, Dh6 26. a5!,
27. Df1,
Tc8
Trycket mot a6 är logiskt, men
försiktigare var nog 27. Dd1 för att
gardera Sd2. På 27., Sd7 kommer
då offret 28. TXd5 i betraktande:
28. exd5. 29. LXa6, Та8. 30.
Lb5, Sd f6. 31. Sb3! etc.
27.- Sa4!
Ett intressant räddningsförsök.
Efter det mekaniska 27., Sd7 är det mek
svart förlorad.
28. LXа6, Ta8
Ställning
ly
29.
efter 29
Db5,
Db5.
8
Här är det första komiska resultatetet avav draget Sa4. Om La6 drar sig
tillbaka till b5 så kanan svart försvara
sig med 29., Sxb2. 30. Db1!, Sd6! sig me 31. Txd5!, exd5. 32. Lxd6, LX d6.
33. Dxb2, Txa5 men det vita
springarparet blir nog starkare än
tornet och merbonden på b4.
29.- Sc3!!
Poängen! Om nu 30. bxc3 så följer 30. bxc3 med det tredubbla
hotet Sc7, cxd2 och LXf3. Dåligt
hade däremot 29., Sxb2 varit,
då vit vinner med 30. Txd5!, ex d5.
31. Lb7! o.
30. Dd3
32. Df1,
Ej 33.
S. v.
Sa4 31. Db5, Sc3
38. Те3,
40. Db6,
Sd6! 39. Lxd6, LXd6
Le7 41. a6,
Efter detta drag kommer vit, delvis på grund av tidsnöd, i nackdel.
Nödvändigt var 41. b3 och 42. Sc4.
41.- Dg6!
Ett mycket starkt drag, som förhindrar Se5 på grund av matten på
g2 och förbereder den svarta damens återinträdande i spelet på damflygəln över c2 eller genom f6 och
De8. Svart behåller löparparet och
vit får svårigheter med att försvara
böndərna på a6 och b2.
42. a7, f6 43. h3, Dc2
44. Sb3, Dxb2 45. Sc5, Dal+
Svart står på vinst. Nu visar sig
löparparets styrka.
46. Kh2, Dxa7 47. Dxb4,
Också efter 47. Sxe6t, Kf7! har
svart ett vunnet slutspel.
47.-, Dc7+ 48. g3, Ta2!
49. De1, LXc5 50. dxc5, Dxc5
51. Te2. Таз!
Tornet behövs till slutanfallet!
52. Sh4, Tc3 53. Sg2, Tc1
54. Dd2, Da3 55. Те3, Dc5
En liten rättelse. På 55.-, Da1
följer nämligen 56. Tel, vilket just
är vad svart söker undvika.
56. Te2. Dc6 57. f4, Dc5!
58. Tf2.
Den vita ställningen är fullkomligt förlamad. Tornet måste hållas
kvar på andra linjen för hotet Tc2,
och springaren kan inte heller röra
sig. Vit har bara att tåligt avvakta
slutet.
58.-,
60. Dc2
Tal 59. Db2, Kf7!
Inte heller 60. Dxa1, Dxf2 inger
något hopp.
60.- Da7!
Mot hotet Ta2 finns inte någon
Sa4 33. Da1, TXa6! medicin
Lf1! 61. f5,
Dh5
Dh6
- Sxb2? för 34.
34. DXa4, Kf8! 35. Te1,
36. Db5, Ta8 37. Те5,
56
Ta2 Uppg.
Ett intressant parti trots de ömsesidiga felen. (Anm. av Kottnauer)
Studier
Bidrag och lösningar sändas till A. WERLE Krukmakaregatan 38, 2 tr., Stockholm Şö.
555. Janos Lazar, 556. Kjell Runqvist, 557. Folke Peterson,
Ungern. Astorp. Norrköping.
Original. Original.
A
7+12-19. Vinst
558. Kjell Runqvist, Ästorp.
Original.
A
Original.
4+7=11. Remi. 4+4=8. Remi
559.
22
Jac. Haring,
Holland.
Original.
560. Fr. Richter,
Tjeckoslovakien.
Original.
4+5-9 Remi 6+7=13. Vinst. 4+37. Vinst.
SCHACHMATI V SSSR ARSTURNERING 1952.
561. A. Gurvitj.
A
1:a pris.
5+3=8. Vinst.
562. Z. Birnov.
2.a
4+5-9.
pris.
요
563. G. Kasparian.
3:e pris.
Remi. 2+3=5. Remi.
57
565.
TVA STUDIER AV SIMON KRENZISKY.
564.
Folke Rogard, Sveriges
förbunds ordförande.
Sydsvenska Dagbladet Snällposten
22 nov. 1953
Tillägnad Gustav Collijn, Stockholm.
Sydsvenska Dagbladet Snällposten
nov. 1953
Tillägnad
18
Schack6+6=12. Vinst. 6+7=13. Remi.
Dessa båda studier publicerades i anledning av högtidlighållandet av 75-årsdagen
för Ludvig Collijns födelse, 20 nov. 1953.
DAMEN I HÖRNET.
Vissa figurkonstellationer förekomma ibland
som ledmotiv i studiekomponerandet. En så
dan är den här med några exempel presenterade placeringen av damen inklamd i hor terads placeringen av damen inklämd i hörnet. Trots sitt betryckta
566. Walter von
Holzhausen.
Deutsches Wochenschach, 5 mars 1899
heller i det läget hele oig, och det
heller i det läget helt ofarlig, och det gäller
att snabbt och precist tillvarataga situa
nen. I de två första utnyttjas denna til
pattkombination. Den tredje visar
förförelse.
567. Johann Sehwers. Deutsche Schachzeitung, april 1900
3+47. Remi 3+47. Remi.
INTERNATIONELL
STUDIETURNERING
Tidskrift för Schack anordnar under 1954
en turnering för i densamma under året
publicerade originalstudier. Priserna blir 35,
25 och 15 kronor samt ev. Hedersomnämnande.
58
568. Allan Werle.
"Folket" Eskilstuna,
1951.
5+5-10.
貝
Vinst
INTERNATIONAL TOURNEL FOR
ENDINGS.
Tidskrift för Schack announces an internatinal tourney tor original publishing during 1954. Competitors ougt to adress to the
editor, Allan Werle, Krukmakaregatan 38,
2 tr. Stockholm Sö 2 trStockholm Sois The prices I -35, II 25 and III
15 kronor, and eventual Hon. mer
Please reprint!
ETT INTRESSANT TORNSLUTSPEL.
Vidstående ställI.C.C.F., Championgrupp 126, 1951-52.
ning (Diagram I)
uppkom efter
Werner Ziltener. svarts 36:2 me Spelet är materiellt lika, men
svart har vissa nackdelar i ställningen, som till
er ho slut kommer honom att duka under.Tornet är engagerat i försvaret av både kungs- flygelns bönder
och den svaga a- bonden. Tornbyte
är vidare utesluinte kungen i rätt tid kan neutrali
Allan Werle
Vit vid draget.
tet om inte kungen
sera offret b4-
Fortsättningen gestaltade sig intressant Till att börja med hindrar vit svarts kung
att uppnå en bättre position.
37. Te7!, h5.
Svart måste hur han än spelar förlora en
bonde. Frågan, som skall besvaras, är vilket
bondeoffer, som ger de största remiutsik- ger
terna. Ett synnerligen delikat problem.
38. h4, g5.
På 38.-, g6 följer 39. Kh3! och svart
är i dragtvång. Draget 38., Kg6 besvaras med 39. Tb7! och vinner. Annu enklare ve- derlägges 38. Kg4?, ty både 39. Te5 och
39. Te47, vinner.
39. hXg5, KXg5. 40. Te5, Kg4.
Svart hade här valet att ge h-bonden, 40. Svart hade här valet att ge h-bonden, 40
-, Kg6. 41. b5, axb5. 42. Txb5, Kg7
(Svarts båda sista drag är tvungna.). 43
Txh5, Ta6 (Annars ställer vit sitt torn bakom bonden.). Den nu uppkomna ställningen är dock ohållbar för svart, då den genar dk oiba
vita kungen kan ingripa i spelet.
41. Te47, Kg5. 42. Tf4!, Tc6. 43. Txf7,
Tc2. 44. Kf3.
Dåligt vore här 44. Tf2?, Tc4. 45. Tf4,
Tc2†. 46. Kh3, Tb2. 47. Tc4, Kf5 och vit
kan inte vinna.
44., Te3. 45. Kf2, Tb3. 46. Tb7, Ke4.
47. Tb6, Ke4(?). 48. T×a6!, Tb2†. 49. Kg1.
Kf3. 50. Ta8, och svart gav upp.
En vida svårare vinstväg hade vit haft att
vandra om svart spelat 47., Kg4 (Se diagram II.).
Π
Vit drar och vinner
Denna schack kan
a-bonden slagits.
Det hade följt
48. Ke2!.
På 48. TXa6?
har vit i denna
variant endast redast remi,
49. Kfl, Txb4.
50. Ta8, KXg3.
51. a6. Ta4. 32.
47 och svart K
a, bak- gömmer sig bakom h-bonden!
48.-, KXg3.
49. Kd2, h4. 50.
Kc2. Tfз.
T69$!
51.
tagas även efter det
51.-, Kf2. 52. Txa6.
Svart Svart hardenna har i denna
ställning staiining

(Diagram (agra
 III)
två olika försvarssystem, som var för sig
måste bemötas olika. Dels 52., Kg2 och
dels 52.-, Kg1.
ΠΙ
Svart drar.
På det förra
(Kg2) följer 53.
96 2
Ei 53. Ta22
54. Kb2, Tа4. 55.
Kb3, följt av b5
med lätt vinst.
54 Kh21
Fel yore 54. b52
för med re Ta3! med remislut.
54.-, Th3 (f6).
55. a7!!, Txh6.
56. a8D+, Kg1. 57.
DgT, KT. S8. Dd5t, Kg1. 59. Dg57, och vinner. Eller 56.
-, Kh3. 57. Df3t, Kh4. 58. Df47, och vinner. På 56., Kg3 för vit enklast vinstställning genom 57. Dыы
På 52.-, Kg1 följer 53. b5!, Tf5 och 52. - Kgl toljer 53. b5!, Tt5 och
spelet är egentligen slut, ty bå
och b5-b6 vinner.
Ett både svărt och intressant slutspel av
den så ofta i praktiken förekommande typen
T och bönder mot T med eller utan bönder.
LØSNINGSTAVLING.
Studierna n:r 557 och 558 i detta häfte
göres till föremål för en lösningstävlan. Ett
bokpris till c:a 15: samt om anslutningen
manar därtill ytterligare några mindre bokpriser utiovas. etgaler aningen an- priser utlovas. Det gäller att i lösningen angiva idéspelet och viktigare bivarianter, ev.
bilösningar och graverande dualer elfer olöslighet. Den som enligt dessa förutsättningar
59
prestera det bästa arbetet erövrar det uppsatta priset.
Fristen utgår 1:a april (Poststämpel.), och
om möjligt skall resultatet meddelas i nästa
häfte. Om intresset tör detta slag av lösningstävlingar vısar sig vara tillräckligt stort
kommer liknande att utlysas även i de föliande tidskriften
STUDIEADRESSER.
Schweizer Arbeiter-Schach-Journal har årsturnering för originalstudier publicerade under 1954. Bidrag, med fullständig lösning
och utförliga analyser, till. E. Bucher, Flur- geeiz Tre
strasse 3, Arbon, Schweiz. Tre priser. 25 och 15 franc.
Springaren, medlemsblad för Svenska Problemschackklubben, har startat en regelbun- lemsenackklubben, har startat en regeibun- det återkommande studieavdelning, Den redigeras av A. Hildebrand, som mottager bidrag under adr. Fack 176, Uppsala.
NÄGRA DAMSLUTSPELSREGLER.
Några minnesregler för damslutspelen a
den bortgångné store teoretikern Johann Berger kunna vara värda att bringas i erinran.
Slutspelet D mot D är i regel remi, men
en seger kan vara möjlig om den angripande parten kan tränga darens
kung mot brädets kant
D+T mot D vinnes alltid utom i några
få undantagsställningar där den ensamma
damen vid draget kan upnå patt eller hålla
evig schack.
D+L mot D vinner ofta. Särskilt svårt bar försvaret det om hans K står i ett hörn. har forsvaret det om nans i sta
och då i synnerhet om detta är av löparens färg.
D+S mot D vinnes i regel om den svaeares kung intar randställning och springa gares kung intar randstallning och springa
ren är i aktion. Aven annars är vinstutsik
terna goda.
D+B mot D är vanligen remi. Sämsta vinstutsikterna erbiuder tornbonden, somi vinstursikternaeoar mittel regel icke vinner. Bättre är löpar-, mitteloch springar-bönderna i stegrat värde etter ordningsföljden. Men allt beror på ställningen. I förbindelse med 2 eller flera bönder
vinner vanligen vinner vani:gen
D mot T+L eller S kan i regel omsorgsfullt försvar hållas remi av törnparten, men
damen har goda vinstmö ligheter. Om bönder tillkommer på båda sidor och i lika an seera tal lyckas damen vanligen segra.
D mot 2T är i regel remi. Om tornen har hjälp av lätt pjäs förlorar damen.
mot tre latta pjaser biäser arärv vanligen remi emi
men om bönder finnas eller om dampartiets
kung drivits till brädets rand kan dock un- dantagsvis de lätta pjäserna vinna
Detta i största korthet. Men reglerna, kun
na i viss mån utgöra rättesnöre för handlandet i tveksamma situationer. Full insikt
kan endast näs, i den mån detta är möjligt,
genom fhitigt stu om flitigt studium. Framhållas bör kanske också att det som sagts ovan gäller i
eälleri
allmänhet, utan hänsyn tagen till talrika undantag, som kunna vara för handen. Allu
beror till sist på den aktuella stållningen.
LØSNINGAR, NOVEMBER OCH DECEMBER 1953.
532. 32, L.L. Prokes Prokes. 4T3, 8, 2b1L3, 16, 5K2,
2b4k, 7s. Vinst.
1. Th8t, Kg1. 2. Tg8†, Kf1. 3. Lc4†, Ke1.
4. Tg2!, c1D. 5. Te27, och vinner. Eller 2.- Sg3. 3. TXg3+, Kh1. 4. Kf2,
och matt i nästa och matt i nasta dra: Felaktigt är 1. Tg8? för Sg3! och vit ka
inte hindra att svart får en ny dam och
kommer i fördel.
533. L. Lindner. t7, b7, d7, 1T6, B1k3BB,
3S1K2, 4B3, 8. Remi
1. Tb4t!, Kd5. 2. Tb5t, Kd6. 3. Td57, och fortsatta schackar på femte raden, då
tornet ju inte kan tagas för Sb47 Om 1 K3 2. Tb37!. och schack
på b-linjen så länge svart K kvarstannar i
på b-linien så länge svart K kvarstannar
de under regionerna. På b3 är tornet indirekt garderat genom Sc5.
Efter 1. Tc57? är det lätt klarlagt att
60
svart behaller fordet oen vinner geno .
svart behåller fördel och vinner genom Kb3
2. Tb5†, KXa4. 3. Sc57, Kxb5. 4. SXa6,
KXa6. 5. g5 och nu kan svart enl. ff. spela
Kb5. 6. h5, a5. 7. g6, a4. 8. g7, a3. 9. h6, a2. 10. h7, a1D. 11. g8D, Ta3 o s. v. Men
en med en kungsmarsch till det oroliga
hörnet kan svart vinna seger, 6-, Кс6
O. s. V
534. L. Nyeviczkey. k115, 5b2, 5Bb1, b7, 4K1BB. 3b261. L1B5, 8. Remi.
1. KXas!, g2 (1- Lb/. 2. Kes.). 2. 1. Kxd3!. g2 (1. Lb7. 2. Ke3.). 2.
Ld5†, Lb7. 3. LXg2, LXg2. 4. h5, gxh5.
5. g5!, Lh3. 6. Ke4, Le6. 7. Ke5, Le4. 8.
Kd4, Le6. 9. Ke5, La2. 10. Kd4, Le6. Det
hotade 11. g6! (Inte genast c4? för Lb1.), fX96. 12. c4. med vit vinst. Positionell
remi, ty den vita kungen fortsätter att öscillera mellan d4 och e5 varvid svart inte hinner med något till sin fördel.
På 1. LXf7? följer Lb7†. 2. Kxd3, g2
o. s. v. Eller 2. Ld5, Lxd5†. 3. Kxd5, d2. I båda fallen med vinst för svart.
535. Pietro Rossi. 8, 1bLIS3, 1K3k2, 8,
b7, 1b6, 1b3B2, 5S2. Remi 1. Sd2, a3. 2. Sb1, a2. 3. Sd5†, Kf5! 4.
Sdc3!, a1D. 5. KXb7, Da2 (Ett bete, som
vit naturligtvis inte sväljer!). 6. Lb6, Kg4.
7. Ld8. Kf3. 8. Lb61. Dal. 9. Sd2+ K4
"
10. Sdb1, Kf3. 11. Lb6, Da2. 12. Sd2+,
o. s. v. Remi. Springarschackarna i nionde och tolvte
dragen är det enda spelbara, ty f-bonden
mäste behållas. Pă t. ex. 9. Lc7? vinner
svart genom KXf2. 10. Lb6t, Kf3. 11.
Sd27, Kg4! 12. Sabl. K14. Det är nu likgiltigt vad vit företar sig. Antingen måste han tillåta svart K att komma till c2 eller
också släppa ut svart D. 13. Lc7+, Ke3. 14.
Lb6t, Kd3. 15. Lc7, Kc2. 16. Lb6, Dxы
och vinner.
536. Kjell Runqvist. 2tk4, 1Kbb3b, 7d, IBITB3. 8 SR2 DIB 8
1BITB3, 8. 5B2, D5IB, 8. Vinsti dg. 3. c6l 1. TXd7+, KXd7. 2. Df7+, Kd8. 3. e6!,
DXe6! 4. DXeo, LXf3†. 5. Dc6!, LXc6+.
6. bXc6, och svart är i dragtvẫng (h6 besvaras med h3 och h5 med h4, o. s. v.) och
förlorar. Denna dragtvångssituation är icke oriorar. Denna dragvangss:tuation ar icke
ny, men ligger här väl dold i en partimässig
mittspelsstallning.
Svart kan även försöka 3. -, LXf37, det följer 4. DXf3, och vinner lätt vad svart
än spelar.
Felaktigt är 2. Dd5†? för Ke7, och om 3. KXc8 så De6t o. s. V
537. Folke Peterson. 8. 1b2b3, 1b5L, 4kB2, KAR eterion 2K4B, 8, 116, 8. Vinst.
1. Kb3, La1. 2. Ka2!, Ld4. 3. Lg77, KX
f5. 4. LXd4, Kg4. 5. Lf2, och vinner.
Eller 3., Ke4. 4. LXd4, KXd4. 5. f6!,
ex f6. 6. h5, och vinner. еь. 6.s, oh vinne KX f53 KYal Ke4 4neten ger 2
f5. 3. Kxa1, Kg4. 4. Lg5, e6, men vit vinner även här. 5. Kb2, Kh5. 6. Kc3, Kg4.
7. Kd4, Kh5. 8. Ke5, b5 (Svart var som lätt
synes nu nödsakad att röra b-bonden.). 9.
Kd4!, b6. 10. Kc3, e5. 11. Kb4, e4. 12. Kc3.
Kg4. 13. Kd4, och lätt vinst. Aven 7. Kc4, Ke4. 13. Kd4. och lätt vinst Aen 2 K
Kh5. 8. Kb5, e5. 9. Kc4 med hotet Kd5 for till målet. Spelar svart här K till f5 drar
vit sin löpare till ett bättre fält och vinner
sedan utan besvär.
Som studiens egentliga poäng är vits manööver för att efter slag av svart löpare
kunna spela Lf2 (I var. 2., Ld4.). Därför inte genast 1. Lg7†?
En lovande debut!
542. L. Lindner. 3k4, b2B4, В3В1ы,
b3b1Bb, 1b4b1, 1B1K2B1, 16. Vinst
1. Kc4, a4. 2. KXe51, Ke7! 3. Kd5. a3.
 4. 5. 6.
4. Kc6, a2. 5. Kc7, alD. 6. d8Dt, Ke6.
7. Dd7†, Ke5. 8. Dg77, och vinner.
Om svart slagit på b3 i 3:e draget och
promoverat på b1 spelar vit 8. Dd6t,. Kf5.
9. Df6t, Kc4. 10. Dxg6t, med damvinst.
- h4. 2. Kd5!. Kc7! 3. Kxe5. h3. 4.
Kf6. h2. 5. Ke7. hD. 6. d8Dt. Kc6. 7 Kf6, h2. 5. Ke7, hiD. 6. d8D+, Кc6.
Dast, och svart förlorar damen.
Om tidigare skett 3., hXg3 och 5.-
g1D fortsätter vit 7. Dd7ł, Kb6. 8. Db7t,
Kc5 och 9. Dxa7t med damvinst.
Fyrfaldig damvinst damvinst ii originellt utförande.
543. C. A. Peronace. 8, 255, 1L6, 1b6,
2k1b3, 5b1S, K3bB2, 8. Vinst.
1. Sds! e1D. 2. Se3+. Kd3. 3. Sf4t. Kd2
4. La5†, b4! (Svart förbereder ett vackert
pattförsvar!). 5. Lxb47, Kc1. 6. Sd3†!, och
Vinner.
Eller 1.-, e1S. 2. Shf4, Sc2. 3. Kb2, Sb4.
4. Sc3.
544. L. Nyeviczkey. Genom ett misstag
har denna studie blivit omtryckt i dec-häftet. Den återfinnes som nr 534 i november.
Lösning ovan.
545. Kjell Runqvist. 4sk2, 4b2K, 214s,
6L1, 2T5, 8, 1b6, 8. Remi.
LXe7t!, K xe7. 2. Tb4, b1D+. 3. TX
b1. Le4t. 4. Kh8!. Sf77 (Tornet kan iu inte
slås för patt). 5. Kg8, Sf6t. 6. Kg7, Sh5t.
7 Ke8 Sh6t & Kh8 l
7. Kg8, Sh6t. 8. Khs, O. S. V.
En originell framställning av vad man
kunde kalla för perpetuell patt.
546. Ragnar Nilsson. s7, 2bb4, bB2b3, B7, 34b. Ragnar Nilsson. s/
8, кы, Б4BB1, K7. Rem
1. f4!, cxb6. 2. f5!, Sc7. 3. f6, Sb5. 4. f7,
Sd4. 5. f8D+, Kb3. 6. Dc5!!, bXc5. Patt!
Damoffret är det enda. 6. Dc8 strandar
på b5 med hotet Sc27 o. S. v.
Om 3., e5 så 4. f7, f7, Se6c. 5. axb6!,
På 2., exf5 följer 3. axb6, f4. 4.
b7, o. s. v. 1. -, Sxb6. 2. axb6, cxb6.
3. f5, ex5 leder också till patt.
Excelsior som vitt försvar. Originellt.
LOSNINGAR TILL REPRODUKTIONERNA I DETTA HAFTE.
558. 1. Kds, Sd2. 2. Kd4, Sxb3†. 3. Kc3,
Sc1! 4. Kd2!, Sb3†. 5. Kc2!, Sal†! 6. Kcl!!
(6. Kb2 besyaras med Lc4. 7. Kxat. 1b5 (6. Kb2 besvaras med Lc4. 7. KXal, Lb5.
8. Kb2, Kf6. 9. Kc3, Ke5 och svart kan inte komma längre.), Kf7. (Nu är inte Lc4 lika
starkt för 7. Ld4t. Kf7. 8. LXa1, Lb5. 9.
Kd2, Ke6. 10. Ke3, оch vit kan tränga fram
med kungen.). 7. Kh2! (Svagt i går, starkt
med kungen.). . Kh2! (Svagt i gar, starkt
i dag! Ställningen är inte densamma.), Lc4.
8. Sc6!, Lb5 eller d5. 9. Sd4, och vinner.
En utomordentligt svår och vacker studie.
61
559. 1. S/7, Lg2. 2. TXc6, Sg5! 3. Sf6,
Lf1†. 4. Ka5, Tf8. 5. Tg6!, Sxf7 (Nu ser
det ganska trist ut för vit, som ligger två trist som t
pjaser under, men i slutspelens underbara
varld tycks ingenting vara omojligt.) 6. 1gl, Tast. 7. Kb4, Tb8†. 8. Kc3!, Tb1. 9. Tg7,
Tb7 (Springaren kan ju inte flytta för
matt!). 10. Tg1, o. s.
Så slutadee det det ii fredlig fredlig positionell remi.
560. 1. Sc1, Ke3. 2. Kb6, Kd2. 3. Kc5,
Lg8. 4. Kd6, e4. 5. Ke5, e3. 6. Ke4!!, Lf7. 360. 1. Sel, Res. 2. Rt 6 Ke4l1 1f7
7. Kf3, Ld5†. 8. Kf4 (Här ligger studiens
idé förborgad. I denna ställning får inte vit
vara vid draget.), Le6. (Löparen befinner
sig i en brännpunkt. springaren måste hållas
sig 1 en brannpunkt, springaren masasnal insparrad, och kan inte dra langs diagonalen
a8-h1.). 9. Kf3, Lt7. 10. Ke4!!, Lg6t. 11
Kf4!! (Ej 11. Kf3?, Lc2! 12. Kf4, La5! följt
av Lc6t och Ld5 med vinstställning. Se anm.
till 8:e draget.), Lc2. 12. Kf3, Ldit. 13
Ke4!, Lc2†. 14. Kf3, La4. 15. Kf4! Allt i
rätt tid! Spelet är remi.
561. 1. Ta2ł, Kb1. 2. Lf5t!, Kcl. 3. Te24, 361. 1. 141, KB1. 2. LIST, Kel. 3. Te2f, Kdl. 4. Lg4, KXc2. 5. Lf5†, K drar. 6.
Le4!, DXe4. Patt.
562. 1. Tbst!, Kc6. 2. Tb6t!, Kxb6. 3.
Lf2+ följt av Ld4, o. s. v. Eller 1. KX
b5. 2. Lf6, o. s. v. På 1.-, Ka7 sker
snabbt och direkt 2. Lf27, Ka8. 3. Tb8%
samt 4. Ld4.
63. 1.1.
 g/, g7,
 Rаs! Ka3! 2. gXh8L!, och vit vi- 2. gxh8L!!, och vit vinner. Men vad som intresserar i detta sammanhang är förförelsen 2. gxh8D? Det följer Sa2!, och vit måste sätta svart patt eller
ge damen. Om 2. gxh8S (Att ta torn är
som lätt synes direkt dåligt) så spelar svar springarell direkt daligt) så spelar svart springaren till angrepp på bonden b3 ocl
håller lätt remi.
Problem
Bidrag och lösningar till BROR LARSSON, Kungstensgatan 63, 4 tr., Stockholm Va.
10174. Sven
Almgren,
10175. Tore
Andersson,
10176. J.
Beszczynski,
Los Angeles Tyringe.
主
Gdansk.
JULPRISTA VLINGEN AVGJORD
Vi blev ganska överraskade att så jämförelsevis få lösare hade alla rätt i julpristävlingen; några har till och med hamnat
på prislistan med endast fem rätt. Nr 1 och
4 har vållat manfall; här har ett stort antal
lösare angett remi.
Första pris, kr. 60, har tillfallit den danske landslagsspelaren A. G. Lauritzen, Köpenhamn. Andra pris, kr. 35, Gunnar Johansson, Gävle. Tredje pris, kr. 25, O. Kaila, Helsingfors. Fjärde pris, kr. 15, T. Skoglund, Västerås. Bokpriser till: Ivar Andersson, Stuvsta, K. H. Andersson, Luleå, Sven
Buskenström, Hedemora, Sven Halldin,
Kristinchamn, Thure Hast, Säffle, Seth Johansson, Motala, Ragnar Nilsson, Kalmar,
John Carlsson, Uddevalla, Jan Roth, Malmö. A. Thorsson, Lindome.
Lösningar:
Nr 1. F. J. Prokop. 1. Txd2, Lf5. 2.
Tc2, Le4. 3. Te2, Sf2. 4. Txe4, Sd1.
Td3, Sc3 och svart vinner!
Nr 2. V. o. M. Platov. 1. LXh6, Le8. 2.
Kg5, LXh6. 3. Kxf5, Ld7. 4. Ke4, Lc6. 5.
62
Kd3, Lb5. 6. Kc2, La4. 7. Kb1, Lg7 och
remi!
Nr 3. F. J. Prokop. 1. LXg2, Te5. 2.
Kd1, Se4. 3. Lxe4, Te6. 4. d8D, Td6. 5.
DXd6 patt.
Nr 4. V. Pachman. 1. Sxb7, Se5. 2.
Kb5, Sxf7. 3. Kc6, Sd8. 4. Kd7!!, Sxb7.
5. Kc7, och vit vinner.
Nr 5. Studie av H. Mattison. 1. KXdi,
SXal. 2. LXg8, Kd4. 3. Kd2, a5. 4. a4.
Kc5. 5. Kc3, Sc2! 6. Kxc2, Kb4. 7. Lb3,
Ka3 och remi!
Nr 6. I ett ryskt mästarparti följde här
1. Txh7, Txh7. 2. Dxa6!, bxa6. 3.
LXa6, Kb8. 4. Sc6, Ka8. 5. Lb7%. Kxb7.
6. SXd8 jämte SXe6 och vit vann!
Sagt: Sven Buskenström: "En trevlig och
lagom svår tävling, åtminstone beträffande
de fem första uppgifterna. Sexan gick bra
de första sju dragen, men sedan hade jag
ett väldigt besvär att finna den vinnande
och ingalunda närliggande fortsättningen."
Buskenström utför i nr 6: 7.-, fxg4. 8
Kb2!, Th3! 9.9. Te1!! och vit vinner
Mart i 2 drag. Matt i 2 drag.
Matt i 2 drag.
10177. Aleksander
Popovski,
Skopje.
10179. Erio
10178. Dante Rizetti, Salardini,
Marcolino Escalada. Reggio Emilia.
1
Matt i 2 drag. Matt i 2 drag. Matt i 2 drag.
10180. Zoltan Zilahi,
Budapest
10181 László Apró, 10182. László Apró,
Miskolc. Miskolc.
Matt i 2 drag. Matt i 3 drag.
A
A) Matt i 3 drag.
B) Flytta B b3 till b2
Matt i 3 drag.
63
10183. Hilding Fröberg.
Härnösand
10184. Viktor
Rasmussen,
Omme
A
10185. Viktor
Rasmussen,
Omme.
Samtliga problem, 10174-95, ingår i lösningstävlingen.
Men nu har vi nästan bottenskrapat problemlagret och efterlyser därför svenska original av hög kvalitet. Sänd hellre ett bra próblem än många medelgoda. Konkurren- problem an manga medeigoKonkurrensen i årstävlingarna är hård och utrymmet tillåter inte, att vi tar alltför enkla saker. Tidskrist för Schacks permanenta lösningstävling omfattar alla i varje häfte fö- rekommande originalproblem. Från och med
detta häfte ger vi för rätt löst tvädragare 2
detta häfte ger vi för rätt löst tvådragare 2
poäng. Till en tvådragare behöver endast inledningsdraget anges. För en tredragare
A
A
Matt i 3 drag. Matt i3 drag. ger vi 3 poäng, men här ska lösaren förutom
10187. Erio 10186. Dante Rizetti,
Reggio Emilia
Matt i 3 drag.
Marcolino Escalada.
A
A
Salardini, ram,
10188. Gustav Faleby,
Stockholm
A
Matt i 3 drag. Matt i 3 drag Matt i 5 drag.
med att deltaga 10189. Tore Andersson, Tyringe. Kа5, Dg1, Th5, h6, Lg3, h1, Sc2, c6, Bb3, d5, e2, f2Kc5, Ta7, Lb7, h8, Sg4, Ba6, b4, c7. 2
10190. Matti Myllyniemi, Helsingfors. Kh2, Da1, Tb7, La7, Ba6 Ka8, Tb8. 2÷.
10191. E. Pniak, Bielsko-Biata. Ke2, Tc1,
Le7, Sa3, g3, Bd2, f4 Kd4, Ta6, b8, Lc8, Sd6, Bd5, d7, g7. 24.
10192. Artur Hemmingsson, Gåxsjö. Kd7,
Tb8, Lg8, Sc6, f5, Bb3, d5 Kc5, Tg1, Ld2, f1, Sd1, Ba6, c7, d3, e3, f2, g2, h7. 34.
10193. Saturnin Limbach, Czestochova.
Kf1, Td5, Le3, Sg4, Bd3Kh1, Bd4, c4,
e5, h4. 3
10194. Folke Lundqvist, Vetlanda. Ka3,
Df3, Ld1, Bb2, b3 Kc1, Tal, h7, Lg6,
Ba2, d2, g7, h6. 34
10195. Paavo Markkola, Helsinefors. Kb1.
Lc3, Sc5, Ba2 Kd1, Tg1, h1, Lel, f1, Les, Ses, Ba2- Kd, 18 Ba3, d2, d3, e2, f2, g2. 3+.
10174 är en hälsning från USA, som
speciellt uppskattar. Det finns bara en variant, men den är desto klarare. - 175 Förf
64
tillhor dem, som borjadeoch tillhör nu "det i TfS nybörjartävlingar och tiliuo
pålitliga gardet". - 176 Ett nytt författar- författarnamn (vem kan uttala det rätt?) visar oss
finurligt springarspel, obs förspelet. - 177
nte många men knepiga varianter.- 178
Byeger helt på förförelser. Den minnesgode Bygger helt pa forforeiser. en in
lösaren kommer ihäg ett av vära detektiv- problem nyligen. 179 Halvlåsningen utnyttjas. -180 Litet knepigare än den ser ut.
-181 De svarta S spela huvudrollen. -
182 Ett näpet tvillingpar. 183 Lättast i 182 Ett napetngarroblem, 190, 194 samlingen.- 184 Detta probiem, och 195 omfattar ungefär samma idé. Lösarna ombedjas att uppträda som domare
och rösta på, vilket problem av dessa fyra
som är bäst, näst bäst osv. Sen kommer vi vända oss till en känd domare-problemist att vanda oss thi en kanarefrer ösaren ha och höra hans mening, varefter lösaren har
tillfälle att kontrollera sin egen skicklighet.
-185 Svart har en ganska listig parad mot
ett par försök till lösning. 186 Se opp
med Dh8, som hotar schack på diagonalen.
-187187 Vilken rockad ska väljas? - 188 välias?-
En grann utvidgning av iden i nr 10204.
- 192 Artur Hemmingsson är specialisten
på trevliga inledningsdrag, som man inte
upptäcker så lätt.
inledningen ange svarts svarsdrag och vits mieningenet är många ay vara andra drag pa dessa, Det ar manga av vara
lösare, som tar en smula for lattvind:gt pa
den saken och pävisar kanske tvä varianter, där det finns ett halft dussin. Sådana ofullständiga lösningar få i fortsättningen inte
full poäng utan får vidkännas avdrag. Se förresten hur lösningarna bruka utskrivas i
torresten hur losningarna bruka utskrivas1 TfS. För problem med matt i 4 eller flera
drag ger vi 4 poäng. Bilösningar, dualer och
angivande av föregångare renderar extrаpоäng. Målet är som förut 500 poäng och envar, som uppnår denna summa, erhaller ett
bokpris. Det är inte alls nödvändigt att lösa
alla problem, utan det räcker med att göra
så gott man kan och eventuellt lämna de
sgoungifterna åt dem. som är mera
svårare uppgilterna åt dem, som ar mera
durkdrivna. Men -och nu vander vi oss
huvudsakligen till de mera tränade lösarna
- skriv en liten "kritik" åtminstone till ett
par av de problem ni tycker bäst om. Den
behöver inte vara lång och inte vara ful
behöver inte vara lang or okända för de
av termer, som kanske ar okanda o
flesta, utan bara utgöra ett personligt
tryck för det nöje man erfar, när man löst
en förträfflig uppgift. Sen är det en annan
sak, att en författare naturligtvis är ytterst
sak, att en tov. vad lösarna anser om hans
intresserad av, vad losarna anser om
problem. Men kritiken bör säga något mer
än enbart "Bra", "Vackert", "Svarlöst" osv. Vederhäftiga och korrekta omdömen införas i mån av utrymme.
Lösningar till detta häftes problem skall
vara problemred. tillhanda senast den 31/
LOSNINGAR TILL PROBLEMEN 10144-10158, NOVEMBER.
10144 (Hjelle). 1. Tc6. Som J. P. Jensen påpekar är problemet inte alldeles temarent, påpekar ar problemet inte alldales temarent. ty efter svaren t5, ex, 1Xg4, NXe4 rar
man 1-3-3-4 tlyktfält i stället för 1- 2-3-4. 10145 (Hjelle). Förspel 1.-, TX
e4 (LXe4) 2. Lc7 (Sd5). Lösn. 1. Td2, TXe4 (LXc4). 2. Sd3 (LXe3). Försöket 1. Td3?. som många trott vara lösningen, stran Id3?, som manga trott vara losningen, stran
dar på TXT. Ett fört änstfullt problem.
10146 (Karlsson). 1. Se6. Inte så märkvärdig men saknar inte heller sina förtjänster. 10147 (Musante). Förspel 1.-, fxe6 (Sc4.
KXe6). 2. Lg6 (Lg4. Dd7). Försök 1. Sd3
c1 S26?. fxe6 (Sc4). 2. Sg3 (Sd4) men e1 Sg6?, fXe6 (Sc4). 2. Sg3 (Sd4) men 1.
- KXе6! Lösning 1. SF3, fxe6 (Sc4 KXe6). 2. Txg5 (Sd4, DXf7). Väl genom- tänkt och utförd mekanism. 10148 (Stocchi) 1. Se5. Enkelt men genialt (AA). En verk- liet ligt förnäm förnäm dragpliktare dragpliktare med med flera matt- flera mattförandringar. 10149 (Szogby). Forspel De6 (d4). 2. Db1 (Sd6). Försöket 1. Lal
strandar på g4! Lösning 1. LXf6, De6 (d4)
2. DXe6 (Dxc5). Svaren 1., Sf6 (TX f6) 2. Sd6 (Dhl) visar paradväxling. Stort anlaed uopeift av modernaste slag. 10150 anlagd uppgift av modernaste slag. 10150
(Wrobel). Förspel 1. -, DXc6 (DXc4). 2
SXc6 (SeXc4). Försök 1. De4, Dxc6 (DXc4). 2. DXD men 1., Dd6. 2? Lös- ning 1. Df8, DXc6 (Dxc4). 2. Sb5 (Sdx 4)1 Sf32 Sxc7 22 har lurat många
men det finns tyvärr en bilösning 1. Se4. men det finns tyvärr en bilösning 1. Se4,
Sd2 (Sd4, Se2). Tre cykliska Herpaivarianter. Tripplerad dualförhindring med Herpaiinslag (LL). Men även 1. Se2 2. SXc3
3 Sds Skada. 10152 (Overkamp). 1. Sb3 3. Sd5. Skada. 10152 (Overkamp). 1. Sb3
(2. Tb8), e1D (t3, Se1, Dh3/Tg3). 2. Sd4
(Tb4, Kc7, KXd6). Lättlöst och rolig uppgift (AA). Aven detta en fin trea med intressant spel (LL). Man hittar bl. a. ett par
tressant spelr 10153 (Stockman). 1. 3. Ка2
modellmatter. 101)3 (Stockman). 1. еs, Nа
(bXa3, b3, bXes). 2. Dez (Dez,
c3). Lekfull och etegant (IA). 10154 (Wablmark). 1. Da6 (2. Dxb5), Ke5 (Kd3, Kb4,
d3) 2. Db7 (Dxb5, Ld6, Dd6). I tre varianter, därav en med korsschack, är svart
anter, darafslidöopningar avy
D fängslad. Tre fina glidoppningar av sam
ma vita linje (JPJ). Ett vackert fängslingsproblem. Synd bara att i den finaste varianvits andradrag skall vara det samma
hatet (LL) 10135 (Wirtanen). Med
svart som hotet T6 (2 Txd5), Lc4 (La4, La3,
Kb6)

2.
Be3.
 Td3
 1.


(Lxa4, Ta4, Txb4). Vi finner
bl.mycket a. ett par trevliga modellmarte er.
 prydlig sak (GF). 10156 (Hultberg)
e5? 2. KXe5, Kxb6 3. Sc6
men speld4. Kxb6 3. Sc6 1.
svart spelar 1., eXd5! Lösning 1.
Ke5, exd5 2. Sd4, Kx66t o 2- f4
exf5 3. Kc5. 2. Kd4, Kxb6 3. med
 Ett äkta Hultbergsproblem med
roande lösningsförlopp (LL). Ganska svårlöst (GF). 101057 (Mach). 1. Tf1! hot 2.
Dxа4 Ke3 3. Tel. 1.- Se2 2. Sf3, Ke3
Dxa4. Ke3 3. Tel.1.-, Sez 2. St3, Nes
DXe4. 2. Df8. Synd på så rara ärtor. 10151 3. Dd2. 1.-, Ke5 2. Dc7, Kd4 3. T14. 1.
(Casa). 1. Df2 (2. Se1), Sbc5 (Sec5, Lc5). 2., g5 2. Tf5, Th2 3. Db2. Denna vackra
65
lösning med utomordentliga modellmatter
kan emellertid kringgås med 1. Sc4, 1. Db2 och 1. Dd3. 10138 (Havel). 1. Sg8, Ke7 2.
Le5. Kd8 3. Ld6. Ke8 4. Sf6 1. Ke8 2.
Lf6. Kf8 3. Sh6. Ke8 4. Lxb5. Trots det L16, Rr8 3. Sпo, Res 4. LXD3. ots de höga dragantalet inte så svår. Spelet är
tamt, men slutställningarna bilda ett ekopar.
10196. K. Fabel.
D. Sch.-bl., I, 1942.
A A
d7.
Korrektur: 10096 (Havel). Flytta Bb6 till
10123 (Siers). Flytta Le2 till f1.
10127 (Larsson). Borttag Ba7 och b6. Tillfoga vit VIE DDO. Bb6.
Som vanligt ger vi extrapoäng titll den.
som hittar ev nya fel i korrekturen.
INTE SÄ ALLDAGLIGT.
10197. H. W.
Bettmann. Bettmann
Theory of Pawn Prom. 1912.
10198. H. Hultberg.
Skakbladet, XI, 1951.
The
A
豆
茶
Matt i 3 drag Matt i 3 drag. Matt i 3 drag.
Vi bringar här fyra problem jämte kommentarer. Syftet ar endast att underhälla
-och kanske i någon mån att instruera.
Fabels problem kan näppeligen betecknas
som skönt. Men det är knepigt och det är
något, som är betydelsefullt, då det gäller problem, även om svärlöslighet ete. numera problem, aven om svarioslignet ete. numera
inte räknas så högt i poäng som förr. Ett
närmare studium av stäliningen visar att
svarts pjäser är pinsamt fastlåsta. Flyttas Sb7 följer bums matt med Txd6, flyttas
Dd8 så matt Sa7, och flyttas Tc7 eller Bd5
har vi matt LXd7 resp. Le4. Tydligen är har vi matt LXd7 resp. Le4. Tydligen
det endast Th8 som ar rörligt- men endast efter 8:e raden, ty om 1.-, Th7 (Th6, Txh5) så 2. Te (Tf, B)XT, och svart måste dra någon av de övriga pjäserna med
omedelbar matt som följd. Men snart upptäcker vi att Th8:s rörlighet inte ar så mycket bevänt med heller. Om 1. Sc3? (2. cd5).
så parad 1. , Dg8! Nu har vi det! Genom
ett rent tempodrag skall vi tvinga Ta8 dra efter 8:e raden (t. ex. 1 - Tf8) och s
spela 2. Sc3. och nu kan svarta damen ei spela2.n svaraen) längre nå fältet g8. Vi drar alltså frejdigt
1. h6? och allt skulle nu klaffa, om inte
svart spelade 1., Tg8! ty på 2. Sc3 föl- jer nu 2.- Tx84 - och Bc4 är bunden.
Försöket 1. g5? möjliggör försvaret 1.- Txh5 med samma paradspel som ovan, och TXh5 med samma paradspel som ovan, och
bättre är ej 1. Tg7?, ty 1.-, Te8, och om
nu 2. Sc3, får svart genom 2., TXe5
66
direkt gard på mattfältet d5. Det enda vet- Tof vilke tuga draget, som aterstar ar 1. 1go, vilke faktiskt är värt att försöka, etfersom det är
lösningsdraget.
Problem med bondeförvandling som pa- rad ser man ju inte så sällan. Verkligt unikt
däremot är att så att säza ett helt bonde- daremot ar att sa att saga ett neitbode förvandlingskomplex är förhanden. Bland de
fåtal exempel som finns är Bettmanns ett a
de äldre och kanske är det det bästa. 1
Dxb3? (hotande matr "mitt på magen" 2
Dxb2) pareras med 1.-, alD! (Ej 1.-
a1L? ty 2. Sb4). 1. Dc4?, alL! (Ej 1..
alD, ty 2. Sb4. Om 1.-, alS eller 1.- Kal så 2. Dc3). 1. De4- (2. De1+), a1S! (Ej
1.-, a1D?, ty 2. Sb4). Därför lösning 1. Des
Ett problem av helt annat kynne är 198. Ett problem avnit annat kyhne ar1.
som ar ett mattbildsproblem. Det ovanliga
är att av mattbilderna fyra förekommer lösningen, under det att två finns i ett spel
före lösningen (s. k. förspel). Svår gheten vid konstruerandet av problem ay detta slag
lieeer bl. a i att tydligt markera förspelet. ligger bl. a. i att tydligt markera forspelet, så att detta ej undgår lösaren. Här har det
skett genom att låta förspelsvarianterna
uppkomma efter drag med svart kung, vil- ket väl får anses vara psykologiskt riktigt.
då vid lösning man ju först undersöker, vad da vid losning osK. Förspel 1.O som sker efter drag med sK. Förspel 1.
Ke7. 2. De8†, Kf6. 3. Sh5, 1.- Kg8. 2
Se67, Kh8. 3. Dg74. Inledningsdraget är
1. Sf5, som på sätt och vis är förskräckligt, eftersom sK berövas sina båda flyktfält,
men ser man det i relation till förspelet
kanske man rent av kan påstå, att här utan
tvekan föreligger konsekvens i galenskapen. vekan fore Th4 hot). 2. Dg7t, Ke8. Variantspel 1.- Lh4 (hot). 2. Dg/T, Nes
3. Dg8, 1. -, Lf6. 2. Dxf6, (Kg e)8. 3.
Dg7 (Sg7,, 1. d6! 2. Sh6!, Ke7. 3. DF7 (I sista var. finns som synes ett strategiskt inslag, blockad på d6 för Sc8).
10199. F. Metzenauer o. R. Rupp.
Br. Chess Mag. 1934.
Σ
Matt i 3 drag
क
PROBLEMATISK
En meredith är ett problem med högst
a) 8, b) 12, c) 20 pjäser.
II. Sjöorm är ett problem med a) enbaru
löpardrag i lösningen, b) alla pjäser i ut- gångsställningen på en linje (eller diagonal),
c) mycket långt lösningsförlopp.
III. Det första svenska originalproblemet i svenskt tryck publicerades år a) 1814, b)
1834. c) 1854.
Problemet av Metzenauer och Rupp är av
den spekulativa typen. Ta2 kan på grund
av hotet La6 endast röra sig efter a-lin en
men flyttar det sig från a2 behärskar det ej langre andra raden, varför vit kan spela 2. langre andr). Samma är förhållandet om
Sa6 (3. e7 vart den än går, skär den av Lc1 drar, ty
en betydelsefull linje för tornet, savidae)
Om1., LXf4, men då 2. LXf4 (3. Te8)
 1.h5 (Lh3) följer 2. Sc6 (3. Te8+),
eftersom det nu inte är betydelsefullt att
hah linjen c8-f5 klar för Lc3. Efter varje
svarts drag finnes alltsa en vit fortsaring
som leder till mälet, i detta fall matt i 3
drag. Försöker man nu vid lösandet gå mera bryskt tillväga, så visar det sig att förra brysktar sin logiska parad: 1. Sa6? (2.
torelserna har sin log ci 2. Lh6: 1. Se6?.
Te87), Tez! och nu gar) Sh72 (2 Lh5! och nu går ej 2. LXf5; 1. Sb7? (2.
Sd6), La3! och nu ej 2. La6. Då återstår
endast att söka ett rent tempodrag, varefter
svart till sin egen ofärd måste rucka
ställning. 1. Kh7?. Ta7! 2 Sa6, TX
sin staining 1
c7 och nu går ej 3. Te8, 1. Kf8?, La3!
Därför återstår endast 1. Kh8.
FRÄGESPORT.
Herbert Hultberg
IV. Från vilket språk kan man översätta
"löpare" med "narr"? a) franska, b) engelska, c) afganistanska. V. Vilket av töljande ord är en problemterma) rattalla, b) ravsax,recid lemterm? a) råttfälla, b) rävsax, c) recidiv.
VI. Javatemats lanserare är till nationaliteten a) engelsman, b) holländare, c)
dansk.
Svaren på dessa frågor finns på annat
ställe i problemavdelningen.
NYBORJARTAVLING NR 8.
Denna lilla tävling är öppen endast för
mindre rutinerade problemister och nybörjare.
Det gäller att konstruera ett problem,
"vit drar och gör matt i 2 drag", i vilket vit drar och gor matt 2 drag svart parerar ett hot och därvid fängslar
den vita pjas, som hotade att göra matt Svart ger dock samtidigt vit tillfälle att
stället göra matt med samma pjäs på fängslingslinien. Nedanstående skiss illustrerar det
sagda:
Vit: Kh6, Dg6, La8, Sf7, f8, Bb2, d2.-
Svart: Kd5, Tc6, Bc4, c5, d7, e6. Vit börjar med 1. d2-d3 och hotar sedan 2. De4 d2-d3 och botar sedan 2. De4
matt. Svart parerar detta genom att spela
e6-25. Vit D blev härigenom fängslad ay
Tc6 och kan inte längre gå till e4 men har
i stället mö'lighet att gå längs fängslingslinjen och sätta matt med 2. Dd6. Lägg märke
till rill att att D är fortfarande fängslad och inte
slog fängslingspjäsen (Tc6).
Ett par små råd. Låt inte inledningen
vara slag av svart päs, inte beröva svart
K något flyktfält och inte bestå i att en
piäs drar sig ur slagfara. Kan svart i diagen schacka (utan föregående vi gramställningen schacka futan föregäende viI
inledning), måste det finnas en parad på
denna schack redan i utgångsställningen. Se
t. ex nr 10190.
Bidrag, helst uppritade på diagram, sändas före 15. mars till problemred., som gär
das fore 15. mars till problemred, som gar
na besvarar eventueila förfrågningar. Med
sänd svarsporto.
67
PJASFÄNGST.
I den utmärkta jugoslaviska tidskriften 10203. C. S. Kipoing. "Problem" häfte 10-12 1952 hade C. S.
Kipping infört en uppsats om pjäsfångst.
som vi här äterge i sammandrag. En svart piäs har mefriket och det gäl on sill silker file ler för vit att slä pjäsen, till vilket falt den
än går. Vanligen måste svart sedan göra ett
tempodrag, varetter vit kan sätta matt. En
D ska alltså slås på 27 olika fält, T på 14,
L på 13, S på 8 och B på 4. Den största svaricheten främst när det eäller D-fånest
består i att undvika dualer dvs (i detta fall), består i att andvika dualer dys (i detta fall)
att vit kan slå den svarta pjäsen på mer än
ett sätt. Temat är mycket gammalt, men det dröide ända till 1911. innan Kippine
själv lyckades fullständigt. 1923 hade svensken Bengt Giöbel ett liknande problem i
Eskilstuna-Kuriren, men där fanns i alla
fall en dual. Svart T-fångst är betydligt
enklare och framställdes redan 1878 av amerikanen W. A. Shinkman i Deutsche Schachzeitung. Kipping har klarat av saken senare
med endast nio pjäser.
10200. C. S. Kipping, Problem X-XII 1952.
Kg7, Ta1, a2, Lh4, Sf4, Ba7, g3.
Kas, Th
Matt i 3 drag. 1. Lds.
L-fångsten anser författaren vara
la svårare än T-fånostench la svärare än T-fängsten och han var själv
den förste att, 1911, presentera en korrekt
version. Det lättaste är S-fångsten. Det är
troligt att S. Loyd här, som på så många
andra områden var pionjären. G. Szabo har
bemästrat bemästrat temat ii miniatyrform miniatyrform i Offizier achzeitung.
10201. G. Szabo, Off. Sztg. 1904.
Kd7, Dc3, Lg8, Bh7. - Kh8. Sd4. BeBg7.
Matt i 3 drag. 1. Dc3.
Här kan man dock anmärka på, att det
blir dualer i mattdraget i stället. B-fångst bhr dualer i mattdraget i stället. B-fängst
till slut förekommer sällan. Svårigheten ligger i att undvika, att vit blockerar för В
i stället för att slå honom. Ett försök att göra problemet med så få piäser som möj- ligt resulterade i följande ställning
10202. C. S. Kipping,
Problem X-XII 1952.
Kb7, Db3, Bb6, d4, d6, e5. Kal Ba
Matt i 3 drag. 1. Dc2.
Att fånga endera av två svarta päser
förekommer sällan och d'agram 10203 visar
hur det går till med två svarta S. Nåzon hur det gar tul med två svarta S. Nagon annan kombination av svarta pjäser
tagligen inte framställd ännu.
68
Pittsburgh Sun 1914.
Matt i
b
i 3 drag. 1. Dg2.
Men vad säger våra svenska problemisterr Ar verkligen ingen annan svart päskombination mõjlig? Problemspal lie? Problempalten står öppes
för alla bevis på motsatsen.
I årets program för kursverksamheten vid
Stockholms Högskola lägger man märke till
en sak, som ar en absolut nyhet för Sverige: samlas kring bradet". En schackkurs
under ledning av en av våra mest kända
problemister, Bo Lindgren, Lidingö. Enligt
uppg:tt lar kursen omtatta historik, presentation av gamla mästare med karakteristik
av deras spelstilar, intervjuer med kända
svenska spelare, diskussioner, spelteori och lättare problemteori. Det ska bli intressant bemteori. Det ska bli intressant
att se, hur experimentet utfaller. Initiati
är under alla förhållanden berömvärt.
"Problemschack", den av Gustav Jönsson Torsby utgivna problemtidskriften, har
tyvärr efter endast ett år måst nedläggas på grund av bristande intresse från prenumeranternas sida, vilket är stor skada, ty G. J
är en man med trevliga och aldrig sinande
ideer. Han har emellertid inte tappat sugen
för den saken utan planerar utgivandet av
en samling på 150-200 problem av den
italienske författaren O. Stocchi, välkänd i
våta spalter. Enligt förhandsreklamen utges vaia spalter. Enligt forhandsreklamen utges
samlingen i ett duplicerat hätte i oktaviormat och omfattar såväl 24, 3 och flerdrags som fantasiproblem. Med tanke på
att Stocchi är en synnerligen framstående
problemist, vagar vi redan nu pasta, att problemist, vågar vi redan nu påstå, atE
boken kommer att bli en liten guidgruva att
ösa ur För att vara på den säkra sidan beträffande antalet exemplar ford-as det dock förhandsbeställning snarast möjligt till för- fattaren, vars adress är. Box 2062, Torsby. Priset kommer att bli 5 kr. som uttages mot postfärskot och envar som vill postförskott och envar, som vill ha en trev- lig problemsamling, bör anmäla sig. Men gör det NU.
Det är rätt förvånande hur litet det teoretiska intresset är. För ungefär fem år se- dan framkastade vi i denna tidskrift frågan:
"Vad vill Ni veta?" och erbjöd oss att.
tack vare förbindelser med många skickliga tack vare förbindelser med många skickliga
problemister, kunna besvara de flesta teoretiska eller praktiska problemspörsmål. Det blev ingen förfrågan. Men kanske vi har fel
och det beror pă, att ingen behöver fråga
om något! I så fall har vi misstagit oss och
ber ber
o
om ursäkt. uesäkt.

Emelle Emellerosoc erbjudandet
kvar. Mot svarsporto.
TURNERINGSKALENDER.
Tidskrift för Schack: Informalturnering
för alla under året publicerade 24, 3 och flerdrags- lerdrags-F.
De Maasbode: Den holländska tidningen utlyser turneringar för 24 och 34. Hogst två bidrag från varje författare före den
1/10 till P. A. Koetsheid, Huize St Bernar- 1/10 aill P. A. Koetsheid, Huize St Bernar- dus, Sassenheim, Nederländerna. Domare J. Hartong. Tre penningpriser.
Schackklubben "Onesimus". Rotterdam.
firar sitt 25-arsjubileum med en turnering firar sitt 25-årsjubileum med en turnering
för 2 med hotkorrektion (threat-correction) förbindelse med något annat tema t ex
FRÅN SKILDA
Det är rätt egendomligt, att problemlitteraturens mest omskrivna verk är långt ifrån korrekt. men så är fakriskr förhållan- det. Det är dersk. "In forhalan- det. Det är det s. k. "Indiska problemet,
som på sin tid åstadkom ett väldigt rabal- der. Skickliga lösare gick bet på det och
hela problemtekniken revolutionerades. I ett brev daterat Delhi (Indien) den 5/10
1844 fick Staunton, som då redizerade The
Chess Players Chronicle, mottaga följande
problem.
0204. "Shagird",
The Chess Player's Chronicle februari 1845.
Det indiska problemet.
Lösningen
b5. 3. Td2,
Matt ii fyra drag. yra drag.
är 1. Lc1, b4. 2. Tempodrag, Kf4. 4. Td4. Man kan lika
halvlåsning, frigörning, korsschack osv. Bidrag i två exemplar med lösning och namn
till J. J. van Sinttruyen, Jeruzalemstraat 14,
Rotterdam. Holland, senast den 31/7. Priser
i form av medal er. Domare P. ten Cate
och J. J. van Sinttruyen.
Man kan undra, varför inga svenska
schackklubbar firar sina jubiléer genom att
bl. a. utlysa någon problemtävling. Strålande undantag var Schackklubben Kamra lande uaatas var Schackklubben Kamra
terna, Stockholm, vid 40-arsju
och Göteborgs Schacksällskap och Göteborgs-Posten 1951.
Ungersk tävling: Kommittén för kroppsfostran och sport tillsammans med schackostran och nden Bale utlyser turnering
fören:ngeni staden Baje utlyser turnering
för 34, i vilka i temavarianterna vits andra
och tredje drag byter plats. Ett ex. L. Bata.
Mag Sakk. 1952. Kb2, Tc3, Lg3, g4, Se8.
-Kd5, Ke4, e5, e6, c7. 34. 1. Le2, Kd4.
2. Sc7, e3. 3. Lc4. 1., e3. 2. Lc4, e4. 3.
Sc7. Sc7.
 Bidras B:drag i två ex. med lösningar senast i tvä ex. med losningar senast
31/5 till L. Bata, Fenyod Fürdó-u 5. Ungern.
Domare L. Bata och P. Siklos. Tre bokpriser. Problem, i vilka vits andra drag ger
schack, räknas i en grupp för si Problematisk båvesport: IbII e IIIe
(H. S Cederschiöld Illustreradt Magasin (H. S. Cederschiöld, Illustreradt Magasin,
Göteborg, 18 mars 1854). IV a, V a, VI c
(H. V. Tuxen 1930).
FRONTER.
väl börja med ett tempodrag och hela idén
fordrar egentligen bara tre drag, men då
för tiden va eå noga med, vad vi
för tiden var man inte så noga med, vad vi
nu kalla dragantalets ekonomi. Det nya låg
i draget Lc1, vilket är ett kritiskt drag dvs
en pjäs överskrider ett fält (d2) kritiska
fältet, endast för att en annan pjäs sedan
ska kunna spela dit spärrdrag och ska kunna spela dit spärrdrag och skära
av den forsta pasens verkningstin'e,e ch
Detta problem, dess historia, analys och
det kritiska dragets innebörd ventilerades
uttömmande av Kohtz och Kockelkorn i de
ras stora verk "Das Indische Problem"
(1923)dbiem (1933), vari grundvalen
tegiska skolan lades.
Men vem var då denne Shagird, författaren vars namn var på alla problemisters
läppar? Problemet hade reproducerats i nästan alla schackspalter av betydenhet i Europa inom de närmaste ären, men ingen
kände till kompositören och det var kanske
inte så underligt. Shagird är nämligen det
persiska ordet för lärunge och inte förrän
nära sextio år efter publiceringen lyckades
man identifiera verkets upphovsman. Det man identifiera verkets upphovsman. Det
var Keverend Henry Angustus Loveday (315
1815-9/1 1844) som alltså blev en föregångsman och banbrytare inuom problemScha
69
Till slut visar vi, hur det indiska temat
kan utföras i modern, elegant och enkel stil.
10205. André Chéron,
Le Temps 1930
Kd7, Tg1, Lal, Sh5, Bd3. Kf5,
Matt i 3 drag.
1. Lh8, h6. 2. Tg7, Ke5. 3. Tg5+
Bh7.
Den tyska problemtidskriften "Die
Schwalbe" fordrade till sin 52. tematurnering dragtvångsuppgifter, i vilka vit för att förlora ett tempo måste offra en pjäs. Det
är sällan en miniatyr gör sig gällande i en
större turnering, men nedanstående problem storre turnering, men nedanstaende problem bekräftar, att det finns ingen regel utan
undantag.
10206. W. Massmann,
Die Schwalbe, 52. tmeaturn. 1942.
1. pris.
Matt i 4 drag
Svart T står i brännpunktsställning och
om det flyttas följer antingen 2. De5 eller
2. Sd6t. Vit saknar dock tempodrag och
spelar därför 1. Sd8. Nu måste svart svara med Td6, ty annars följer 2. Ld5 (eller T 2 Da4) Vit fortsätter med 2.Lc6
s. 2.aDbs eller 3 och svart har pa- hotande 3. Db5 eller c3 och svart har paraden TXc6. Nu kommer överraskningen
3. Sb7 och samma ställning som förut har uppkommit, utom det att vit blivit av med sin L. Men nu är det svart som är vid draget och vad han än gör, blir han matti
nästa drag. Försöker svart med 2.- följer 3. Dxd2, Kc5. 4. Dd4+.
10207. Edward Boswell,
The Problemist III 1951.
AR
主
Självmatu i 3 dras
Tvilling med Tc7 och Bd3.
70
I en självmatt spelar somon bekant vit så,
att svart är tvungen att mot sin vilja sätta
vit matt i föreskrivet dragantal. Det är relativt lätt att dirigera de svarta pjäsernas
rörelser, om vit får schacka och därigenom
tvinga svart att slå den schackande pjäsen, Evinga svartsнmle men at det ibland kan ga att uppnå målet
utan att schacka svart är ett strå vassare.
I Lancaster i England bor emellertid en
problemist, som är spec?alist på detta om- råde. mr Edward Boswell, och han har
uppnått förbluffande resultat. (Den minnes- uppnätt förbluffande resultat. (Den minnes- gode läsaren erinrar sig kanske hans artikel
om "Stilla spel i tvådragssjälvmatter TfS X 1948).
På diagrammet ovan stär svart utan tvekan trångt, men vit K, som skall mattsättas. står desto friare. Den har åtta flyktfält
till förfogande. Och likväl ska man tvinga
svart at eöra mat irvå drae. Så här gå svart att gora matt i tva drag, Sa har gar
det till. 1. Td7! (fortfarande har K atta flyktfält), Dxf5 (svart har inget annat val). 2. Kd6 och nu måste svart spela DX f6
och vit är matt.
Men problemet innehåller flera överraskningar. Om vi i diagramställningen låter
Td3 och Bc7 byta plats får vi ett tvillingproblem med samma betingelse och losning- problem med samma betingelse och lösningen 1. Kd4, 1 Tc4, DX
trolleri, inte sant?
10208. H. Brunner,
D.
主
Wsch. 1908.
Matt i
A
drag.
10208 208 börjar vit med 1. Sd/, var
igenom svarts D kommer i brännpunkts- ställning, dvs den måste bevaka två fält på olika linjer. I detta fall rör det sig om b8
och e5, ty om D flyttar kan S sätta m
oen es, ty omy filt Vidare hota
fran ettdera av sTfg vilket att fortsätta med 2. Tf8, vilket skär från den ena brännpunkten. Svart har eme lertid en finurlig parad 1.-, Th6-h1! och om nu 2. Tt8 så Dh2 och D behärskar fortfarand: både b8 och e5. Vit gör därför
ett tempodrag 2. Kb3! och nu har svart rae 2. Kb3! och nu har svart
rakat i en egendomlig dragtvängsstalining. Sa7 kan inte flytta för 3. Sb8 och inte Sfi,
ty den skulle förhindra att svart försvarade åter Dg2. Emellertid måste svart dra endera gz. Emeliertid maste svart dra endera
av dessa pjäser, varefter vit lugnt kan spela
Tf8 och 4. S.
sie med Dh2 Te1 har blivit inetäner och sig med Dh2 1gl har blivit instangt och
spelar Th1 tillbaka längs h-linjen förhindras
LOSNINGAR TILL PROBLEM ISTERNAS JULPRISTAVLING.
1. Eftersor 1. Eftersom man inte vet, vems tur det
är att dra, kan svart mycket val stă i schack.
De fält han under inga förhållanden kan
stå på är, förutom hela första raden, a2, a3,
a4, a6, d2, d3, e2, f2, h2, h3, h5, h6. Däremot
är f3 möiliet. om nämligen vits senaste dra
var Se2-g1. Endast på c2 är K matt matt och
på g3 patt.
II. Problemet, som ar av Gunnar Andersson och Bror Larsson, Sjakk-Nytt VII
1947, och fick 3. hedersomn. i en miniatyrturnering, ser ut så här: Ka8, Df8, TЬ4 -
Ka6, Sa7, Bb6. Det finns alltså en femte ej
angiven variant 1.-, b5. 2. DXa74.
III. Problemet är av C. D. Locock
Fortsättningen på partict kan vara 3. Le6.
fXc6. 4. Ke2. Sh6. 5. Kf3. Lxf2 6. De2. FXe6. 4. Кe2, Sh6. 5. Kf3, LXf2. 6. De2
0-04. Diverse dragomkastningar finnas.
IV. Problem av Walter B. Suesman, Providence, som tör det fick ett specialomnam nande i en amerikansk third-degree-turne
ring. Kh1, De7, La1, e2, Sb7, c3, Bb4, f4 Kd4, Th5, h6, Lb8, e6, Be3, h3. 24. 1. Sd8.
Problemet visar tredje graden med korsschack och var åtminstone 1946, då det publicerades, det enda i sitt slag.
V. Problem av T. R. Dawson, Esk.-Kur.
1920. Alla päser, som saknas, har slagits
av B utom Bc7, som slagits på c-linjen.
Svart kan inte senast ha dragit b-bonden ty
vit K har nått a8 via b7, Sd8 kan inte
vara senaste drag ty da skulle svart sjalv vara senaste drag ty då skulle svart själv
avvärjt en schack av Tes. Bg7 har tidigare
släppt ut Lf8 och Bh3 har via g4 kommit
från d7. AÄtertag därför Lc3-h8. Svarts
föregående drag var Kg7-f8. Och vits närmast föregående drag var LXBc3. Den
som inte r yan art snela haklänges d
som inte ar van at spela baklanges, dvs
aterta tidigare drag, kan ju alltid spela upp
ställningen från ett partis utgångsställning;
Fast det är faktiskt en svårare metod.
TILL SIST
Resultat av Problemisternas
JULPRISTÄVLING.
1. pris: Ake Andersson, Viksberg.
II. pris: Sune Dahlén, Stockholm.
III. pris: Hilding Fröberg, Härnösand.
Hedersomnämnande: Eigil Pedersen, Viby.
Nedanstående diagram visar ett unikt rekord,som det tagit ganska många år att
komma fram till. Svart börjar och hälper
vit att göra patt i 2 drag, trots att svart från börian har sexton rörliea piser nå ran pjäser
bräd
10209. E. Fielder,
Fairy Chess Review IV 1943.
10210.
Ur den tyska fantasi
schacktidskriften
schach" lånar vi vidstående diagram och notis:
Stallningen visades forst a
A. Kniest (Deutsche Märchenschachzeitung IX 1932)
med betingelsen hjälpmatt i
2 drag. Skenspel 1.- b7. Lösning 1. a6,
b7 2 Ka7 b8D. Oberoende av varandra 7. 2. Ka7, b8D. Oberoende av varandra
gav J. Dohrn-Lüttgens och E. Gleisberg
(Schachmatt VI 1949) ställningen som "Seriedragshjälpmatt i 8 drag" d. v. s. svart
spelar först åtta drag i sträck, så att vit
sen kan öra marttt drae 1 5 a
sen kan gora mattetag
alL 6. Le5 7. Lb8 8. La7, b7 med samma
skenspel som förut. Till sist har R. J. Darvall (Fairy Chess Review, juni 1949) ställt
frågan "Vem vinner?" Svart, eftersom han
tydligen är vid draget. 1. a xb6. Trillingar
med fyra fäder!
Hjälppatt i 2 drag.
Sec2, Dg1. 2. cxb3, Sf2.
71
Korrespondensschack
I turneringen om Sverigemästerskapet
1952 återstår annu några partier. Kampen
om slutsegern är dock redan avgjord til
fördel för Egon Arvidsson, Alafors, som
inte längre kan hotas.
inte längre kan hotas r för närvarande: Stalningen 6, Ny- Arvidsson 7 (1), Werle 6½, Goode
man 53½ (1) och Brynhammar 5½.
Vi återkommer med fullständigt referat
av turneringen i nästa nummer av tidskrifMästarklassen grupp 2 har visat sig vara
en ovanligt segsliten historia och ännu återstår ett stort antal partier. Ställningen mellan de fyra främsta är för närvarande: Sjökvist 73½ (2), Skoglund 6½, Nättorp 6 (1),
Svensson 6 (2). Gunde Ostberg har utgått
och hans partier strukits.
Färdigspelade turneringar:
Klass 1 grupp 6: Y. Seger, Långshyttan
5,5, L. G. Lockner, Enskede, 4,5, K. Johansson, Sundbyberg 3. J. Westberg, Stockholm
3.3Ander. E. Andersson,
 Smalands Smalands
 Rydaholm Rydaholm 25, 25
C. Sjölin, Falköping 2,5, J. Sundm
holm 0 poäng.
Klass 1 grupp 7: B. Jändel, Olme 4,5, T.
B'arre, Stockholm 3,5, B. Brännmark, Harsprånget 3,5, C. Nilsson, Oskarshamn 3, Р.
G. Högborg, Stockholm 3, G. Handog, Ostersund 2,5, J. E. Andersson, Skutskär 1
poäng.
Klass 2 grupp 4: O. Ahlund, Uppsala 4,5, Klats parreholm4. Nilsson
Väse 3,5, B. Svensson, Sarrchoa Malmö 3,5, F. Jo- F. 1-
hansson. Låstad 2,5, G. Wiahl, Malmö 2,5,.
N. Lindström, Dals-Långed 0,5 poäng.
Klass 2 grupp 8: H. Fält, Arboga 5, F
Hedvall, Kosta 4,5, E. Lundin, Solna 3,5.
B. Carlsson, Kungälv 3,5, O. Alfredsson,
Kungälv 3, C. Ingelskog, Växjö 1,5, B. Nyberg, Boden 0 poäng.
Klass 3 grupp 4: F. Lönnström, Johanneshov 6!, A. Larsson, Hemån 5, E. Sundberg, Göteborg 3,5, G. Wedin, Gnarp 3, Y.
Lundqvist, Uppsala 2, L. Rönnqvi Lundavist, Uppsala 2. L. Rönnqvist, Gidea
1, J. Westerberg, Stockholm 0,5 poäng.
Klass 3 grupp 8: G. Gustavsson, Bredsjö
61, L. Malm, Arvidsiaur 5, P. E. Larsson,
Färnabruk 4, T. Månsson, Röstänga 2,5, G. Me'enby, Härnösand 2, E. G. Olsson, Hovid 1,5, S. Lundberg, Arvidsjaur 0 poäng.
Klass 3 grupp 10: B. Carlsson, Sparreholm 5,5, A. Kling, Segeltorp 4,5, T. Holmberg. Horsaryd 4, S. Blomgren, Hälsingborg beoraryson, Rimbo 2,5, H. Larsson,
3,5, . PettLK. Harmånger 1, K. Mattsson, Stockholm 0
poäng.
Klass 3 grupp 13: R. Holmqvist, Malmo
5,5, L. Karlsson, Kristinehamn 5, E. E
man, Möklinta 3,5, N. Lunding, Borlänge
3,5, H. Röstlund. Gnarp 2,5, A. Wikberg,
Eskilstuna 1, B. Danielsson, Slussfors O.
Klass 3 grupp 20: N. O. Feldt, Olofström 3,5, L E. Ehles ö, Stockholm 3, S. O.
strom 3,3,'ksyall 3. I. Ekström, HedesunSwern, Hud hlovist. Boden 2.5, B. Persson, da 3, S. Dahlqvist, Bode
Tännäs 0,5 poäng Anmälningar till klasserna 1, 2 och 3 kan 3
ske när som helst. Nya grupper startar sa
snart 7 deltagare anmält sig. Startavgiften
är för klass 1 12:-, klass 2 10:- och är för klass 1 12:
klass 3 7:- kronor.ns insändan Anmälan sker medelst avgiftens insandande till turneringsledaren Ake Björkman,
Främlingsvägen 23, Hägersten. Postgironr Framlingsvagen
5 205
Schackklockor
Den tyska schackklockan "Olympia" har vunnit stort erkännande
inom de svenska schackklubbarna. Pris kr. 37:-
Schacklitteratur och schackmateriel erhålles alltid fördelaktigast från
TIDSKRIFT FÖR SCIHACKS FÖRLAG.
SPELOPPNINGSTEORI
AV DR M. EUWE
- Ett
dardverkaver den moderna spelöppningsteorin.-
erien består av tolv delar.
I NY, OMARBETAD UPPLAGA HAR UTKOMMIT:
1. Slutna spel I. Klassisk damgambit: Ortodox med variationer.
2. Slutna spel II. Klassisk ssisk Damgambit: Cambridge-Springs, Manhattan, Tarrasch.
3. Slutna spel III. Damgambit: Slaviskt, Albin, Antagen m. fl.
Dambondespel: Colle m. fl.
Pris per del kr. 3: 25
8. Halvöppna spel I. Franskt, Caro-Kann.
Pris kr. 4: 25
9. Halvöppna spel II. Sicilianskt, Aljechins försvar och diverse.
Pris kr. 3:25
AV DEN GAMLA UPPLAGAN finns endast följande delar:
4. Halvslutna spel I. Nimzo-indiskt.
6. Halvslutna spel III. Budapest, Blumenfeld, Holländskt m. f
7. Flankspel.
Pris pr del kr. 2: 50
BESTALLNING sker enklast genom inbetalning å postgiro 39 78
Hans Müller-A. Pawelczak:
Schachgenie Aljechin
Pris: häftad 12: 50, inb. 16: 50
Postgiro 39 73
MIN FÖRSTA SCHACKBOK
Av KURT RICHTER
Författaren säger i sitt förord bl. a: "Avsikten med denna bok
 ge av a: är att försöka
ge en mångsidig belysning av schackspelets inneboende skönhetsvärden och på så
t stimulera läsaren till att ännu mer fördjupa sig i detta ädla spel."
Egentligen är Richters nya bok tillägnad nybörjaren. Genom sitt säreget personliga och levande framställningssätt åstadkommer han likyäl metam
att även herr Mästaren själv kommer att läsa boken med stor behållning och inte
utan saknad skiljer sie ifran den! Fastaka kaniboken med stor behalining och inte
ett präktist skijer sig ifran dent Enstaka kapitel är värda hela slanten; där finns
ett praktigt schacklexikon (A-O), en historisk återblick (från Philidor till Botvinnik), ordspråk, citat, anekdoter, grotesker och mycket annat.
Pris kronот 4:50
Nya AB Orebro Dagblads Boktryckeri 1954
Schacklitteratur och Schackmateriel
BOOK: Schackmästaren Gösta Stoltz
CAPABLANCA: Lärobok i schack
CEDER: Mattförförelseproblem..
EKLUND: Att samla schacklitteratur
EUWE: Bondeslutspel o. Tornslutspel, per styck
Bedømmelse og Planlægning (dansk).
Position- og Kombinationsspil (dansk)
Strategi och Taktik i schack (dansk)
häft. Kr. 12:-
9:50
4:25
-:9
3:25
7:50
5:-
6:-
EUWE--KRAMER: Midtspillet del I.....................
KMOCH: Rubinstein vinner! 100 partier....
MANDAL: Den äldre svenska schacklitteraturen
Skånes Schackförbunds minnesskrift..
3:50
inb. 8:25
1:-
1:50
NIELSEN: Hvordann man vinder en Gevinststilling
6:-
Kan de kombinere 5:-
Kongeangrebet
71-
Nimzowitsch, Danmarks Skaklærer
11:-
KURT RICHTER: Schackkavalkad del I....
inb 6:75
Schackkavalkad del II
inb 6:75
Min första schackbok 4:50
WIGFORSS: Hur man spelar schack inb 13:50
SCHACKSPEL Lyх 13:-
Hel springare, filt och bly 10:-
Hel springare, filt... 8:25
Klubbmodell (fernissad trälåda) 5:25
Vid förpackning i finare låda (låg modell med två fack) tillkommer
1:-
Denna låda passar ej till lyxmodellen.
SCHACKBRADE. 3:-
SCHACKMATTOR 45×45 (styvt papper)
0:65
FICKSCHACKSPEL 6:-
med lås......
3:-
med pärm av getskinn o. lås......
SCHACKPROTOKOLL pr 500 st. 7:50
PROTOKOLLHAFTE, fickformat, 26 protokoll 0:75
FORSEGLINGSKUVERT per 100 st..
2:-
TURNERINGSTABELLER (rondlistor) 6-8-10 spelare, per
0:03
12-14-16 spelare, per st. 0:06
KORRESPONDENSKORT pr 100 1:70
TIDSKRIFT FOR SCHACKS FORLAG
Drottninggatan 29 C - Stockholm
Postgiro 3973
Nyo AB Orebro Dogblads Bokiryckeri - 1954
Pris kr. 2:50